Storholmen, Lidingö kommun
| Storholmen | |
| Ö och tätort | |
 Karta över Storholmen med omkringliggande öar.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Lidingö kommun |
| Distrikt | Vaxholms distrikt |
| Koordinater | 59°23′49″N 18°8′26″Ö / 59.39694°N 18.14056°Ö |
| Area | 36 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 231 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 6,4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T0466 (2018–)[2] |
| Småortskod | S0647 (–2018)[3][2] |
| Beb.områdeskod | 0186SB107 (1995–2018)[4] 0186TB107 (2018–)[4] |
| Geonames | 2671974 |
  Ortens läge i Stockholms län
| |
| Wikimedia Commons: Storholmen, Lidingö kommun | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Storholmen är en tätort och ö i Lidingö kommun. Ön inkluderande Tallholmen och de kringliggande Storholmsöarna, Tistelholmen, Svanholmen, Äggholmen och Bastuholmen, utgör en ögrupp i den sydligaste delen av Stora Värtan och har en total yta av 40 ha.
SCB avgränsade 2010 bebyggelsen på Storholmen med Tallholmen till en småort, som 2018, efter befolkningstillväxt, räknas som en tätort
Historik[redigera | redigera wikitext]
Storholmsöarna tillhörde ursprungligen Frösviks säteri på Bogesundslandet och användes ursprungligen för bete och jordbruk med torpare till säteriet som bodde på ön. Storholmsöarna kom på detta sätt att senare tillhöra Vaxholms kommun, inte Lidingö kommun.
Lewenhaupts gömställe[redigera | redigera wikitext]
Storholmen är omtalad som tillflyktsort och gömställe för generalen Charles Emil Lewenhaupt som 1743 dömdes till döden genom halshuggning i Stockholm. Han skulle efter dödsdomen ha flytt ur fängelset och tagit sig till Storholmen där han skulle ha gömt sig i en underjordisk håla som användes som gömställe för värdeföremål under orostider av Frösviks säteri. Sanningshalten om en tillflyktsort på Storholmen är omtvistad emedan han avsåg att fly utomlands men blev ertappad utklädd till sjöman på ett fartyg utanför Fjäderholmarna med destination Danzig i Tyskland.[5]
Före 1 januari 2011 tillhörde ögruppen Vaxholms kommun.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Storholmen 1995–2020[6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1995 | 51 | 35# | ||
| 2000 | 72 | 35# | ||
| 2005 | 122 | 35# | ||
| 2010 | 148 | 35# | ||
| 2015 | 183 | 36# | ||
| 2018 | 208 | 36 | ||
| 2020 | 231 | 36 | ||
Anm.:
# Som småort. | ||||
Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]
På Storholmsöarna finns 300 fastigheter, varav 230 är bebyggda. Av dessa är 160 st sommarbostäder och 70 st permanentbostäder.[7] En rik flora av olika byggnadsstilar representerade, merparten mindre trähus, som sträcker sig över en tidsperiod från slutet av 1700-talet fram till idag, dokumenterade 2006 av Stockholms Byggnadsantikvarier AB.
Villa Kassman[redigera | redigera wikitext]
 |
Det har föreslagits att hela eller delar av detta stycke ska brytas ut till en artikel vid namn Villa Kassman (om relevant via en förgreningssida). (2021-04)
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Se kategorier med liknande problem. |
Den mest framträdande byggnaden, är den stora stenvillan med anlagda vattendammar (fasthetsbeteckningen Storholmen 1:2) som uppfördes av bankir Gunnar Kassman (1878-1970) genom en ombyggnad av ett ursprungligt stenhus som uppfördes i början på 1910-talet. Villan och trädgården med tillhörande flygelbyggnader avspeglar en svunnen epok i början av 1900-talet då det var vanligt att förmögna stockholmare köpte hela öar i Stockholms skärgård och uppförde stora sommarresidens. Kassman använde villan enbart som sommarbostad. Hans ordinarie bostad var en lägenhet på Kungsgatan 12 i Stockholm.[8][a]
Där Kassmans villa ligger idag uppförde punschfabrikören Edward Cederlund (d. 1909) ursprungligen en knuttimrad villa i Schweizerstil 1883 ritad av arkitekt, professor Magnus Isaeus. Cederlund förvärvade Storholmen med kringliggande öar 1881 för 20.000 riksdaler av Nils Albrecht Stephan von Höpken, innehavare av Frösviks och Bogesunds säterier. I årlig avgäld skulle dessutom den nya ägaren ge stamhemmanet, d.v.s Frösvik, en tunna säd, hälften råg och hälften korn. Cederlund tillträdde i mars 1882 och en ny sommarbostad stod färdig 1883.
