Sexuell upphetsning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För sexuell upphetsning bland djur, se Brunst.

Sexuell upphetsning, i vardagligt tal kåthet (jämför kättja), innebär att en person mentalt och kroppsligt får lust att ha sex och förbereder sig för detta. Det kan inkludera sex i relation (samlag) eller onani.

Mänsklig sexuell upphetsning[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från de flesta djur, så är människor av båda könen potentiellt kapabla till sexuell upphetsning året runt. Därför har människor inte heller någon särskild parningstid. Det som påskyndar den mänskliga sexuella upphetsningen kallas vardagligt för att "vara tänd på någon". Att bli tänd på någon kan ligga psykiskt eller fysiskt i människans natur.

Gemensamt för bägge könen är att det limbiska systemet aktiveras. Det påverkar i sin tur andra delar av kroppen, hjärtat slår fortare och blodgenomströmningen i hud och underliv ökar. Rodnad kan uppstå, både i ansiktet och på andra delar av kroppen. Andningen blir snabbare, musklerna spänns och svettningen ökar. Pupillerna vidgas, läpparna blir rödare och vid stark upphetsning kan lätta skakningar eller darrningar uppstå i kroppen, exempelvis i händerna.[1]

En sexuell akt delas inom sexologin upp i fyra faser, enligt en modell av Master och Johnson. Faserna är excitationsfas (upphetsningsfas), platåfas, orgasmfas och avslappningsfas. Under de två första faserna reagerar kroppen enligt nedanstående beskrivning.[1]

Tecken på mänsklig sexuell upphetsning[redigera | redigera wikitext]

Kvinnor: Män:
Female sexual arousal.JPG

Excitationsfas

Platåfas

  • Slidväggen i nedre delen av slidan sväller mer och bildar en vaginal kuff.
  • Livmodern höjs, slidan bildar ett tält.
Erection Homme2.jpg

Excitationsfas

Platåfas

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]