Erotisk litteratur
| Underklass till | litteratur, erotica | |
|---|---|---|
Erotisk litteratur är en genre inom litteraturen som fokuserar på berättelser om mänskliga sexuella relationer och som syftar till att ge upphetsning hos läsaren. Den kan definieras som en sorts pornografi, ofta med inslag av lovsjungande och fantiserande kring de sexuella njutningarna.[1] Erotisk litteratur är en sorts erotica.
Stil och förekomst
[redigera | redigera wikitext]Olika genrer
[redigera | redigera wikitext]Erotisk litteratur kan inkludera humor, sadism, lyrik, pedagogik, galanteri, symbolik med mera.[1] Ett kännetecken för en stor del av den erotiska litteraturen är att samhällets normer, moral och tabun regelmässigt bryts. Vanliga teman är exempelvis homosexualitet, prostitution, orgier, sado-masochism, incest och allehanda fetischer.
Erotisk litteratur kan bland annat ta formen av romaner, kortare poesi, berättelser från verkliga livet och sexhandböcker. Ett av dess huvudsyften är att fästa det sexuella begäret på papper.[1]
Erotiska inslag förekommer hos många olika författare och litteraturgenrer. Ofta har den kommit i strid med rådande sexualmoral, i bland annat kristna samhällen. En av världens största samlingar av erotica finns i Vatikanbiblioteket, utifrån beslag som romersk-katolska kyrkan gjort.[1] Senare har böcker av Henry Miller förbjudits, efter det så kallade Millertestet. Även i Sverige förekom censur, och flera av Millers böcker fick inte utges i Sverige under 1950- och 1960-talet.
Erotik i musiken
[redigera | redigera wikitext]Även inom musikens texter förekommer erotik på många håll och i olika genrer. Det inkluderar dryckes- och soldatvisor, liksom skämtvisor och trallar i polskor.
År 1070 nämnde Adam av Bremen förekomsten av rituella erotiska visor i Uppsalas hednatempel. Under medeltiden innehöll ofta vagant- och djäknesånger erotiska inslag, liksom vissa delar av Carmina Burana.[1] Erotiska visor förekom främst muntligen, inklusive som ibland blasfemiska travestier på kända sånger. I Sverige började folkliga erotiska visor skrivas ned först på 1700-talet, dock ofta i censurerat skick. Senare under seklet diktade Bellman en hel del erotiskt präglade sånger.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Tidig litteratur
[redigera | redigera wikitext]Sexuella skildringar i text har förekommit så länge litteratur funnits.
I Västerlandet finns exempel på erotisk berättande i Höga Visan (i Bibeln), Lysistrate (av Aristofanes), Konsten att älska (av Ovidius) och mer eller mindre anonymt väggklotter i romerska städer. Ur andra kulturkretsar kan nämnas den indiska kärlekshandboken Kamasutra, liksom Tusen och en natt och erotiska papyrusar i det forntida Egypten.[1]
Medeltiden till 1600-talet
[redigera | redigera wikitext]Många folksagor hade erotiska inslag.[2] Dessa censurerades ofta när sagorna senare sammanställdes av Bröderna Grimm (vilka dock i början själva kritiserades för berättelsernas sexuella och våldsamma innehåll)[3] och andra. Folksagemotiv runt erotiska ämnen figurerar i vittnesmål kring de häxerirättegångar som hölls runtom i Europa från sen medeltid.[4]
Decamerone av Boccaccio är ett annat medeltida verk med erotiskt innehåll.