Olika ekonomibyggnader uppfördes samtidigt med Cederlunds trävilla och ön började så smått omvandlas från en ö med orörd skärgårdsnatur till en park med stensatt strandkant och anlagda gångvägar. Cederlunds trävilla revs runt 1910 och ersattes av hans son, som fortsatte med sin fars punschfabrikation, med en mindre byggnad i sten som senare byggdes om och kompletterades av Gunnar Kassman som förvärvade fastigheten 1917.
Arkitektduon Josef Östlihn och Albin Stark ritade ombyggnaden vilken utformades efter svenska klassicistiska 1700-talsförebilder till en slottsliknande herrgård. Trädgårdsdirektören Enoch Cederpalm anlitades för att skapa en slottsträdgård med Sollidens trädgård på Öland som förebild och hade tre olika dammar med vattenspel. Skog röjdes för fri utsikt ända ner mot vattnet. Huvudbyggnaden hade 24 rum. I flyglarna som var förenade med huvudbyggnaden via loggior med platta tak, inrymdes gästvåning, teater, danssalong och bostadsutrymmen för tjänstefolket. Konstnären Knut Lundström målade samtliga tak- och väggdekorationer och fick även formge ett flertal keruber för dörrspeglar i byggnaden. Skulptören Carl Fagerberg uppförde en monumental öppen spis i kolmårdsmarmor som pryder ett av rummen.
Gunnar Kassmans bankirfirma gick i konkurs i början av 1920-talet och Storholmen togs då över av Aktiebolaget Kreditinstitutet där Kassman var en av delägarna. Det blev startskottet för omvandlingen av Storholmen från en privat ö med enstaka invånare till en ö med många fritidshusägare. 1924 upprättades en styckningskarta för hela egendomen och året därpå började Kreditinstitutet avsöndra tomter. I mars 1925 registreras de första 125 avsöndringarna av tomter och 1930 fanns 130 bebyggda fastigheter, främst för sommarboende. Ägarna skänkte viss mark för allmänna platser såsom vägar, bryggor och väntpaviljonger men i regel gick tomterna ända ner till vattnet. Därmed blev nästan hela ön privat mark där allmänheten inte kunde lägga till med båt eller bada.
Under 1930-talet omvandlades Kassmans villa till pensionat. När andra världskriget bröt ut hyrdes huset ut till Sovjets ambassad för att användas som sommarnöje av ambassadören Aleksandra Kollontaj. Under denna tid vansköttes både själva villan och trädgården och år 1949 sålde Gunnar Kassman fastigheten till apotekaren Tesch. Köpet gick dock tillbaka redan samma år efter det att en läkare bedömt Tesch som sinnesförvirrad. På 1950-talet stod villan mestadels tom och både huset och trädgården förföll ytterligare. 1962 såldes fastigheten till fabrikören Ingvar Frithiof som med sin familj använde villan som sommarbostad under drygt 30 år.
Idag kallas byggnaden med tillhörande dammar och trädgård, av Storholmsborna för ”slottet”.[b] Huset är mycket förfallet, men har varit föremål för eventuell restaurering och kulturminnesmärkning.[9][10] 2021 såldes fastigheten till fastighetsutvecklaren Tobias Appelö för 22 miljoner kronor.[11]
Mor Annas brygga[redigera | redigera wikitext]
Mor Annas brygga är en brygg- och bilparkeringsanläggning på Lidingölandet, namngiven och markerad på Lidingö kommuns kartor som i huvudsak är reserverad för boende på Storholmen. Anläggningen med brygg- och parkeringsplatserna har ställts till förfogande av Lidingö stad efter en överenskommelse med Vaxholms kommun och förvaltas av Mor Annas samfällighetsförening.
Personen "Mor Anna"[redigera | redigera wikitext]
Namnet Mor Anna har sitt ursprung i en dam med förnamnet Anna som bodde i området Sättinge strax väster om nuvarande bryggplatser för Storholmsborna på Lidingösidan i början av 1900-talet. Hon ägde ett brygghus vid den ursprungliga bryggan där hon tvättade kläder. Den senaste bryggan byggdes 1985 i samband med att samfällighetsföreningen Mor Anna bildades för att förvalta bryggplatserna. Lidingö stad hade önskemål om att bryggan skulle kallas Storholmsbryggan enligt de namngivningskonventioner som normalt gäller. Samtliga boende på Storholmen protesterade och ansåg att man skulle döpa bryggan till Mor Anna för att hedra minnet av Anna, vilket också blev Lidingö stads beslut i frågan.
