Sametinget (Sverige)
| Sametinget | |
 Sametingets kanslibyggnad i Kiruna. | |
| Departement | Kulturdepartementet |
|---|---|
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Säte | Adolf Hedinsvägen 58, Kiruna |
| Kommun | Kiruna |
| Län | Norrbotten |
| Organisationsnr | 202100-4573 |
| Inrättad | 1 januari 1993 |
| Ordförande | Johanna Njaita |
| Styrelseordförande | Marianne Gråik |
| Instruktion | SFS 2009:1395 (lagen.nu) |
| Webbplats | sametinget |
Sametinget (nordsamiska: Sámediggi, lulesamiska: Sámedigge, sydsamiska: Saemiedigkie) är en organisation med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Sametinget är dels en folkvald församling, dels en svensk statlig förvaltningsmyndighet. Det ska verka för en levande samisk kultur.[1]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Sveriges regering tillsatte 1982 en offentlig utredning, Samerättsutredningen, vars betänkande presenterades 1989. Sametinget fanns då i Finland (Sametinget från 1972, ombildat och nyinvigt 2 mars 1996), och i Norge (Sametinget från 1989). År 1993 inrättades Sametinget som ett samiskt organ med begränsat inflytande. Det är samtidigt en myndighet och ett folkvalt organ. Som statlig myndighet har Sametinget som uppgift att verkställa den politik som Sveriges riksdag och regering beslutar, vilket ibland går emot de folkvalda sametingsledamöternas partiprogram.[2]
År 2007 överfördes vissa myndighetsuppgifter från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget, som blev central förvaltningsmyndighet i rennäringsfrågor, varvid tingets politiska och myndighetsutövande delar tydligare åtskildes.[3] I samband med minoritetsreformen 2010 blev Sametinget tillsammans med länsstyrelsen i Stockholm ansvarig för att följa upp hur lagen efterlevs.[4]
Uppgifter och syfte
[redigera | redigera wikitext]Den lagstiftning som reglerar Sametinget kallas sametingslagen. I propositionen (1992/93:32) till den sägs att ”trots benämningen ’ting’ är det inte frågan om något organ för självstyre, som skall verka i stället för riksdag eller kommunfullmäktige, eller i konkurrens med dessa organ.”[5]
Syftet med Sametinget är ”att förbättra de svenska samernas möjligheter att som en minoritet bland landets befolkning hålla sin kultur levande”, eftersom ”samerna, som en del av den ursprungliga befolkningen i landet, får anses inta en särställning i förhållande till andra, i sen tid till landet invandrade minoriteter.”[5]
Till Sametingets uppgifter hör bland annat att informera om samiska förhållanden, ansvara för utbetalning av rovdjursersättningar till samebyar, medverka i samhällsplaneringen och leda det samiska språkarbetet. Ansvaret att fördela kulturmedel som står till samernas förfogande för kulturprojekt, forskningsprojekt, föreningar och organisationer har tinget överlåtit på ett kulturråd med fem ledamöter, valda av plenum.[5]
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Sametingets högsta beslutande organ är Sametingets plenum med 31 folkvalda ledamöter, vilka inom sig utser en styrelse med en styrelseordförande samt ett presidium med en ordförande och en eller flera vice ordförande. Formellt förordnar regeringen ordförande för Sametinget på förslag av Sametinget. Plenum tillsätter också en valnämnd, kulturnämnd, rennäringsnämnd, näringsnämnd, språknämnd, Sameskolstyrelsen och andra eventuella nämnder och kommittéer. Plenum sammanträder vanligen tre gånger per år.[källa behövs]
Partier
[redigera | redigera wikitext]
Under mandatperioden 2025–2029 är sju partier representerade i Sametinget:[6]
- Jakt- och fiskesamerna: 12 ledamöter
- Samelandspartiet/Sámiid Riikkabellodat: 7 ledamöter
- Guovssonásti: 6 ledamöter
- Vuovdega-Skogssamerna: 2 ledamöter
- Landspartiet Svenska Samer: 2 ledamöter
- Samerna: 1 ledamot
- Min Geaidnu Mijá Gäjnno Mijjen Geajnoe: 1 ledamot
Val till Sametinget
[redigera | redigera wikitext]Val till Sametinget hålls vart fjärde år sedan 1993, och det senaste valet hölls i oktober 2025.[6]
År 2025 fanns nästan 10 000 röstberättigade i det svenska Sametingsvalet. Av dessa röstade ungefär 59%.[6]
Styrelsen
