Sametinget (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sametinget
Sametinget - Sami Parliament of Sweden.JPG
Sametingets kanslibyggnad i Kiruna.
Departement Kulturdepartementet
Organisationstyp Statlig förvaltningsmyndighet
Kommun Kiruna
Län Norrbotten
Organisationsnr 202100-4573
Inrättad 1 januari 1993
Ordförande
Styrelseordförande
Kanslichef
Paulus Kuoljak
Per Olof Nutti
Instruktion SFS 2009:1395 (lagen.nu)
Webbplats www.sametinget.se

Sametinget (nordsamiska: Sámediggi, lulesamiska: Sámedigge, sydsamiska: Saemiedigkie) i Sverige är en organisation med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Sametinget är dels en folkvald församling, dels en svensk statlig förvaltningsmyndighet. Det ska verka för en levande samisk kultur.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Sveriges regering tillsatte 1982 en offentlig utredning, Samerättsutredningen, vars betänkande presenterades 1989. Sametinget fanns då i Finland (Sametinget från 1972, ombildat och nyinvigt 2 mars 1996), och i Norge (Sametinget från 1989). År 1993 inrättades Sametinget som ett samiskt organ med begränsat inflytande. Det är samtidigt en myndighet och ett folkvalt organ. Som statlig myndighet har Sametinget att verkställa den politik som Sveriges riksdag och regering beslutar, vilket ibland går emot de folkvalda sametingsledamöternas partiprogram.[1]

År 2007 överfördes vissa myndighetsuppgifter från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget, som blev central förvaltningsmyndighet i rennäringsfrågor, varvid tingets politiska och myndighetsutövande delar tydligare åtskildes.[2] I samband med minoritetsreformen 2010 blev Sametinget tillsammans med länsstyrelsen i Stockholm ansvarig för att följa upp hur lagen efterlevs.

Uppgifter och syfte[redigera | redigera wikitext]

Den lagstiftning som reglerar Sametinget kallas sametingslagen. I propositionen (1992/93:32) till den sägs att ”trots benämningen ’ting’ är det inte frågan om något organ för självstyre, som skall verka i stället för riksdag eller kommunfullmäktige, eller i konkurrens med dessa organ.”

Syftet med Sametinget är ”att förbättra de svenska samernas möjligheter att som en minoritet bland landets befolkning hålla sin kultur levande”, eftersom ”samerna, som en del av den ursprungliga befolkningen i landet, får anses inta en särställning i förhållande till andra, i sen tid till landet invandrade minoriteter.”[3]

Till Sametingets uppgifter hör bland annat att informera samiska förhållanden, ansvara för utbetalning av rovdjursersättningar till samebyar, medverka i samhällsplaneringen och leda det samiska språkarbetet. Ansvaret att fördela kulturmedel som står till samernas förfogande för kulturprojekt, forskningsprojekt, föreningar och organisationer har tinget överlåtit på ett kulturråd med fem ledamöter, valda av plenum.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Sametingets högsta beslutande organ är Sametingets plenum med 31 folkvalda ledamöter, vilka inom sig utser en styrelse med en styrelseordförande samt ett presidium med en ordförande och en eller flera vice ordförande. Formellt förordnar regeringen ordförande för Sametinget på förslag av Sametinget. Plenum tillsätter också en valnämnd, kulturnämnd, rennäringsnämnd, näringsnämnd, språknämnd, Sameskolstyrelsen och andra eventuella nämnder och kommittéer. Plenum sammanträder vanligen tre gånger per år.

Den politiska ledningen utövas av styrelsen, vari plenums politiska majoritet vanligen finns representerad. Plenum kan också besluta om proportionellt sammansatt styrelse, där också minoritetspartierna finns representerade. Från och med den 1 juli 2006 får sametinget återkalla uppdragen för förtroendevalda i styrelsen eller i en nämnd när den politiska majoriteten i styrelsen eller nämnden inte längre är densamma som i plenum.[2]

Sametingets styrelse och nämnder skall enligt Sametingslagen besluta i frågor som rör förvaltningen och Sametingets myndighetsutövning, för att skilja denna från den politiska verksamheten, som försiggår i plenum.

Därutöver finns ett kansli med tjänstemän som leds av en kanslichef, vilken utses av Sametingets styrelse. Kansliets huvudkontor finns i Kiruna och andra kontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. Sametingets kansli är indelat i tre avdelningar:

  • Avdelning för ekonomi & administration (även personalfrågor, myndighetens information och översättning),
  • Avdelning för språk- och kulturfrågor och informationscentrum (kulturhandläggare, språkarbetare, bibliotekskonsulent och Samiskt Informationscentrum) och
  • Avdelning för samiskt näringsliv, miljö och samhälle (näringshandläggare och EU-program).

Sametingets styrelse får bestå av högst sju ledamöter. Ordförande från augusti 2017 är Per Olof Nutti från Samelandspartiet.

Partier[redigera | redigera wikitext]

Under mandatperioden 2013–2017 var åtta partier representerade i Sametinget:[4]

Val till Sametinget[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Val till Sametinget (Sverige)

Val till Sametinget hålls vart fjärde år sedan 1993, och det senaste valet hölls i maj 2017.

Valet anordnas av Valmyndigheten tillsammans med länsstyrelsen i Norrbottens län och Sametingets valnämnd.

