Baskemölla

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Baskemölla
Tätort
Baskemölla hamn
Baskemölla hamn
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Simrishamns kommun
Distrikt Gladsax distrikt
Höjdläge 24 m ö.h.
Koordinater 55°35′31″N 14°18′57″Ö / 55.59194°N 14.31583°Ö / 55.59194; 14.31583
Area 68 hektar (2015)[2]
Folkmängd 308 (2018)[1]
Befolkningstäthet 4,529 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Simrishamn
Postnummer 272 94
Riktnummer 0414
Tätortskod T2812[3]
Småortskod S2818[4]
GeoNames 2723305
Ortens läge i Skåne län
Red pog.svg
Ortens läge i Skåne län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Baskemölla är tätort och fiskeläge i Simrishamns kommun i Skåne län, belägen på Österlen omkring 5 km norr om Simrishamn. Orten återfick sin status som tätort 2015.[5]

Baskemölla upphörde som tätort 2005 på grund av att andelen fritidshus blivit för stor. År 2010 blev Ekobyn, under namnet Baskemölla ängar, en egen småort. 2015 återfick orten sin status som tätort och kom då att omfatta både samhället och Ekobyn.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kring Baskemölla finns det spår av förhistoriska bosättningar från sten-, brons- och järnåldern.[7] Namnet Baskemölla, som uttalas med betoning på "mölla", finns först nedtecknat 1525 i den danska Jordeboken[8]. Namnet tolkas att det först avsett en vattenkvarn (mölla) där förleden (baska) troligen är ljudhärmande 'slå med vingarna i vattnet (om fåglar)'.[9] År 1612 bytte den danske amiralen Jacob Beck till sig Gladsax hus i Gladsax län, med tillhörande 119 hemman och 4 fiskelägen, varav ett var Basche Mölle.

På en karta över Skåne av Gerhard von Buhrman[10][11] 1675, beskrivs Baschemölle som "bysamhälle med gårdslägenheter" och byn som en "mjölqvarn" och inte ett fiskeläge, dock hade det ungefär 100 år tidigare fanns omkring 10 fiskare.

År 1756 står det i kyrkoböckerna att det fanns 22 fiskare i Baskemölla[12][13]. Mellan åren 1800 och 1860 växte Baskemölla mycket. År 1867 fanns det 60 yrkesutövande fiskare och invånarantalet var då 354 st fördelade på ett 80-tal hus och ett 10-tal gårdar.

Den bäck som utnyttjas av den ursprungliga kvarnen användes även från mitten av 1500-talet och framåt för vask- och stampverk vilka tillsammans benämndes Möllekillorna och där också bedrevs krogverksamhet. År 1737 byggdes en anläggning för att utvinna bly. Verksamheten omfattades av ett vaskverk och ett stampverk och samt en smältugn. Dess verksamhet upphörde 1746. Man hade då utvunnit ca 1,8 ton bly.

Minnesstenen från 1943 över de döda i kolera i Baskemölla

1855 slog koleran till i socknen. På en månad grävdes 10 gravar vid den tilltänkta kolerakyrkogården, i norra delen av Baskemölla, vid Oderbäcksravinen.

Den 6 november 1876 gick en holländsk brigg med namnet "Tosca Helena" med åtta mans besättning under i en storm utanför Baskemölla. Dessa omkomna begravdes på Gladsax kyrkogård och de sex holländarna fick ge namnet åt en väg i fiskeläget: "Holländarevägen".

Tre stora bränder, 1889[14], 1894 och 1913, ödelade tillsammans nästan hela samhället. 1889 började branden i skolhuset och spred sig sedan snabbt på grund av den kraftiga blåsten från havet. 37 hus och 5 gårdar brann ner, och ett 50-tal familjer blev hemlösa. Den andra branden inträffade den 11 april 1894. Då brann nästan hela den norra delen av samhället ner till grunden. Därefter återstod knappt ett tiotal hus från sent 1700-tal. 20 år senare, den 19 april 1913, brann nästan alla de äldsta husen ner till grunden. Endast två hus och en bondgård var kvar från tiden före år 1840.