[redigera | redigera wikitext]Den politiska ledningen utövas av styrelsen, vari plenums politiska majoritet vanligen finns representerad. Plenum kan också besluta om proportionellt sammansatt styrelse, där också minoritetspartierna finns representerade. Från och med den 1 juli 2006 får sametinget återkalla uppdragen för förtroendevalda i styrelsen eller i en nämnd när den politiska majoriteten i styrelsen eller nämnden inte längre är densamma som i plenum.[3] Sametingets styrelse och nämnder skall enligt Sametingslagen besluta i frågor som rör förvaltningen och Sametingets myndighetsutövning, för att skilja denna från den politiska verksamheten, som försiggår i plenum.[källa behövs]
Därutöver finns ett kansli med tjänstemän som leds av en kanslichef, vilken utses av Sametingets styrelse. Kansliets huvudkontor finns i Kiruna och andra kontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. Sametingets kansli är indelat i tre avdelningar:
- Avdelning för ekonomi & administration (även personalfrågor, myndighetens information och översättning),
- Avdelning för språk- och kulturfrågor och informationscentrum (kulturhandläggare, språkarbetare, bibliotekskonsulent och Samiskt informationscentrum) och
- Avdelning för samiskt näringsliv, miljö och samhälle (näringshandläggare och EU-program).[källa behövs]
Styrelsens sammansättning
[redigera | redigera wikitext]Ordförande från och med 2025 är Marianne Gråik från Samelandspartiet/Sámiid Riikkabellodat.[7] De andra ledamöterna är Christina Åhren, Åsa Larsson Blind, Marita Stinnerbom, Anders Kråik, Nils Johan Labba och Stefan Mikaelsson. De valdes efter omvalet till Sametinget i oktober 2025.[8]
Mandatfördelning
[redigera | redigera wikitext]| Parti | Mandat | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1993[9] | 1997[10] | 2001[11] | 2001 (omval)[12] | 2005[13] | 2009[14] | 2013[15] | 2017[16] | 2021[17] | 2025[18] | 2025 (omval)[6] | |
| Álbmut-Folket | 1 | 1 | 1 | ||||||||
| Guovssonásti | 4 | 4 | 2 | 2 | 3 | 4 | 3 | 5 | 5 | 6 | 6 |
| Jakt- och fiskesamerna | 2 | 3 | 5 | 6 | 9 | 7 | 9 | 9 | 12 | 12 | 12 |
| Laahkoeh | 1 | 1 | |||||||||
| Landspartiet Svenska Samer | 3 | 3 | 2 | 1 | 2 | 3 | 3 | 2 | 2 | 2 | |
| Mii Sámit, Vi Samer | 1 | 1 | 1 | ||||||||
| Mijá Gäjnno, Mijjen Geajnoe | 3 | 3 | 2 | 2 | 3 | 3 | 4 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Same Ätnam | 2 | 1 | 0 | 0 | |||||||
| Samerna | 3 | 4 | 5 | 4 | 4 | 5 | 2 | 1 | 2 | 1 | 1 |
| Samerna för framtiden | 1 | 0 | |||||||||
| Samernas Väl | 1 | ||||||||||
| Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet | 7 | 6 | 9 | 10 | 8 | 6 | 6 | 7 | 6 | 7 | 7 |
| Samisk Solidaritet | 1 | 1 | |||||||||
| Samiska Folkomröstningspartiet | 1 | ||||||||||
| Vuovdega-Skogssamerna | 4 | 5 | 4 | 4 | 4 | 3 | 3 | 3 | 3 | 2 | 2 |
Säte
[redigera | redigera wikitext]Sametingets huvudkansli ligger i Kiruna, men Sametingets plenum har för närvarande ingen egen fast lokal. Statens fastighetsverk utsåg 2006 en vinnare i arkitekttävlingen om en ny sametingsbyggnad i Kiruna, Badjáneapmi att uppföras i nya Kiruna centrum eller på annan ort. Det uppstod dock vissa komplikationer och år 2017 kunde plenum inte komma fram till ett beslut. År 2019 fattade plenum med röstsiffrorna 18 mot 13 beslutet att den nya parlamentsbyggnaden ska ligga i Östersund. Sametingets styrelse har i uppdrag att driva processen vidare.[19]
Ledning
[redigera | redigera wikitext]Ordförande genom tiderna
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Partigrupp | Period |
|---|---|---|
| Jovna Allas[20] | Renägarförbundet | 1993–1997 |
| Lars Wilhelm Svonni[21] | Samerna | 1997–2001 |
| Olov Sikku[22] | Min Geaidnu | 2001–2005 |
| Sylvia Simma[23] | Samelandspartiet/Sámiid Riikkabellodat | 2005–2009 |
| Stefan Mikaelsson[24] | Skogssamerna/Vuovdega | 2009–2017 |
| Paulus Kuoljok[25] | Samelandspartiet/Sámiid Riikkabellodat | 2017–2021 |
| Daniel Lyngdorf Vinka[26] | Jakt- och fiskesamerna | 2021–2025 |
| Johanna Njaita[27] | Samelandspartiet | 2025– |
Kritik
[redigera | redigera wikitext]Sametinget som beslutande församling har kritiserats av vissa politiker för att strida mot demokratins grundprincip om allmän och lika rösträtt. Det har beskrivits som en församling där rösträtt kan uppnås via DNA-test.[28][29]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sametinget”. Sametinget. https://www.sametinget.se/. Läst 14 februari 2022.
- ^ Rönnqvist, Sven (08 maj 2005). ”Sametinget har ingen egentlig makt”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=610740.
- ^ [a b] ”Ett ökat samiskt inflytande Proposition 2005/06:86 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/ett-okat-samiskt-inflytande_GT0386. Läst 14 februari 2022.
