Stockholms ansökan om olympiska sommarspelen 2004

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ansökningar om
olympiska sommarspelen 2004
Översikt · Aten
Rom · Kapstaden · Stockholm · Buenos Aires
Olympiska sommarspelen 2004
Detaljer
StadStockholm
OrdförandeOlof Stenhammar
KommittéSveriges olympiska kommitté
Tidigare arrangerade spel
Olympiska sommarspelen 1912
Ridsport vid olympiska sommarspelen 1956
Resultat
ResultatFyra
Röster19
Carl Milles "Människan och Pegasus" var symbol för Sveriges ansökan

Inför olympiska sommarspelen 2004 var Stockholm en av flera kandidater till att bli värdstad. En intensiv kampanj bedrevs under 1996 och fram till 5 september 1997 då IOK (Internationella Olympiska Kommittén) beslutade om att tilldela Aten spelen.

Idén[redigera | redigera wikitext]

1983 i december tillkännagav kommunstyrelsen i Stockholm, att staden hade för avsikt att ansöka om att arrangera de olympiska sommarspelen 1992. 1984 återtog Stockholm denna föresats eftersom staden inte ville konkurrera med Falun, som sökte om att arrangera vinter-OS, 1992.[1] I mitten av 1980-talet började tankarna gro på ett olympiskt spel i Stockholm efter initiativ av Stockholmsidrotten. I samband med de olympiska spelen i Barcelona 1992 beslutade kommunstyrelsen i Stockholm att utreda förutsättningarna för olympiska spel i Stockholm 2004. Frågan utreddes av SIS, Stockholm Information Service, och SML, Stockholms mark- och lokaliseringsbolag AB. Under senhösten 1995 var utredningarna klara. I december bildades bolaget Stockholm 2004 AB i vars styrelse stadsstyrelsen, näringslivet och idrottsrörelsen var representerad. Göran Långsved utsågs till bolagets ordförande och Olof Stenhammar till dess verkställande direktör. Kommunfullmäktige beslutade med drygt 70% för en ansökan. Sveriges riksdag beslutade i maj 1996 att stödja Stockholms ansökan. [2]

Arenor[redigera | redigera wikitext]

Följande är de arenor som var aktuella vid ett olympiskt spel[3].[4]

  • Victoriastadion – Stockholms nya OS-stadion skulle byggas som en amfiteater där där Hammarbybacken nu ligger. Arenan skulle ta emot 70 000 åskådare och ha hand om invignings- och avslutningsceremonierna samt friidrottstävlingarna. Efter spelens slut skulle Victoriastadions kapacitet reduceras till 25 000.
  • Globen – Globen skulle ha ett fullspäckat schema med basket, artistisk gymnastik, handboll och finalerna i volleyboll. Många bedömare inom IOK menade att tävlingarna i Globen skulle bli svåra att genomföra på grund av att programmet var allt för för ihoppressat.
  • Hovet – Hovet skulle användas som en andra arena för basketturneringen, resten i Scaniarinken i Södertälje samt finalerna i Globen. Dessutom skulle rytmisk gymnastik avgöras här.
  • Eriksdalsbadet – En provisorisk utomhusstadion, med namnet Eriksdal Aquatic Centre, skulle byggas vid Eriksdalsbadet för att ta hand om simtävlingarna, simhopp och vattenpolo.
  • Kungliga tennishallen – En centercourt var tänkt att uppföras utanför den befintliga hallen. Inuti skulle bordtennistävlingarna avgöras.
  • Stockholms stadion – Den gamla OS-stadion från 1912 skulle vara arena för hästsporter. Även starten för marathonloppen skulle äga rum här.
  • Stockholmsmässan – Fäktning (Hall A1), judo, taekwondo, tyngdlyftning (Hall D) och brottning (Hall A2) var tänkt att utövas på flera provisoriska arenor uppförda inne i Stockholmsmässan. I anslutning till mässan skulle en arena för velodromcykling (Hall F1) och boxning (Hall F2) byggas.
  • Scaniarinken, Södertälje – Hälften av basketturneringen skulle spelas i Södertälje. Andra hälften på Hovet i Stockholm och finalerna i Globen.[5]
  • Mälarhöjden – En ny arena för 13 000 åskådare tänkt för herrarnas volleyboll skulle ha byggts. Damturneringen skulle spelas i Scandinavium i Göteborg. Finalerna skulle spelas i Globen.[6]
  • Eriksdalshallen – Flera handbollsmatcher skulle spelas i den befintliga hallen.
  • Spånga/Nälsta – En ny arena för handboll med plats för 4 000 skulle byggas i stadsdelen.
  • Sätrahallen – En ny hall byggdes i Sätra, som idag används för inomhusfriidrott. Taket är ovanligt högt för att klara OS-kraven för badminton.
  • Brunnsviken – Kanot och rodd skulle ha avgjorts på vattnet i Brunnsviken.
  • Stockholms stadshus – Triathlonloppen skulle äga rum kring Riddarfjärden och med start- och mållinje utanför stadshuset.
  • Älvsjö IP – Landhockey
  • Djurgården/Gärdet – Hästsport (fälttävlan)
  • Kaknäs – Bågskyttetävlingarna skulle avgöras på Kaknäs.
  • Örvallen, Sundbyberg – En basebollarena med tillfälliga läktare för 20 000 åskådare skulle uppföras i Sundbyberg. (Basebollplanen färdigställdes 2009).
  • Alby – Softball skulle avgöras här på en ny arena med plats för 6 000.
  • Tullinge – Skyttet skulle hållas vid Hacksjöns skjutbana.
  • Haninge/Rudan – Beachvolleyboll
  • Huddinge/Flottsbro – Mountainbike
  • Järfälla/Barkarby – Cykel (landsväg)
  • Nynäshamn – Precis som i OS 1912 skulle seglingen avgöras i vattnet utanför Nynäshamn.
  • Nyköping – Kanotslalom
  • Fotbollsturneringarna skulle ha avgjorts på sex arenor runt om i Sverige; Söderstadion i Stockholm, Råsunda i Solna, Ullevi i Göteborg, Nya Parken i Norrköping, Malmö stadion och Olympia i Helsingborg.