Under slutet av 1800-talet inleddes emigrationen till USA, där många Baskemöllabor skaffade sig en favoritplats på Long Island utanför New York som hette Islip. Detta var, liksom Baskemölla, ett litet fiskeläge. Många av de som for dit återvände efter att de fått ihop lite pengar.

I norra delen av fiskeläget invigdes 20 oktober 1927, efter insamling av ortsbor, ett mindre kapell, Baskemölla kapell, Sankt Tomas kapell. I kapellet finns bland annat 2 skeppsmodeller. Det första skolhuset byggdes 1847 och låg på samma tomt där den nuvarande skolbyggnaden ligger. 1890 byggdes en ny, större skolbyggnad. Skolan las ner 1964 men skolbyggnaden står kvar och används som galleri och café under påsk och sommarmånaderna.

Baskemölla var och är beläget i Gladsax socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Gladsax landskommun. Där inrättades för orten 17 maj 1889 Baskemölla municipalsamhälle som upplöstes 1952 när landskommunen och orten uppgick i Simrishamns stad, som sedan 1971 ombildades till Simrishamns kommun.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Baskemölla tätort 2015
Befolkningsutvecklingen i Baskemölla 1900–2015[15][16][17]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
396
1960
  
328
1965
  
276
1970
  
258
1975
  
272
1980
  
265
1990
  
274 36
1995
  
247 36
2000
  
227 36
2005
  
237 34#
2010
  
230 34#
2015
  
297 68
Anm.: Ny småort 2005. 2005–2010 var andelen fritidshus för stor för att orten skulle räknas som tätort. Åter tätort 2015.
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.
 # Som småort.


Befolkningsutvecklingen i Baskemölla ängar 2010–2010[16]
År Folkmängd Areal (ha)
2010
  
69 6#
Anm.: Sammanvuxen med "Baskemölla" 2015.
 # Som småort.

Ekobyn/Baskemölla ängar[redigera | redigera wikitext]

Ekobyn i Baskemölla

Artisten Owe Thörnqvist föreslog i slutet av 1980 att en ekoby skulle anläggas i Baskemölla.[18][19][20] Tanken var först att ekobyn skulle ligga mittemot vandrarhemmet invid Tjörnedalagården som ligger i norra delen av Baskemölla, men efter diskussioner förordade Simrishamns kommun istället 22,5 hektar mark väster om byn på den plats som idag kallas Baskemölla ängar. Det första spadtaget togs 2001 och i januari 2010 stod 19 hus i färdiga, och en bondgård var under uppförande. Byn har som intention ha plats för ungefär 25 hus.

Ekobyn drivs av en ekonomisk förening och medlemmarna äger marken tillsammans. Den tomt man bygger sitt hus på arrenderar man sedan av föreningen. Ekobyns mål är att så långt som möjligt vara självförsörjande. Det man odlar skall användas av de boende i ekobyn. Man skall hålla sig med djur, fruktbärande träd och buskar, rotfrukter och säd. Odlingen skall uteslutande byggas på permakulturens principer och ekologisk / biodynamisk odling. Husen byggs av lecablock, lera, kogödsel och jord samt trä. Isoleringsmaterial skall även vara ekologiskt nedbrytbara.

I byn finns en Waldorfförskola, arkitektbyråer, Yogakurscenter[21] och keramikverkstad.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Fisket har spelat ut sin roll i fiskeläget efter sin storhetstid från 1900-talets början och fram till slutet av 1960-talet. Turismen har därefter blivit samhällets huvudnäring, och många hus har köpts av sommarboende.

