Svenska Hockeyligan

Från Wikipedia
För intresseorganisationen, se SHL AB.
Svenska hockeyligan
LandSverige Sverige
Grundad1975
Tidigare namnElitserien (till juni 2013)
Antal klubbar14
Nedflyttning tillHockeyallsvenskan
Nationella cuperNej
Internationella cuperCHL
Nuvarande mästareHV71 (2017)
TV-partnersC More
RadiopartnersSveriges Radio
Webbplatswww.shl.se
2017/2018

Svenska hockeyligan, officiellt SHL[1] (tidigare Elitserien i ishockey), är den högsta nivån i ishockeyns seriespel för herrar i Sverige. Ligan har spelats sedan säsongen 1975/1976. Serien består sedan 2015 av fjorton lag som spelar 52 omgångar, och sedan ett slutspel med åtta lag. Slutspelets vinnare blir svenska mästare i ishockey och får ta emot Le Mat-pokalen som är den officiella SM-bucklan. Inför säsongen 2013/2014 bytte ligan namn till SHL (Svenska hockeyligan).[1]

Färjestad BK är det lag som leder SHL:s maratontabell sedan säsongen 1975/1976, följt av Djurgårdens IF och Brynäs IF.[2] Räknar man med alla åren sedan första svenska mästerskapet spelades 1922 har Djurgårdens IF flest SM-tecken, före Brynäs IF, Färjestad BK och IK Göta.

Historia

Lars-Eric Lundvall i Västra Frölunda IF får Le Mat-pokalen efter säsongen 1964/1965.

Svenska mästerskap i ishockey började spelas 1922, endast två år efter att sporten introducerats i Sverige av den amerikanske filmdirektören Raoul Le Mat. Innan den moderna Elitserien blev verklighet 1975/1976 bestod den högsta serien av:

  • 1922/1923 - 1926/1927: Klass I
  • 1927/1928 - 1934/1935: Elitserien
  • 1935/1936 - 1943/1944: en enkelserie med 8 lag, Svenska serien.
  • 1944/1945-1954/1955: två grupper, "Division 1 Norra" och "Division 1 Södra" med vardera 6 lag.
  • 1955/1956-1973/1974: två grupper, Division 1 Norra och Division 1 Södra med vardera 8 lag.
  • 1974/1975: en Division I-serie med 16 lag

Slutspelsformer före Elitserien

  • 1922-1944: Det fristående Svenska Mästerskapet består av rena utslagstävlingar med kvartsfinaler, semifinaler och final mellan de anmälda lagen.
  • 1945-1951: Ettorna i Division I Norra och Division I Södra möts för att utse seriesegrare. Det fristående Svenska Mästerskapet består av rena utslagstävlingar med kvartsfinaler, semifinaler och final mellan de anmälda lagen.
  • 1953-1955: Ett möte mellan segrarna i Division I Norra och division I Södra i bäst av två matcher.
  • 1956-1961: En SM-serie med de två främsta i Division 1 Norra och Division 1 Södra. Före säsongen 1955/56 tilläts inga lag från norr om Gästrikland att spela i högsta serien.
  • 1962-1965: En SM-serie med de fyra främsta i Division 1 Norra och Division 1 Södra.
  • 1966-1967: Ett slutspel med kvartsfinaler, semifinaler, match om tredje pris och final i bäst av tre matcher mellan de fyra främsta lagen i Division 1 Norra och Division 1 Södra.
  • 1968-1974: En SM-serie med de fyra främsta i Division 1 Norra och Division 1 Södra.
  • 1975: Ett playoff med de fyra främsta i den allsvenska serien.

Inför Svenska Ishockeyförbundets årsmöte 1959 föreslog Arne Grunander, då ordförande för Djurgårdens IF och senare ordförande för Svenska Ishockeyförbundet, en serie med sex lag som möttes fyra gånger per säsong, totalt 20 omgångar. Djurgårdens IF var vid denna tid överlägsna i Sverige, och man ville göra det svenska seriespelet jämnare. Förslaget var mindre populärt bland landsortsklubbarna och drogs tillbaka på grund av det starka motståndet. I stället fick Arne Grunander i uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och Seriekommittén att utreda frågan om införande av ett nytt svenskt seriesystem.

