Smedjebackens kommun är en kommun i Dalarnas län . Centralort är Smedjebacken . Smedjebacken är en av Sveriges 42 st centralorter som tidigare varit ett municipalsamhälle .
Kommunens område motsvarar socknarna: Malingsbo , Norrbärke och Söderbärke . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Smedjebackens municipalsamhälle inrättades 7 juni 1895 i Norrbärke landskommun och upplöstes 1918 när Smedjebackens köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 införlivades Malingsbo landskommun i Söderbärke landskommun .
1967 införlivades Norrbärke landskommun i Smedjebacken köping. Smedjebacken kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Smedjebackens köping. 1974 införlivades Söderbärke kommun .[ 6]
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Ludvika domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Falu domkrets .[ 7]
Blasonering : Sköld delad, övre fältet silver, vari en röd tvåmastad segelbåt med seglen satta, undre fältet rött, vari tre kugghjul av silver, ordnade två och ett.
Vapnet fastställdes för Smedjebackens köping år 1947 . Som brukligt var i Dalarna hade även Norrbärke och Söderbärke landskommuner var sitt vapen. Dessa fick vika och köpingens vapen registrerades för kommunen 1980 .
Befolkningsutvecklingen i Smedjebackens kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
13 193
1975
13 397
1980
13 389
1985
13 280
1990
13 282
1995
12 782
2000
11 598
2005
10 812
2010
10 715
2015
10 790
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Kommunen är till största delen belägen i Kolbäcksåns vattensystem . Från Smedjebackens hamn i sjön Barken kan man med båt ta sig till Mälaren genom Strömsholms kanal via Fagersta , Virsbo , Surahammar , Hallstahammar och Kolbäck . De södra delarna av kommunen, omkring Malingsbo , hör till Hedströmmens vattensystem, som utmynnar i Mälaren strax söder om Köping .
En sevärdhet i Smedjebackens kommun är Jätturns naturreservat med sin kända grotta . Stolltallen (även kallad Tandvärkstallen ) är en cirka 180 till 200 år gammal tall som står vid södra änden av Stollbergs gruva . Enligt gammal folktro kunde tallen bota tandvärk. Tallen är ett svenskt fornminne med RAÄ-nummer Norrbärke 63:1.
Distrikt inom Smedjebackens kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 8] :
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Smedjebackens kommun.
Centralorten är i fet stil .
Tätorten Ludvika var delad på två kommuner: Ludvika kommun och Smedjebackens kommun .
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Carin Runeson
Vice ordförande
S
John Andersson
Nämnd
Ordförande (2014-2018)
Vice ordförande (2014-2018)
Omsorgsnämnden
S
Monica Forsgren
S
Mats Jacobsson
Kulturnämnden
S
Helena Andersson
V
Vanja Larsson
Miljö- och byggnadsnämnden
S
Lena Ludvigsson-Olafsen
S
Joakim Lundgren
Familje- och utbildningsnämnden
S
Bengt Norrlén
S
Thomas Björnhager
Valnämnden
S
Solweid Nyrede
S
Bengt Norrlén
Mandatfördelning i Smedjebackens kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 2 27 6 4 2 41 90,2
1973 3 30 10 3 3 49 91,6
1976 3 29 11 3 3 49 90,9
1979 3 30 9 3 4 49 91,1
1982 2 32 8 2 5 49 91,2
1985 3 29 7 4 6 49 89,4
1988 3 29 3 7 3 4 49 84,3
1991 2 20 3 6 3 1 6 41 83,6
1994 2 23 4 5 2 5 41 85,3
1998 5 18 4 5 1 1 7 41 79,86
2002 3 17 3 4 2 1 5 35 76,17
2006 2 21 1 4 1 1 5 35 79,16
2010 1 22 2 1 3 1 5 35 82,56
2014 2 15 3 3 5 1 6 35 85,09
2018 2 17 1 5 4 1 5 35 85,82
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Ovako och Morgårdshammar AB är stora arbetsgivarna i kommunen.
Som en del av Ekomuseum Bergslagen har man tagit tillvara den gamla brukskulturens spår inom kommunen, bland dem:
^ "Välkommen ombord" ska sälja Gävle , Dagens Nyheter , 27 augusti 2008, läs online läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022 , Statistiska centralbyrån , 11 maj 2022, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Ludvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.