Konstnärer och Baskemölla i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Konstnärer[redigera | redigera wikitext]

Många konstnärer har besökt och uppehållit sig i Baskemölla under sommarmånaderna. Bland de mest kända var Gösta Adrian Nilsson, det vill säga GAN, (1884-1965)[22], August Hagborg (1852–1921)[23], Edvin Ollers (1888–1959)[24], Svante Bergh (1885–1946)[25], Gottfrid Olsson (1890–1979)[26], Sven Erixson (1899-1970)[27], Bror Ljunggren (1884-1939)[28], Frans Berg(1892-1949)[29], Henry Mayne (1891-1975)[30], Hugo Zuhr (1895-1971)[31], Albert Krüger (1885-1965)[32], Richard Björklund (1897-1974)[33] och hos Kristina på Norrekrok där Ellen Trotzig (1878-1949)[34] bodde under några sommarmånader.

Idag bor i Baskemölla bland andra Rolf Ahlberg (1932- ) och Anders Wingård (1946-).

Baskemölla i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

En handfull författare har i modern tid skildrat Baskemölla och dess miljö och människor. Filmregissören Bo Widerberg skriver t.ex. i sin roman Den gröna draken från 1959 om Ahlbergs kavring. Författaren Tomas Löfström med Österlen-landskapet i litteraturen har bland annat skrivit om Baskemölla och Staffan Bengtsson gav 1979 ut diktsamlingen Ankomst Österlen.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Fotbollsföreningen Baskemölla IF [35] startade 9 juli 1929. Under 1970-80 talen bedrevs även verksamhet med bordtennis där EM världsmästaren Marie Svensson fostrades.

Hembygdsföreningen[redigera | redigera wikitext]

Föreningen bildades 1986 och har till uppgift att återuppliva och "vårda" gamla traditioner, att värna om samhällets miljö och att "främja" gemenskapen mellan samhällsborna. Föreningen äger två fastigheter, en ålabod det vill säga Kråsebo som ligger i södra delen av fiskeläget och en fiskarlänga vid Kullagatan.[36].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  2. ^ [a b] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 20 december 2016
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 13 oktober 2013
  4. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016
  5. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 20 december 2016.
  6. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 2016.
  7. ^ Hällkistor och dösar är daterade till slutet av stenåldern. Det gäller även de tidigaste svenska jordbruksristningarna, då vanligtvis i form av fotsulor, kultyxor och grupper av skålgropar i olika formationer.
  8. ^ Karl-Erik Frandsen, ca 1536–1720, Claus Bjørn (red). Det danske landbrugs historie II, 1536–1810. Landbohistorisk Selskab, Odense 1988. ISBN 87-7526-074-3
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  10. ^ H Richter, Skånes karta från mitten av 1500-talet till omkring 1700
  11. ^ Svensk Uppslagsbok 2:a upplagan, band 5 1947, s 271-72
  12. ^ Curt Wallin, Kristianstads län 1762, s 143–144. 1981.
  13. ^ J L Gillberg, Historisk, Oeconomisk och Geografisk Beskrifning öfver Christianstads län 1767
  14. ^ Paul Nilsson, Brandkatastrofen i Baskemölla år 1889, s 35-38. Österlen, 1988, 1989. Österlens museum. ISSN 1100-1720
  15. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  16. ^ [a b] ”Statistikdatabasen om småorterna Baskemölla och Baskemölla ängar”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/26151. Läst 21 februari 2017. 
  17. ^ ”Statistikdatabasen om tätorten Baskemölla”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/26150. Läst 21 februari 2017. 
  18. ^ Owe Thörnqvist i uttalar sig i Aftonbladet. Owe Thörnqvist slutar, Aftonbladet, 15 juli 2008
  19. ^ Ekobyn i Baskemölla Arkiverad 27 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ Se Baske Ekoby på TV4Play ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524220250/http://www.tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/halland?videoId=1.439559&renderingdepartment=2.41281. Läst 23 januari 2010. 
  21. ^ Mudita yoga & massage i Baskemölla på Österlen ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100527011121/http://www.mudita.se/. Läst 25 januari 2010. 
  22. ^ Jan Torsten Ahlstrand, Gösta Adrian-Nilsson, GAN, modernistpionjären från Lund 1884-1920, Lund 1985. ISBN 918533071X
  23. ^ Svenskt konstnärslexikon, del II, s 353-354, Allhems förlag, 1953, Malmö.
  24. ^ Svenskt konstnärslexikon, del IV, s 306-307, Allhems förlag, 1961, Malmö.
  25. ^ Nutida Svenskt Måleri 3. Svante Bergh, Bertil Damm, Ossian Elgström, Mollie Faustman, Einar Jolin, Hadar Jönzén, Hilding Linnqvist, Axel Nilsson, Nils Dardel, Sigrid Hjertén-Grünewald, Stockholm, AB Svensk Litteratur, 1935.
  26. ^ Svenskt konstnärslexikon, del IV, s 322, Allhems förlag, 1961, Malmö.
  27. ^ Lars Erik Åström, Folke Holmér, Per Bjurström. Sven Erixsons konst. Sveriges allmänna konstförening, Stockholm 1967.
  28. ^ Svenskt konstnärslexikon, del III, s 581-582, Allhems förlag, 1957, Malmö.
  29. ^ Svenskt konstnärslexikon, del I, s 136-137, Allhems förlag, 1952, Malmö.
  30. ^ Birgit Rausing, Min far Henry Mayne, liv och konst, Stockholm, 2008. ISBN 91-73311332.
  31. ^ Ingrid Rydberg-Zuhr, Hugo Zuhr, ett liv i skapande oro. Sveriges Allmänna konstförening, 1988.
  32. ^ Albert Krüger, Till Albert Krüger på femtioårsdagen den 1 november 1935, Malmö Aura.
  33. ^ Gösta Lilja. Richard Björklund, Malmö 1950.
  34. ^ Birgit Rausing, Ellen Trotzig, Österlens första målarinna, Stockholm, 2003. ISBN 91-7203-529-3
  35. ^ Baskemölla Idrottsförening.
  36. ^ Baskemölla hembygdsförening