Stockholm 2004 AB[redigera | redigera wikitext]

Bolaget Stockholm 2004 AB bildades med representanter från idrottsrörelsen, Stockholm stad och näringslivet. Bolagets uppgift var att ansvara för att ansökan sattes ihop, lämnades in och marknadsfördes internationellt. Den 14 augusti 1996 lämnades den formella ansökan in till IOK i Lausanne i Schweiz, en 500 sidor tjock "bid book". In i minsta detalj presenteras allt från de övergripande ekonomiska kalkylerna till bredden på löparbanorna. Mellan 15 september 1996 och 27 januari 1997 besökte IOK:s utvärderingskommission de elva kandiderande städerna; Aten, Buenos Aires, Istanbul, Kapstaden, Lille, Rio de Janeiro, Rom, San Juan, Sankt Petersburg, Sevilla och Stockholm.

Kandidatorterna[redigera | redigera wikitext]

Den 7 mars 1997 valdes Stockholm ut som en av fem kandidatorter: Aten, Buenos Aires, Kapstaden, Rom och Stockholm. Vid den Internationella olympiska kommitténs möte i Lausanne den 5 september 1997 bestämdes att Aten skulle arrangera spelen 2004.

Bomben[redigera | redigera wikitext]

Under 1997 skedde en rad attentat som alla misstänks ha koppling till OS-ansökan. Dessa inkluderar nedbränningarna av Nacka ishall den 19 maj, Lidingö tennishall den 23 maj, Östermalms IP och Djursholms tennishall den 2 juni, och Saltsjöbadens tennishall den 9 juli.[7]

Stockholms kandidatur kostade 130 miljoner kronor, men den svenska huvudstaden var chanslös vid omröstningen, bland annat på grund av bristande stöd från lokalbefolkningen och den bristande säkerheten i Stockholm efter att en bomb exploderade på Stockholms stadion 7 augusti 1997 och incidenten 4 september 1997 då OS-symbolen för Stockholms kandiderande "Människan och Pegasus" som står på Millesgården var på väg att utsättas för den s.k. OS-bombaren Mats Hinze, men han greps två meter ifrån statyn med hela ryggsäcken full med sprängmedel.

Kampanjen[redigera | redigera wikitext]

Stockholm 2004 AB menade i sin kampanj att spelen skulle ha stort värde för besöksnäringen, skapa nya arbeten samt att det skulle bli en positiv drivkraft för ungdomar och ett medel mot rasism. Spelen i Stockholm skulle ha tydlig miljöprofil bland annat genom att OS-byn i Hammarby Sjöstad skulle bli en ekologisk spjutspets. Spelen i Stockholm lanserades också som det mest deltagaranpassade alternativet av kandidaterna.[förtydliga]

Olof Stenhammar var ordförande för OS-kampanjen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ågren, Karin (2013). Att sälja en stad: Stockholms besöksnäring 1936-2011. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 232. Stockholm: Stockholmia. sid. 156. Libris 13552190. ISBN 978-91-7031-255-7 
  2. ^ Ågren, Karin (2013). Att sälja en stad: Stockholms besöksnäring 1936-2011. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 232. Stockholm: Stockholmia. sid. 157. Libris 13552190. ISBN 978-91-7031-255-7 
  3. ^ Bilkenroth, C., Björknäs, P., Gustavsson, K., Ländin, L. (8 mars 1997). ”Så vill Stockholm arrangera spelen”. Svenska Dagbladet. 
  4. ^ ”Dokument: När Stockholm (inte) fick OS 2004”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140809125040/http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4660&grupp=20689&artikel=5915373. Läst 8 augusti 2014. 
  5. ^ https://web.archive.org/web/19970114001133/http://www.stockholm2004.se/os2004/sports/basketball.html
  6. ^ https://web.archive.org/web/19970114001952/http://www.stockholm2004.se/os2004/sports/volleyball.html
  7. ^ Utredning om idrottsattentat läggs ned”. Aftonbladet. 3 juli 1998. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9807/03/telegram/inrikes17.html. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]