Skaftö socken
| Skaftö socken Socken | |
.jpg) | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Härad | Orusts västra härad |
| Kommun | Lysekils kommun |
| Bildad | 1 maj 1888 och 1892 |
| Area | 25 kvadratkilometer |
| Upphov till | Skaftö landskommun Skaftö församling |
| Motsvarar | Skaftö distrikt |
| Tingslag | Sunnervikens tingslag (–) Orusts och Tjörns tingslag (–) |
| Karta | |
  Skaftö sockens läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 58°14′41″N 11°27′34″Ö / 58.24472222°N 11.45944444°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1594 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Skaftö distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Skaftö socken i Bohuslän ingick i Orusts västra härad, ingår sedan 1971 i Lysekils kommun och motsvarar från 2016 Skaftö distrikt.
Socknens areal är 24,80 kvadratkilometer land.[1] År 2000 fanns här 2 529 invånare.[2] Tätorterna Fiskebäckskil och Grundsund, orten Rågårdsvik samt sockenkyrkorna Fiskebäckskils kyrka och Grundsunds kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Skaftö församling bildades 1 maj 1888 genom en utbrytning ur Morlanda församling däri samtidigt Fiskebäckskils församling och Grundsunds församling uppgick. 1892 bildades Skaftö landskommun och jordebokssocken genom utbrytning ur Morlanda landskommun och jordebokssocken.[3] År 1952 inkorporerades i landskommunen Fiskebäckskils landskommun, Grundsunds landskommun, Bokenäs landskommun och Dragsmarks landskommun. Landskommunen upplöstes 1971 då denna del med Fiskebäckskil och Grundsund uppgick i Lysekils kommun.[2] 1 januari 2023 uppgick församlingen i Lysekils södra församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Skaftö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Orusts västra härad.[5]
Geografi och natur
[redigera | redigera wikitext]Skaftö socken ligger nordväst om Orust, huvudsakligen på ön Skaftölandet, dessutom Gåsö, Källsö, Jonsborg och ett antal andra obebyggda öar, holmar och skär. Den omges av Gullmarn i norr, Skagerrak i väster, Ellösefjorden i söder, samt Tjuvsund, Getevikssund, Vägeröd ränna och Snäckedjupet i öster. Socknens fastlandsdel består av ett kalt kustlandskap.[6][1][7]
I socknen finns två naturreservat: Vägeröd ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Gåsevik är ett kommunalt naturreservat.
Här finns även två naturvårdsområden som ingår i Natura 2000: Gröderhamnsängen samt Gullmarn som delas med Brastads, Bro, Lysekils och Lyse socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun, Dragsmarks, Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun samt Foss socken i Munkedals kommun. Ytterligare ett naturvårdsområde är Gåsöskärgården.
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Broförbindelse med fastlandet finns sedan 28 maj 1974, då Skaftöbron till Dragsmarks socken i Uddevalla kommun stod klar, och ersatte en tidigare färja. Fram till 1998 fanns bilfärjeförbindelse mellan Rågårdsvik och Ellös på Orust. Även bilfärjetrafik fanns mellan Fiskebäckskil/Östersidan och Lysekil. Dessa är numera indragna, men på den sistnämnda sträckan finns ännu personfärjetrafik.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen ökade från 1134 år 1810 till 3072 1920 varefter den minskade till 1507 1970 då den var som lägst under 1900-talet.[8]
Som i så många andra bygder i Bohusläns kustband vände befolkningsutvecklingen neråt under det tidiga 1900-talet, som en följd av minskad lönsamhet inom fiske och sjöfart och den totala strukturomvandlingen i samhället.
Vid 1960-talets slut hade invånarantalet halverats och låg runt 1 500, men då vände utvecklingen. Den därefter uppåtgående trenden vände åter neråt under mitten 1990-talet, och invånarantalet är återigen på samma nivå som vid förra bottennoteringen.[källa behövs]
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Flera boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen.[6][9][10][7]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet skrevs 1388 Skaftöy och kommer från önamnet. Namnet innehåller skaft som kan syfta på Skaftö udd i norr som har en form som ett skaft.[11]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skaftö socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Befolkningsstatistik 1900 sid 40, Statistiska Centralbyrån
PDF
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Skaftö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Folkmängd 1810-1890 Skaftö i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 31 maj 2016)
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Skaftö socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skaftö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Skaftö socken.- Arkiv relaterade till Skaftö socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Skaftö socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Skaftö socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skaftö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Skaftö (ön, inte socknen) i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
| |||||