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Storholmen trafikeras under den isfria delen av året av Waxholmsbolaget som anlöper tre bryggor på ön. Båtarna går mellan Storholmen och Ropsten via Tranholmen för omstigning till Stockholms kollektiva trafiknät. Under vintertid hålls en isfri ränna öppen in till Mor Annas brygga. Bryggan trafikeras även av en del av SL:s pendelbåtar på linje 80.[12] I övrigt är Storholmsborna hänvisade till egen båt för kommunikationerna med fastlandet.
Panorama[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Andra välkända sommarresidens från tidigt 1900-tal i Stockholms skärgård är Ivar Kreugers sommarbostad på Ängsholmen, Vindö NO, Kurt Heineckes stenvilla från 1918 på Lökholmen vid Sandhamn, Wilhelm Rönströms stora sommarvilla på Finnhamn, uppförd 1915, som idag fungerar som vandrarhem, Villa Högudden på Lidingö ursprungligen uppförd 1876 av fastighetsmäklaren Magnus Neijber, om- och tillbyggd 1895 av läkaren och professorn Ragnar Bruzelius samt Villa Söderås på Lidingö uppförd 1912 som sommarbostad av civilingenjören och ekonomidirektören Carl L. Laurin, verksam inom bokförlaget P.A. Norstedt & Söner.
- ^ Benämning "slottet" har förmodligen myntats av öborna själva men har inget belägg i fastighetens funktion. En mer korrekt benämning borde vara Villa Kassman i enlighet med de större privatvillor som uppfördes i början av 1900-talet som ofta döptes efter den ägare som uppförde huset. Kassmans fastighet har aldrig haft funktionen av ett slott eller herresäte.
Personer från Storholmen[redigera | redigera wikitext]
Programledaren Sofia Wistam växte delvis upp på Storholmen.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Textreferenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Småorter 1995 : Befolkningskoncentrationer i glesbygd, Statistiska centralbyrån, 30 juni 1997, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Släkten Lewenhaupt, historien om Charles Emil Lewenhaupt. Arkiverad 12 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 1995 och 2000”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2003M00/Mi0811tab1.xls.
”Statistiska centralbyrån - Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2000 och 2005”. Arkiverad från originalet den 27 september 2011. https://web.archive.org/web/20110927064233/http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01/tabell12005.xls. Läst 20 januari 2014. - ^ Uppgifter från Storholmens egen webbplats juni 2010.
- ^ Berge, Lars (1 december 2013). ”Kråkslottets hemlighet”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/krakslottets-hemlighet_8780108.svd. Läst 1 december 2013.
- ^ Berge, Lars (1 december 2013). ”Kråkslottets hemlighet”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/krakslottets-hemlighet_8780108.svd. Läst 1 december 2013.
- ^ Frelin, Anders (17 april 2013). ”Hus riskerar förfall trots lagstiftning”. DN. http://www.dn.se/sthlm/hus-riskerar-forfall-trots-lagstiftning/. Läst 1 december 2013.
- ^ Wilson, Anna (17 april 2021). ”Villa Kassman har sålts – med en olovlig hyresgäst”. Mitt i. Arkiverad från originalet den 19 april 2021. https://web.archive.org/web/20210419071144/https://www.mitti.se/nyheter/villa-kassman-har-salts-med-en-olovlig-hyresgast/repudh!Gs5ZyDKeLiIFv1SrlqE8A/. Läst 23 april 2021.
- ^ SL pendelbåt Mor Annas brygga
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Detaljplaneförslag Storholmsöarna, Vaxholms kommun 2008.
- Kulturhistorisk byggnadsinventering på Storholmarna, Stockholms byggnadsantikvarier AB, juni 2006.]
- Storholmens tomtägareförening, Storholmsguiden, samhällsfunktioner på Storholmarna, PDF-fil, 165kbyte.
- Storholmens egen webbplats.
- Storholmens egen webbplats, länk Ö-historik.
- Storholmens tomtägareförening, Storholmsguiden, samhällsfunktioner på Storholmarna, avsnitt Mor Annas brygga sidan 4-5, PDF-fil, 165kbyte.
- Årstämmoprotokoll i Mor Annas samfällighetsförening, 1 maj 2009.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Waldemar Swahn, Storholmen : bankir Gunnar Kassmans hem ur serien Svenska hem i ord och bilder, 1921.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Storholmen, Lidingö kommun.
Wikimedia Commons har media som rör
| ||||||||||||||||||||||