År 2013 fanns drygt 8.300 anmälda röstberättigade i det svenska Sametingsvalet. Av dessa röstade knappt 60 % i sametingsvalet.

Mandatfördelning[redigera | redigera wikitext]

Parti 1993[5] 1997[6] 2001 (omval)[7] 2005[8] 2009[9] 2013[10] 2017[11]
Mandat Mandat Mandat Mandat Mandat Mandat Mandat
Albmut - Almetjh - Almasj - Folket   1 1 1
Guovssonásti 4 4 2 3 4 3 5
Jakt- och Fiskesamerna 2 3 6 9 7 9 9
Laahkoeh 1
Landspartiet Svenska Samer 3 3 1   2 3 3
Mii Sámit, Vi Samer 1 1
Min Geaidnu Mijá Gäjnno Mijjen Geajnoe 3 3 2 3 3 4 1
Same Ätnam 2 1
Samerna 3 4 4 4 5 2 1
Samerna för framtiden 1
Samernas Väl 1
Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet 7 6 10 8 6 6 7
Samisk Solidaritet 1 1
Samiska Folkomröstningspartiet 1
Vuovdega-Skogssamerna 4 5 4 4 3 3 3

Säte[redigera | redigera wikitext]

Sametingets huvudkansli ligger i Kiruna, men Sametingets plenum har för närvarande ingen egen fast lokal. Statens fastighetsverk utsåg 2006 en vinnare i arkitekttävlingen om en ny sametingsbyggnad i Kiruna, Badjáneapmi att uppföras i nya Kiruna centrum eller på annan ort. Beslut är dock ej fattat eller finansiering säkrad (2017).

Kritik mot Sametinget[redigera | redigera wikitext]

[förtydliga]

  • År 2011 fick styrelsen med Min Geaidnu, Jakt- och fiskesamerna, Landspartiet svenska samer och Albmut kritik för att inte ha tillräcklig kunskap om hur renskötsel fungerar.[12]
  • Hanteringen av rovdjurspengar[13]
  • Hanteringen av språkpengar[14]

Ledning[redigera | redigera wikitext]

Ordförande genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Namn Partigrupp Period
Lars Jon Allas[15] Renägarförbundet 1993–1997
Lars Wilhelm Svonni[16] Samerna 1997–2001
Olov Sikku[17] Min Geaidnu 2001–2005
Sylvia Simma[18] Samelandspartiet/Sámiid Riikabellodat 2005–2009
Stefan Mikaelsson[19] Skogssamerna/Vuovdega 2009–
Paulus Kuoljak Samelandspartiet 2017–

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rönnqvist, Sven (08 maj 2005). ”Sametinget har ingen egentlig makt”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=610740. 
  2. ^ [a b] Regeringens proposition 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande
  3. ^ Regeringens proposition 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m.
  4. ^ Artikeln Sametingsvalet
  5. ^ ”Sametingsvalet 1993”. 15 februari 1997. Arkiverad från originalet den 15 februari 1997. https://web.archive.org/web/19970215063757/http://www.sametinget.se/st/valet93.html. Läst 5 juni 2017. 
  6. ^ ”Sametingsvalet 1997”. 29 januari 1998. Arkiverad från originalet den 29 januari 1998. https://web.archive.org/web/19980129010527/http://www.sametinget.se/st/val97.html. Läst 5 juni 2017. 
  7. ^ ”sametinget - Sametingets ledamöter”. 4 juli 2004. Arkiverad från originalet den 4 juli 2004. https://web.archive.org/web/20040704071509/http://www.sametinget.se/sametinget/view.cfm?oid=1021. Läst 5 juni 2017. 
  8. ^ ”Same 2005” (på sv). www.val.se. http://www.val.se/val_och_folkomrostningar/same2005/index.html. Läst 5 juni 2017. 
  9. ^ ”Röstfördelning - Val till Sametinget 2009”. www.val.se. http://www.val.se/val/same2009/roster.html. Läst 5 juni 2017. 
  10. ^ ”Röstfördelning - Val till Sametinget 2013”. www.val.se. http://www.val.se/val/same2013/roster.html. Läst 5 juni 2017. 
  11. ^ ”Röstfördelning - Val till Sametinget 2017”. www.val.se. http://www.val.se/val/same2017/roster.html. Läst 5 juni 2017. 
  12. ^ ”Kritik mot nya styrelsens kunskaper i renskötsel”. Ođđasat.se. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4526646. 
  13. ^ Kritik mot Sametinget”. Norrländska Socialdemokraten. http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=4192921. 
  14. ^ ”Brister i sametingets årsredovisning”. Ođđasat.se. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4479923. 
  15. ^ Sarri, Thomas. ”Första mandatperioden 1993–1997 – Sametingsvalet”. Sameradion. Sveriges Radio. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110810224515/http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3387&artikel=2726163. 
  16. ^ ”Lars Wilhelm Svonni”. Författarförmedlingen. Författarcentrum. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100824074434/http://www.forfattarformedlingen.se/viewwriter.asp?pid=9&wid=1843. 
  17. ^ Fakta Sametinget (PDF)
  18. ^ Worldwide Guide to Women in Leadership: Samean Assemblies, Sami Parliaments (engelska)
  19. ^ ”Stefan Mikaelsson, Harads” sametinget.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]