Leksands IF blev svenska mästare överlägset säsongen 1973/1974, svenska mästerskapstiteln säkrades redan med fyra omgångar kvar att spela, och serien ansågs vara för ojämn. Förespråkare talade om att locka mer publik, motståndarna påpekade att fler långresor skulle ge mer ekonomiska problem. Då säsongen var över lovade Arne Grunander att förändring var på gång. Ärenden gick ut på remiss bland klubbarna i Division I, och bara MoDO AIK var emot.

I april 1974, efter att seriespelet i ishockey i Sverige säsongen 1973/1974 avslutats, beslöt Svenska Ishockeyförbundet på ett extrainsatt årsmöte att säsongen 1974/1975 skulle bli en övergångssäsong, inför Elitserien som startade säsongen 1975/1976.[3]

Beslutet att införa Elitserien påskyndades av att amerikanen Bruce Norris, som ägde NHL-klubben Detroit Red Wings, ville införa en professionell Europaliga från säsongen 1973/1974. Helge Berglund, ordförande för Svenska ishockeyförbundet åren 1948-1973 samt trafik- och stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad åren 1945-1965, lyckades dock stoppa Bruce Norris lag från att spela i Sveriges kommunala ishallar.[3]

Säsongerna 1975/76 - 1976/77

Den 5 oktober 1975 släppte domarna Elitseriens första puckar i spel. Under de första två säsongerna bestod elitserien av tio lag som spelade 36 omgångar. Efter dessa flyttades lag 9 och 10 ner för spel i Division 1 följande säsong. De första fyra lagen spelade SM-slutspel som bestod av semifinaler, match om 3:e pris och final. Slutspelmatcherna avgjordes i bäst av tre matcher. Brynäs IF var dominanter och vann båda Elitseriens första säsonger.

Säsongerna 1977/78 - 1986/87

Systemet med tio lag som spelade 36 omgångar kom att leva kvar till mitten av 80-talet. Från och med säsongen 1977/78 förändrades dock nedflyttningssystemet: bara det lag som kom sist i serien flyttades ner för spel i Division 1 följande säsong, det lag som kom näst sist gick istället till Kvalserien. De första fyra lagen spelade SM-slutspel bestående av semifinaler och final. Fortfarande avgjordes slutspelmatcherna i bäst av tre matcher.

Säsongen 1986/87 blev speciell eftersom man beslutat att utöka Elitserien till tolv lag följande säsong. Inget lag flyttades ner automatiskt, och bara det lag som kom sist gick till Kvalserien.

Säsongerna 1987/88 - 1995/96

Från och med hösten 1987 bestod Elitserien av tolv lag som till att börja med spelade 22 omgångar. Efter dessa flyttades lag 11 och 12 över till spel i Allsvenskan. De resterande tio lagen fortsatte i Elitserien och mötte varandra hemma och borta ytterligare en gång. Efter sammanlagt spelade 40 omgångar gick de åtta första lagen till SM-slutspel. Lag 9 och 10 hade då spelat färdigt. I SM-slutspelet spelades kvartsfinaler, semifinaler och final i bäst av fem matcher.

Säsongerna 1996/97 - 2005/06

Antalet omgångar utökades till 50, undantaget 1997/98 då det bara spelades 46 omgångar. Dessutom införde man derbygrupper med fyra lag i varje. Lagen i samma grupp mötte varandra sex gånger och de övriga lagen fyra gånger.

Säsongen 2006/07 - 2013/2014

Elitseriens logotyp från 2007 till 2013.

Spelordningen med derbygrupper utgick från och med säsongen 2006/2007. Idag består ligan av tolv lag som spelar 55 omgångar, d.v.s. varje lag möter de övriga lagen fem gånger. Sex lag får spela 28 hemmamatcher och 27 bortamatcher medan de övriga lagen får spela 27 hemmamatcher och 28 bortamatcher. Säsongen efter byter lagen så att antal hemma- och bortamatcher blir lika över två säsonger.

