Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Simrishamns stad. För orten se Simrishamn , för dagens kommun, se Simrishamns kommun . Simrishamns stad var tidigare en kommun i Kristianstads län .
Administrativ historik Det är inte känt när Simrishamn fick stadsprivilegier . De flesta källor anger 1200 men även nämns 1300-talen , även slutet av 1100-talet nämns (då kyrkan antas byggd).
Staden blev en egen kommun Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Staden utökades genom inkorporeringar:
1971 gick staden upp i den då nybildade Simrishamns kommun .[ 1]
Staden hade egen jurisdiktion fram till 1944, då den lades under landsrätt i Ingelstads och Järrestads domsagas tingslag , sedan borgmästartjänsten blivit ledig.[ 2]
Simrishamns församling var stadsförsamling.[ 3]
Sockenkod För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1114[ 4]
Stadsvapnet Blasonering : Sköld medelst en vågskura delad av guld, vari en röd båt, och blått, vari en fisk av guld med röda fenor.
Ur ett sigill från 1500-talet skapades ett heraldiskt vapen, som fastställdes av Kungl. Maj:t 1945. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1979 i Patent- och registreringsverket .
Geografi Simrishamns stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 60,97 km² , varav 60,80 km² land.[ 5]
Tätorter i staden 1960 Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 77,4 %.[ 6]
Politik Mandatfördelning i valen 1919–1966
Valår S ÖVR C FR FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1919 8 6 8 22 84,5 1920 9 5 8 22 52,4 1922 9 5 8 22 58,2 1926 7 3 4 8 22 61,7 1930 8 1 3 10 22 72,4 1934 9 4 9 22 70,2 1938 11 4 7 22 77,9 1942 12 4 6 22 73,7 1946 14 5 6 25 71,2 1950 21 6 8 5 40 80,4 1954 20 4 9 7 40 77,3 1958 19 5 7 9 40 76,3 1962 20 5 7 8 40 77,1 1966 18 1 7 7 7 40 78,6
Övriga 1926-1930 var Den fria gruppen
Övriga 1966 var Vänstern-Kommunisterna Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Källor 