- ^ ”Minoritetsreformen”. Sametinget. https://www.sametinget.se/minoritetsreformen. Läst 14 februari 2022.
- ^ [a b c] ”om samerna och samisk kultur m.m. Proposition 1992/93:32 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-samerna-och-samisk-kultur-mm_GG0332. Läst 14 februari 2022.
- ^ [a b c d] ”Valresultat i sametingsvalet 2025”. Arkiverad från originalet den 26 december 2025. https://web.archive.org/web/20251226140529/https://www.val.se/valresultat-och-statistik/sametingsval/valresultat-2025. Läst 26 december 2025.
- ^ Nyheter, SVT (18 december 2025). ”Tre av sju ledamöter i nya Sametingsstyrelsen är från Jämtland”. SVT Nyheter. Arkiverad från originalet den 26 december 2025. https://web.archive.org/web/20251226135822/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/tre-av-sju-ledamoter-i-nya-sametingsstyrelsen-fran-jamtland. Läst 26 december 2025.
- ^ ”Rapport från Plenum - Sametinget.se”. sametinget.se. Arkiverad från originalet den 26 december 2025. https://web.archive.org/web/20251226140224/https://sametinget.se/7073. Läst 26 december 2025.
- ^ ”Sametingsvalet 1993”. 15 februari 1997. Arkiverad från originalet den 15 februari 1997. https://web.archive.org/web/19970215063757/http://www.sametinget.se/st/valet93.html. Läst 5 juni 2017.
- ^ ”Sametingsvalet 1997”. 29 januari 1998. Arkiverad från originalet den 29 januari 1998. https://web.archive.org/web/19980129010527/http://www.sametinget.se/st/val97.html. Läst 5 juni 2017.
- ^ ”Val2001 - Röstfördelning”. 30 juni 2001. Arkiverad från originalet den 30 juni 2001. https://web.archive.org/web/20010630180613/http://www.sametinget.se/st/valet/samtliga_roster.html. Läst 26 september 2018.
- ^ ”sametinget - Sametingets ledamöter”. 4 juli 2004. Arkiverad från originalet den 4 juli 2004. https://web.archive.org/web/20040704071509/http://www.sametinget.se/sametinget/view.cfm?oid=1021. Läst 5 juni 2017.
- ^ ”Same 2005”. www.val.se. Arkiverad från originalet den 25 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170525193401/http://www.val.se/val_och_folkomrostningar/same2005/index.html. Läst 5 juni 2017.
- ^ ”Röstfördelning - Val till Sametinget 2009”. www.val.se. https://historik.val.se/val/same2009/roster.html. Läst 5 juni 2017.
- ^ ”Röstfördelning - Val till Sametinget 2013”. www.val.se. https://historik.val.se/val/same2013/roster.html. Läst 5 juni 2017.
- ^ ”Röstfördelning - Val till Sametinget 2017”. www.val.se. https://historik.val.se/val/same2017/roster.html. Läst 5 juni 2017.
- ^ ”Röstfördelning - Val till Sametinget 2021”. www.val.se. https://historik.val.se/val/same2021/roster.html. Läst 16 juni 2021.
- ^ ”Valpresentation”. resultat.val.se. Arkiverad från originalet den 26 december 2025. https://web.archive.org/web/20251226140907/https://resultat.val.se/same2025/S?r=S. Läst 26 december 2025.
- ^ ”Sametinget”. Sametinget. https://www.sametinget.se/parlamentsbyggnad. Läst 12 mars 2022.
- ^ Sarri, Thomas. ”Första mandatperioden 1993–1997 – Sametingsvalet”. Sameradion. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110810224515/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3387&artikel=2726163.
- ^ ”Lars Wilhelm Svonni”. Författarförmedlingen. Författarcentrum. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100824074434/http://www.forfattarformedlingen.se/viewwriter.asp?pid=9&wid=1843.
- ^ Fakta Sametinget (PDF)
- ^ Worldwide Guide to Women in Leadership: Samean Assemblies, Sami Parliaments Arkiverad 18 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- ^ ”Stefan Mikaelsson, Harads” sametinget.se
- ^ ”Paulus Kuoljok”. Sametinget. https://www.sametinget.se/1374. Läst 21 mars 2024.
- ^ ”Daniel Lyngdorf Vinka”. Sametinget. https://www.sametinget.se/115263. Läst 21 mars 2024.
- ^ Ravna, Allas, Anne-. ”Kvinnorna dominerar i den nya styrelsen – se hela listan”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/sapmi/johanna-njaita-tar-over-som-sametingets-ordforande. Läst 27 november 2025.
- ^ Mathiasson, Robert (7 april 2021). ””I demokratins namn borde Sametinget läggas ner””. Rikspolitik. https://www.altinget.se/rikspolitik/artikel/i-demokratins-namn-borde-sametinget-laggas-ner. Läst 28 februari 2023.
- ^ Pounu, Krister (17 februari 2021). ”Staten underblåser tvister om ursprung”. nsd.se. https://nsd.se/debatt/artikel/staten-underblaser-tvister-om-ursprung/lqn7dx8l. Läst 28 februari 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||