Efter att Johannes Gutenberg på 1400-talet lanserat boktryckeriet i Europa, ökade läskunnigheten och det litterära utbudet. Författaren Pietro Aretino – furstegisslaren – från början av 1500-talet kallas ibland för den förste europeiske pornografen.[5] John Wilmot, Earl of Rochester publicerade 1684 pjäsen Sodom, or the Quintessence of Debauchery. Den var det första verket inom engelsk litteratur som, främst på grund av sina homosexuella inslag, censurerades på grund av sina obscena och pornografiska inslag.[6]
1700- och 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Den första stora vågen av erotisk litteratur i Europa anlände under andra hälften av 1700-talet, med författare som John Cleland (vars Fanny Hill kom 1748), Rétif de la Bretonne, Markis de Sade och A R A Nerciat. Enligt Robert Darnton var det de la Bretonne som myntade termen pornographe i ett arbete från 1769,[7] där han förordade ett statligt system för laglig prostitution.[8]
Under åren före den franska revolutionen salufördes pornografisk litteratur och illegala politiska pamfletter sida vid sida i olika bokhandlar. Och Jean-Jacques Rousseau författade glatt texter om hur han som ung pojke blev agad av en barnjungfru. Den bästsäljande franska boken under 1780-talet var Thérèse philosophe, som kombinerade radikal filosofi med explicit pornografi.[9]
Under 1700-talet expanderade det tryckta ordet, med en mängd nya tidskrifter och allt fler tryckta böcker. Detta inkluderade en stor ökning av pornografiska skrifter, en ökning som fortsatte under 1800-talet.[10.1] 1800-talets tryckta pornografi finns sällan kvar i allmänna arkiv, vilket enligt litteraturhistorikern Kathleen Lubey delvis kan bero på att materialet inte setts som historiskt värdefullt. Det som trots allt har bevarats hos exempelvis brittiska National Archives eller British Library är ofta kopplat till redan kända författare (inom genren), vilket enligt Lubey leder till tanken att endast heterosexuella män författade pornografiska skrifter. Lubeys forskning har dock uppdagat att en stor del av den pornografiska produktionen under 1700- och 1800-talet hade olika slags queera inslag.[10.2][11] Under denna tid fanns även en stor manligt homosexuell subkultur exempelvis i London.[12]
Den största delen av den tryckta erotiken var dock heterosexuell till karaktären. I de pornografiska/erotiska verken ägnades mer plats åt kvinnors upplevelser än i mycket av den övriga litteraturen, där kvinnor fram till 1700-talet ägnades oftast var sekundära eller helt osynliga.[10.3] I den engelska 1700-talspornografin gjordes också flitigt bruk av symboliska antydningar, och exempelvis användes korkar (engelska: corks, jämför cocks, 'kukar') i både bild och text där betydelsen av 'något som fyller ett hål' kan vara tvetydligt.[10.4]
Den andra stora vågen inträffade i Tyskland[13] och Frankrike kring sekelskiftet 1900, då en mängd litteratur publicerades. Mellan 1880-talet och 1930-talet var särskilt litterära verk som lyfte fram erotiskt smiskande populära i Frankrike.[14]
1900- och 2000-talet
[redigera | redigera wikitext]På 1900-talet har Anaïs Nin, Henry Miller och Pauline Réage skrivit romaner på det erotiska temat.[1] Bland andra kända verk finns Lady Chatterleys älskare av D.H. Lawrence, Sången om den röda rubinen av Agnar Mykle och Berättelsen om O av Anne Desclos. Även den kontroversiella nobelprismottagaren Elfriede Jelinek har i sitt författarskap ägnat sexualiteten stort intresse.[15]
Pornografi
[redigera | redigera wikitext]Pornografi i tryckt form är definitionsmässigt en sorts erotisk litteratur, och den har en lång historia. På grund av sin oreserverade inriktning på det fysiska och dess gränsöverskridande karaktär har den under historien ofta placerats i ett eget litterärt fack. Den har ofta setts som osedlig, och begränsats med olika restriktioner och lagar.
Under 1900-talet fick pornografin en ökad spridning, i takt med en ökad mängd tryckta verk och olika tekniska innovationer. Från "franska kort" och porrtidningar har spridning blivit allt mer visuell och digital, med allt mindre tonvikt på innebörden av litteratur. Efter millennieskiftet har internet[16] i många länder blivit det främsta konsumtionsmedlet för pornografi, i form av bilder och filmer men även texter.
Tantsnusk, FLN, erotisk romance
[redigera | redigera wikitext]Som en vidareutveckling av kärleksromanen har det sedan slutet av 1900-talet vuxit fram en genre där de romantiska scenarierna kompletterats med olika sorts skildringar av sexakter. En av det sena 1900-talets mer framgångsrika författare var Jackie Collins, medan den BDSM-kryddade trilogin Femtio nyanser (startad som en fanfiction på Twilight) blivit ett internationellt försäljningsfenomen.[17] Liksom inom bildpornografin är fokuset i regel på konsumentens sexuella njutning, och texterna används ofta som upphetsningshjälp i samband med onani.[18] Tantsnusk var en förklenande benämning,[19] myntad i svenskan i början av 1980-talet,[20] medan FLN ('flärd, lidelse, njutning') blev ett mer beskrivande genrenamn.
På 2010-talet har genren romance lanserats i Sverige, som en beskrivning av romantisk litteratur i allmänhet (utöver romantisk kiosklitteratur), medan erotisk romance då är den mer erotiska varianten. Simona Ahrnstedt är den hittills mest kända svenska representanten inom romance.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 8 ”erotisk litteratur”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/erotisk-litteratur. Läst 1 juni 2021.