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bunte Rune, 1977, Fiskesamhällen i Sydsverige 1876-1960.
  • Garpenhus Jan, 1982, Bebyggelseutvecklingen under förhistorisk tid i Gladsax socken.
  • Garpenhus Jan, 1984 - 1986, Kulturtidskriften Här Ostpå.
  • Hällje Jan, 2009, nr 1. Berättelser från Baskemölla 1700-tal.
  • Hällje Jan, 2009, nr 2. Berättelser från Baskemölla 1700-tal.
  • Löfström Frans, Skånes hembygdförbund, 1937;47, Ostskånskt fiskeläge.
  • Löfström Frans, Skånes hembygdförbund, 1940:90, Kring bårar och gravar i gamla tiders Baskemölla.
  • Nilsson Paul, Brandkatastrofen i Baskemölla år 1889, Österlen 1988, 1989.
  • Olsson Harald, Skånes hembygdförbund, 1944:134, Baskemölla pestkyrkogård.
  • Olsson Sture A., Larsson Tommy, Nilsson, Tage, Hällje Jan, Hallgren John, Henriksson Kent , 1981, Återblick 1 Baskemölla 1925.
  • Olsson Sture A., Larsson Tommy, Nilsson, Tage, Hällje Jan, Hallgren John, Henriksson Kent, 1984, Återblick 2 Baskemölla 1875.
  • Olsson Sture A., Larsson Tommy, Nilsson, Tage, Hällje Jan, Hallgren John, Henriksson Kent, 1987, Återblick 3 Baskemölla 1825.
  • Olsson Sture A., Larsson Tommy, Nilsson, Tage, Hällje Jan, Hallgren John, Henriksson Kent, 1991, Återblick 4 Baskemölla 1775.
  • Olsson Sture A., Larsson Tommy, Nilsson, Tage, Hällje Jan, Hallgren John, Henriksson Kent, 2001, Återblick 5 Baskemölla mellan 1725 och 1775.
  • Widerberg Bo, 1959. Den gröna draken.
  • W:son Cronqust G., 1953, I Österlen.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]