Migrationsdomstol

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Migrationsdomstolen)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Särskilda domstolar
Mark- och miljödomstolar
Mark- och miljööverdomstolen
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Patent- och marknadsdomstolen
Patent- och marknadsöverdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol
Sverige-portalen

En migrationsdomstol är en i Sverige en särskild domstol som verkar som underrätt i migrationsrättsliga mål och ärenden.[1] Det finns fyra migrationsdomstolar i Sverige, dessa är förlagda till förvaltningsrätterna i Göteborg, Luleå, Malmö och Stockholm.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

I samband med utlänningslagens (2005:716) ikraftträdande fick Sverige den 31 mars 2006 en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden.[2] I och med det inrättades såväl migrationsdomstolarna som Migrationsöverdomstolen som under- och överinstans i migrationsrättsliga ärenden och mål.[3] Migrationsdomstolen i Luleå inrättades dock först den 1 oktober 2013.[4] Innan den nya instans- och processordningen infördes överklagades Migrationsverkets beslut till Utlänningsnämnden, som var enda överklagandeinstans.[5]

Instansordning[redigera | redigera wikitext]

Sverige har fyra migrationsdomstolar: Göteborg, Luleå, Malmö och Stockholm.[1] Migrationsdomstolarna är en del av förvaltningsrätten i respektive stad.[1] Migrationsdomstolarna har följande respektive domkrets:

Migrationsverkets, och i förekommande fall även Polismyndighetens, beslut i ett utlännings- eller medborgarskapsärende överklagas med några undantag till någon av de fyra migrationsdomstolarna.[8] Exempel på sådana undantag är Migrationsverkets beslut i ärenden enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA), vilka överklagas till förvaltningsrätten.[9] Ett överklagande lämnas först in till myndigheten som först omprövar beslutet.[10] En faktiskt omprövning sker ytterst sällan, och om beslutet inte omprövas överlämnar myndigheten överklagandet till den behöriga Migrationsdomstolen.[10]

Migrationsdomstolarnas avgöranden överklagas till Migrationsöverdomstolen, som är en del av Kammarrätten i Stockholm.[3] Migrationsöverdomstolen är högsta instans, dess avgöranden kan därför inte överklagas.[3]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Migrationsdomstolarna är förvaltningsdomstolar, och följer därför i princip samma sammansättning som sådana.[1] Domstolarna fattar normalt beslut med en lagfaren domare och tre nämndemän.[11] Det saknas krav på att domstolens ledamöter ska vara särskilt insatta i migrationsrättsliga frågor.[1] Den som är nämndeman i en migrationsdomstol ska även vara nämndeman i den förvaltningsrätt som migrationsdomstolen är en del av.[1] Den lagfarne domaren har utslagsröst.[11] Vissa ärenden av så kallad "enkel beskaffenhet" kan dock avgöras av en ensam lagfaren domare.[11]

Förfarandet vid migrationsdomstolen[redigera | redigera wikitext]

Parterna i processen hos migrationsdomstolarna är i regel personen som ärendet eller målet berör samt Migrationsverket, i vissa fall kan även Polismyndigheten vara part.[12] I migrationsdomstolen blir Migrationsverket motpart till personen som sökt asyl. Personen som målet berör företräds i regel av ett offentligt biträde.[13] Förfarandet i migrationsdomstolen är i huvudsak skriftligt,[3] men muntlig förhandling kan hållas om utlänningen i målet begär det och det inte finns särskilda skäl som talar emot att hålla en muntlig förhandling.[14] Hur en muntlig förhandling i ett migrationsmål går till kan du se i detta bildspel.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Seidlitz s. 51.
  2. ^ ”Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm”. Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten i Stockholm. https://www.domstol.se/migrationsoverdomstolen/. Läst 10 juli 2020. 
  3. ^ [a b c d] Seidlitz s. 52.
  4. ^ Sveriges Domstolar Fjärde migrationsdomstolen i Luleå Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 31 mars 2015. Arkiverad kopia läst 11 juli 2020.
  5. ^ Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen. Verksamhetsberättelse 2019 för Kammarrätten i Stockholm och Migrationsöverdomstolen. Stockholm. 2020. Läst 10 juli 2020.
  6. ^ [a b c d] 6 § förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.
  7. ^ 7 f § förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.
  8. ^ Seidlitz s. 51 f.
  9. ^ 22 § lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). Läst 10 juli 2020.
  10. ^ [a b] Seidlitz s. 108 f.
  11. ^ [a b c] Seidlitz s. 111.
  12. ^ ”Uppsikt och förvar”. Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Stockholm. https://www.domstol.se/migrationsdomstolen-vid-forvaltningsratten-i-stockholm/amnen/uppehallstillstand-och-medborgarskap/uppsikt-och-forvar/. Läst 10 juli 2020. 
  13. ^ Seidlitz s. 54 f.
  14. ^ Seidlitz s. 52 & 110 f.