Den 17 juni 2013 bytte ligan namn till "SHL". SHL kan utläsas, och är en förkortning av, "Svenska hockeyligan" på svenska och "Swedish Hockey League" på engelska/internationellt.[1]

Den 13 mars 2014 meddelades att serien utökas från 12 till 14 lag från säsongen 2015/2016.[4]

Aktuell säsong

Säsongen 2017/2018 blir den 43:e säsongen och kommer att spelas mellan september 2017mars 2018. Nykomlingar i serien är Mora IK, som ersatte Leksands IF.

Lagen i Svenska hockeyligan 2017/2018

Lag Ort Arena Kapacitet
Frölunda HC Göteborg Scandinavium 12 044[5]
Färjestad BK Karlstad Löfbergs Arena 8 647[6]
HV71 Jönköping Husqvarna Garden 7 000[7]
Leksands IF Leksand Tegera Arena 7 650[8]
Linköping HC Linköping Saab Arena 8 190[9]
Luleå HF Luleå Coop Norrbotten Arena 6 150[10]
Malmö Redhawks Malmö Malmö Arena 12 600[11]
Modo Hockey Örnsköldsvik Hägglunds Arena 7 115[12]
IK Oskarshamn Oskarshamn Be-Ge Hockey Center 3 275[13]
Rögle BK Ängelholm Catena Arena 6 550[14]
Skellefteå AIK Skellefteå Skellefteå Kraft Arena 5 801[15]
Timrå IK Timrå NHC Arena 6 000[16]
Växjö Lakers HC Växjö Vida Arena 5 750[17]
Örebro HK Örebro Behrn Arena 5 500[18]

Poängsystem

Om matchen efter full tid är oavgjord, spelas en förlängning (sudden death) med endast 3 spelare i vardera laget under högst 5 minuter. Om inget mål gjorts under förlängningen följer straffläggning. Lagen får då turas om att lägga tre straffar och det lag som gör flest mål på dessa vinner matchen. Vid lika får lagen slå var sin straff tills ett avgörande kommer. Poäng ges enligt följande:

  • 3 poäng för vinst under ordinarie tid
  • 2 poäng för vinst efter förlängning eller straffar
  • 1 poäng för förlust efter förlängning eller straffar
  • 0 poäng för förlust under ordinarie tid

SM-slutspel

Vinnarna av grundserien får förutom äran en segerbonus på 1 miljon kronor. Dessutom får vinnarna fördelen att spela på hemmaplan i alla avgörande slutspelsmatcher. När grundserien är färdigspelad påbörjas SM-slutspelet, där de sex främsta lagen är direktkvalificerade till slutspelet medan fr. o. m. 2015/16 lag 7-10 spelar åttondelsfinaler i bäst av tre matcher där vinnarna får slutspelsplatser. För förlorande lag är tävlingssäsongen slut, liksom för lag 11-12 i grundserien. Lag 13 och 14 möter lag från Hockeyallsvenskan i direktkval i bäst av sju matcher, där segrarna spelar i SHL nästa säsong, förlorarna i Hockeyallsvenskan.[19]

Kvartsfinaler, semifinaler och final spelades tidigare i bäst av fem matcher men fr.o.m. säsongen 2002/2003 spelas samtliga slutspelsmatcher i bäst av sju matcher. Sedan säsongen 2010/2011 börjar bäst placerade lag i elitserietabellen på hemmaplan, och man spelar varannan match hemma och borta.

Tidigare användes en valprocedur vid SM-kvartsfinalerna där seriesegraren fick välja motståndare mellan lagen placerade 5-8. Sedan fick lagen på plats 2 och 3 i tur och ordning välja mellan de lag som var kvar. Laget som kom fyra fick det laget som 1:an, 2:an och 3:an inte ville ha.[20] Valproceduren togs bort inför säsongen 2013/2014; 1:an möter den lägst placerade vinnaren från Play In, 2:an möter den andra vinnaren från Play In, 3:an möter 6:an, och 4:an möter 5:an.[19]

I semifinalerna spelar från och med säsongen säsongen 2005/2006 högst placerade lag i SHL mot lägst placerade lag. Näst högst placerade lag spelar mot näst lägst placerade lag.

