Albaldah

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Pi Sagittarii)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Albaldah (π)
Sagittarius IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension19t 09m 45,83293s[1]
Deklination-21° 01′ 25,0103″[1]
Skenbar magnitud ()+2,89[2]
Stjärntyp
SpektraltypF2 II[2]
U–B+0,22[3]
B–V+0,35[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-9,8[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -1,36[1] mas/år
Dek.: -35,45[1] mas/år
Parallax ()6,40 ± 0,43[1]
Avstånd510 ± 30  (160 ± 10 pc)
Absolut magnitud ()-3,08[5]
Detaljer
Massa5,9 ± 0,3[2] M
Temperatur6 590 ± 50[2] K
Vinkelhastighet30[6] km/s
Ålder67[2] miljoner år
Andra beteckningar
Albaldah, π Sgr, 41 Sagittarii, BD -21° 5275, CCDM J19098-2101AB, FK5 720, GC 26386, HD 178524, HIP 94141, HR 7264, SAO 187756, WDS J19098-2101AB. [7]

Albaldah[8] eller Pi Sagittarii (π Sagittarii, förkortat Pi Sgr, π Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den har en skenbar magnitud på 2,89[2] och är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 510 ljusår (ca 160 parsek) från solen. Eftersom den befinner sig nära ekliptikan, kan Albaldah ockulteras av månen och, mycket sällan, av planeter. Nästa beräknade ockultation av en planet inträffar den 17 februari 2035, när den ockulteras av Venus.[9]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Pi Sagittarii har det traditionella namnet Albaldah som kommer från det arabiska بلدة bálda "staden".[10] I stjärnkatalogen i Al Achsasi al Mouakket-kalendern benämnes den Nir al Beldat, som översattes till latin som Lucida Oppidi, vilket betyder "det ljusaste av staden".[11]

Albaldah kan, tillsammans med ζ Sgr och σ Sgr, ha varit Akkadian Gu-shi-rab-ba, Havets spann.[8]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Aldalbah är en gul till vit jättestjärna av spektralklass F2 II[2], som anger att den är en ljusstark jättestjärna som har förbrukat vätet i dess kärnan och utvecklats bort från huvudserien av stjärnor som solen. Den har en massa som är ca 5,9[2] gånger större än solens massa och har en effektiv temperatur på ca 6 590[2] K.

Albaldah har två följeslagare varav den ena är separerad med 0,1 bågsekunder från Albaldah, eller minst 13 Astronomiska enheter (AE), och den andra med 0,4 bågsekunder, vilket är 40 AE eller mer. Inget är känt om banorna för dessa stjärnor.[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d e f g h i] Lyubimkov, Leonid S.; et al. (February 2010), "Accurate fundamental parameters for A-, F- and G-type Supergiants in the solar neighbourhood", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 402 (2): 1369–1379, arXiv:0911.1335 , Bibcode:2010MNRAS.402.1369L, doi:10.1111/j.1365-2966.2009.15979.x
  3. ^ [a b] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N
  4. ^ Wilson, R. E. (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Carnegie Institute of Washington, D.C., Bibcode:1953GCRV..C......0W
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970), "A Catalogue of Stellar Rotational Velocities", Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago, 239 (1), Bibcode:1970CoAsi.239....1B
  7. ^ "CCDM J19098-2101AB -- Double or multiple star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-15
  8. ^ [a b] Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.). New York: Dover Publications Inc. p. 355. ISBN 0-486-21079-0. Hämtad 2012-09-04.
  9. ^ Grego, Peter (2008), "7. Observing Venus", Venus and Mercury, and How to Observe Them, Astronomers' Observing Guides, pp. 229–247, doi:10.1007/978-0-387-74286-1_7
  10. ^ [a b] Kaler, James B., "ALBALDAH (Pi Sagitarii)", Stars, University of Illinois, retrieved 2012-01-21
  11. ^ Knobel, E. B. (June 1895). "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 55: 429–438. Bibcode:1895MNRAS..55..429K. doi:10.1093/mnras/55.8.429.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]