Rättvisa
 |
Wiktionary har en ordboksartikel om rättvisa. |
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Rättvisa är ett filosofiskt begrepp som förekommer inom flera andra områden; politik, juridik, statskunskap och religionsvetenskap. Det finns ingen universell definition på begreppet. I sin mest grundläggande form, är "rättvisa" systematiserad utdelning av straff och belöning. I förlängning av detta kan man säga att rättvisa utesluter slumpmässig behandling av individer. Olika teorier om rättvisa antar olika normer, och det är möjligt att ett rättvisebegrepp söker specificera vad som är rätt eller orätt utifrån flera olika normer. Normen eller rätten kan vara av två slag; 'naturlig' eller 'positiv'. Naturrätt är idén om att förhållanden eller handlingar är rätt eller orätt i förhållande till ett tings natur. Positiv rätt är idén om att förhållanden eller handlingar är rätt eller orätt i förhållande till ett visst personligt - individuellt eller kollektivt fattat - beslut. Den positiva rätten kan vidare delas in på olika sätt.
Aristoteles delade in rättvisa i distributiv rättvisa som handlar hur resurser och makt skall fördelas och kompensatorisk rättvisa eller retributiv rättvisa som handlar om hur olika handlanden skall bemötas för att skapa rättvisa.[1]
Den juridiska rättvisan är den rättvisa som följer av lagen; beroende av rättsfilosofisk riktning liktydigt med moral eller inte. Inom ramverket för moderna liberala demokratier tenderar rättvisa att identifieras med en samhällsordning som följer principen om alla individers lika rättigheter, och att personer opartiskt belönas eller bestraffas för sina handlingar efter förtjänst. Rättvisan brukar personifieras av den romerska gudinnan Justitia.
Det finns ett stort antal olika uppfattningar om vad rättvisa innebär. Inom modern moralfilosofi tenderar demokrati att ha en betydande plats inom rättviseteorier, även om det råder delade meningar om vilket värde denna har. Enligt vissa förespråkare av den deliberativa demokratin har demokratin ett egenvärde, medan exempelvis utilitarister ger den ett sekundärt värde, nämligen som ett medel till att uppnå den största möjliga nyttan. Den i särklass mest betydande teorin om rättvisa i modern tid är den som filosofen John Rawls formulerade i sin En teori om rättvisa (1971). Rawls ger ett kontraktualistiskt försvar av sin teori, som i korthet går ut på att varje individ har ett antal okränkbara friheter och att sociala och ekonomiska ojämlikheter endast är rättfärdigade om de är till nytta för de sämst ställda i samhället. Några år efter publicerandet av Rawls bok utkom Robert Nozicks Anarki, stat och utopi (1974), som har spelat en viktig roll för den libertarianska traditionen. Socialister har tenderat att se upphävandet av klassamhället och det privata ägandet av produktionsmedlen som ett viktigt steg till, eller en förutsättning för, ett rättvist samhälle.
Distributiv rättvisa menar hur något – nyttigheter, pengar, etc. – fördelas i en viss population.
Justis
Justis, eller juridisk rättvisa. Uttrycket används framför allt i nedsättande ton, då de juridiska normerna kan anses strida mot de moraliska normerna.
Global rättvisa
Global rättvisa är en fråga inom politisk filosofi som har sitt ursprung i farhågan att världen är orättvis.
Se även
Noter
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord rättvisa)
| ||||||||||||||||||||||||
