Frihet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Frihet (olika betydelser).
-Klart jag tror på frihet.
-Jag vill bara veta vad man får göra.
-Ställer du den frågan har du redan förlorat.

Frihet är rätten att tala, tänka och agera som man vill. Den kan anses vara negativ genom avsaknandet av lagar eller positiv genom lagar som ger en möjligheten att använda sin frihet t.ex. lagen om mänskliga rättigheter.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet fri är mycket gammalt och dess ursprung är osäkert. Det förekommer i fornsvenska (fri(r)), i danska (fri) och i fornisländska (frí(r)). Men även i fornengelska (frēo), gotiska (frei(s)) och i forntyska (frî eller frei). [källa behövs]

Metafysisk frihet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Fri vilja

I metafysiken har frihet diskuterats som frågan om fri vilja. Metafysisk frihet har många definitioner, men alla definitioner av metafysisk frihet har gemensamt att det är något som inte är determinerat. De som däremot menar att det inte finns en metafysisk frihet hävdar att den mänskliga viljan kan förklaras helt och hållet av faktorer såsom genetik, kulturell/samhällsmässig kontext, Gud, med mera.[1]

Politisk frihet[redigera | redigera wikitext]

Politisk frihet berör de "friheter" som invånare i en viss stat ånjuter. Ett exempel på detta är yttrandefrihet.[1]

Negativ och positiv frihet[redigera | redigera wikitext]

Den negativa frihetssynen kallas inte negativ för att den är dålig, utan för att den bygger på avsaknad av förtryck. Frihet är enligt denna syn avsaknad av ofrihet, till exempel våld eller hot om våld. Det betyder att om du inte är tvingad av någon annan person att handla på ett visst sätt, så är du helt fri. Denna syn ger teoretisk möjlighet till fullständig frihet för alla. Detta kan tyckas medföra en mycket stor filosofisk förenkling som möjligen kan göra den populär bland till exempel utopister, då dessa skulle kunna tänka sig att det inte finns naturliga konflikter mellan människors frihetliga agerande.

Kritiker av denna syn menar att den negativa friheten bygger på en förenklad bild av verkligheten då man inte tar hänsyn till andra faktorer än direkta former av tvång. Till exempel så betraktar förespråkarna för en negativ frihetssyn en människa som svälter eller lider av ett missbruk som fri så länge som inte någon annan individ inte aktivt tvingar honom eller henne till något.

Den positiva frihetssynen innebär även frihet till något: att man är fri när man har möjlighet att genomföra det man önskar. Den innebär också att en persons frihet i sig kan inskränka en annans, vilket i sin tur betyder att det blir omöjligt att föreställa sig ett samhälle där alla är fria. Man kan också få sin frihet begränsad av annat än andra människor. Att hoppa till månen eller flyga utan mekaniska hjälpmedel torde till exempel vara omöjligt för alla människor och blir således en naturlig begränsning av vår "frihet".

Till skillnad från förespråkare av "negativ" frihet, anser förespråkare för en positiv frihetsdefinition givetvis oftare att just denna definition stämmer bättre med det moraliskt goda som i dagligt tal menas med frihet. Kritiker menar[källa behövs] att det är en dålig definition eftersom individer eller grupper med orimliga önskemål då riskerar att göra andra ofria genom sina rättigheter.

Frihet enligt Michel Foucault[redigera | redigera wikitext]

Läs vidare i artikeln Michel Foucault

Todd May definierar Michel Foucaults frihetskoncept som "det vi kan göra av oss själva inom vår specifika historiska kontext". Foucaults frihetkoncept handlar således inte om att bli "lämnad ifred" från en förtryckande auktoritet, utan snarare om en förmåga till att kunna återskapa oss själva till att bli någonting annat, inom vår specifika historiska kontext. En förutsättning för detta är att människor förstår sin situation, såsom hur de påverkats och påverkas av olika former av makt.[1]

Citat[redigera | redigera wikitext]

Många politiska, samt metafysiska filosofer har genom tiderna fällt kommentarer om friheten och hur den ska definieras.

- Anarkisten Michail Bakunin har sagt att "alla andras frihet utvidgar min egen frihet till det oändliga".

- Filosofen Ayn Rand kommenterade "låt dig inte vilseledas... av det gamla kollektivistiska trick som säger: det finns ändå ingen absolut frihet, eftersom du inte är fri att mörda."

- Ekonomen Milton Friedman menade att "det samhälle som prioriterar 'jämlikhet' före 'frihet' kommer inte att nå endera . Det samhälle som sätter 'frihet' före 'jämlikhet' kommer att uppnå ett större mått av de båda."

- Jaques Roux som deltog i Franska Revolutionen 1789-1793 menade att "Friheten är en chimär när den ena klassen låter den andra svälta!"

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] May, T. (2011) Foucault's conception of freedom. Ur Taylor, D. (red.) Michel Foucault: Key Concepts (s. 71-83). Acumen Publishing Ltd., ISBN 978-1-84465-234-1

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]