- ↑ Brudprovaren. Stockholms stadsbibliotek. https://biblioteket.stockholm.se/titel/120246. Läst 31 juli 2021
- ↑ ”För mycket våld och sex i sagorna”. varldenshistoria.se. 30 oktober 2017. https://varldenshistoria.se/kultur/bocker/broderna-grimm-for-mycket-vald-och-sex-i-sagorna. Läst 31 juli 2021.
- ↑ Harrison, Dick (28 januari 2020). ”Blåkulla och den kvinnliga sexualiteten”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/blakulla-och-den-kvinnliga-sexualiteten. Läst 31 juli 2021.
- ↑ El-Gabalawy, Saad (1976). ”Aretino's Pornography and Renaissance Satire”. Rocky Mountain Review of Language and Literature 30 (2): sid. 87–99. doi:. ISSN 0361-1299. https://www.jstor.org/stable/1347699. Läst 31 juli 2021.
- ↑ Norton, Rictor. ”The Gay Subculture in Early Eighteenth-Century London” (på engelska). rictornorton.co.uk. https://rictornorton.co.uk/eighteen/molly2.htm. Läst 24 april 2026.
- ↑ Steintrager, James A. (2006-09-01). ”What Happened to The Porn in Pornography? Rétif, Regulating Prostitution, and The History of Dirty Books”. Symposium: A Quarterly Journal in Modern Literatures 60 (3): sid. 189–204. doi:. ISSN 0039-7709. https://doi.org/10.3200/SYMP.60.3.189-204. Läst 31 juli 2021.
- ↑ Nicolas-Edmé Restif de la Bretonne: Le Pornographe ou Idées d'un honnéte homme sur un projet de règlement pour les prostituées (London, 1769)
- ↑ Steel, Mark (25 september 2002). ”A genuinely liberal view of pornography” (på engelska). The Independent. https://www.independent.co.uk/voices/commentators/mark-steel/a-genuinely-liberal-view-of-pornography-178108.html. Läst 24 april 2023.
- ”Pianolärarinnan”. Forum. https://www.forum.se/bocker/155940/pianolararinnan/. Läst 9 november 2021.
- ↑ ”Episode 2.19. Sex and Social Protest in 18th Century Pornography”. Dirty Sexy History. 12 april 2023. https://poddtoppen.se/podcast/1568066159/dirty-sexy-history/episode-219-sex-and-social-protest-in-18th-century-pornography. Läst 24 april 2026.
- ↑ Lacey, Elaura (22 februari 2026). ”Orgies, Threesomes and Gay Bars in 18th century Regency London: How accurate are Bridgerton’s depictions of sexuality in this context?” (på brittisk engelska). The Bristorian. https://www.thebristorian.co.uk/lgbthistory/18th-century-sex. Läst 24 april 2026.
- ↑ Ross, Alex (18 januari 2015). ”Berlin Story” (på amerikansk engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/magazine/2015/01/26/berlin-story. Läst 31 juli 2021.
- ↑ Virta, Philip (8 april 2021). ”Twentieth-Century Erotica in L’Enfer de la Bibliothèque nationale de France” (på brittisk engelska). review.gale.com. https://review.gale.com/2021/04/08/twentieth-century-art-and-social-history-in-erotica/. Läst 24 april 2026.
- ↑ Harding, Luke (12 oktober 2005). ”Nobel winner's work is violent porn, says juror” (på engelska). the Guardian. http://www.theguardian.com/world/2005/oct/12/books.booksnews. Läst 9 november 2021.
- ↑ ”pornografi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pornografi. Läst 2 juni 2021.
- ↑ teea (12 mars 2019). ”Romance - en genre att ta på allvar”. Gotiskt.se. https://gotiskt.se/romance-en-genre-att-ta-pa-allvar/. Läst 2 december 2021.
- ↑ Abrahamsson, Elin (2018). Enahanda läsning: en queer tolkning av romancegenren. Eureka - Ellerströms akademiska ; nr 67. [Lund]: Ellerströms. sid. 55ff. ISBN 9789172475274. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1194645&dswid=-215
- ↑ Stenius, Johanna (14 februari 2018). ”Romance: "Kvinnligt har haft lägre status"”. Selma Stories. https://www.selmastories.se/artikel/romancedrottningen-simona-ahrnstedt-allt-som-ar-kvinnlig-kultur-har-haft-lagre-status/. Läst 2 december 2021.
- ↑ ”tantsnusk - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tantsnusk. Läst 2 december 2021.
| ||||||||||||||||||