Deltagande lag

      75
76
76
77
77
78
78
79
79
80
80
81
81
82
82
83
83
84
84
85
85
86
86
87
87
88
88
89
89
90
90
91
91
92
92
93
93
94
94
95
95
96
96
97
97
98
98
99
99
00
00
01
01
02
02
03
03
04
04
05
05
06
06
07
07
08
08
09
09
10
10
11
11
12
12
13
13
14
14
15
15
16
16
17
17
18
AIK                                                                                          
Björklöven                                                                                          
Brynäs                                                                                          
Djurgården                                                                                          
Frölunda                                                                                          
Färjestad                                                                                          
Hammarby                                                                                          
HV71                                                                                          
Karlskrona                                                                                      
Leksand                                                                                          
Linköping                                                                                          
Luleå                                                                                          
Malmö                                                                                          
MoDo                                                                                          
Mora                                                                                          
Rögle                                                                                          
Skellefteå                                                                                          
Södertälje                                                                                          
Timrå                                                                                          
Väsby                                                                                          
Västerås                                                                                          
Växjö                                                                                          
Örebro HK                                                                                          
Örebro IK                                                                                          

Svenska mästare genom åren

IK Göta vann det första svenska mästerskapet i ishockey år 1922.

Svenska mästerskapen i ishockey har avgjorts drygt 80 gånger sedan starten 1922. Åren 1939, 1949 och 1952 kunde tävlingarna ej genomföras. Beviset för SM-seger är Le Mat-pokalen, svensk ishockeys största utmärkelse, som har delats ut sedan 1926. Flest SM-guld har Djurgårdens IF med 16 SM-titlar.

Två spelare delar på rekordet på flest erövrade SM-guld. Lasse Björn (Djurgårdens IF) och Tord Lundström (Brynäs IF) har nio SM-guld var.

Mästerskapet 1939 blev inställd på grund av den dåvarande stränga vintern, mästerskapet 1949 ställdes in på grund av världsmästerskapet i Sverige och säsongen 1951/1952 blev inställt på grund av olympiska vinterspelen.

Antal SM-titlar

Lag Antal titlar totalt (1922-) Titlar i SHL (1976-)
Djurgårdens IF 16 6
Brynäs IF 13 6
Färjestad BK 9 9
IK Göta 9 0
Hammarby IF 8 0
AIK 7 2
Södertälje SK 7 1
HV71 5 5
Frölunda HC 4 3
Leksands IF 4 0
Skellefteå AIK 3 3
Modo Hockey 2 2
Malmö Redhawks 2 2
IF Björklöven 1 1
Luleå HF 1 1
Växjö Lakers HC 1 1
Gävle GIK 1 0

TV-sändningar

Tommy Åström och Niklas Wikegård under en sändning av Elitserien i C More Sport.

C More (tidigare Canal+) äger rättigheterna till att visa matcher i TV och har sedan slutet av 1990-talet och under 2000-talet sänt ligans matcher. Kanalen sänder samtliga matcher under grundserien och delar på slutspelet med Kanal 5 och Kanal 9. TV-rättigheterna till ligan omförhandlades under våren 2013, och C More och Svenska hockeyligan kom då överens om ett fyraårskontrakt innebärande att C More behåller rättigheterna till och med säsongen 2017/2018.[24] Sveriges Radio rapporterar från matcherna genom Radiosporten.

Den 19 september 2016 meddelade SHL att man valt att förlänga avtalet med C More. Det nya fortsätter att ge C More exklusiva sändningsrättigheter av samtliga SHL-matcher fram till och med säsongen 2023/2024.[25]

Tidigare har delar av SM-slutspelet visats i TV4. Under 1990-talet sändes även matcher i den nu nedlagda kanalen Supersport, och dessförinnan sände ibland SVT.

Dator- och TV-spel

Svenska hockeyligan (Elitserien) har också getts ut som datorspel tre gånger: Elitserien 95 till Sega Mega Drive, Elitserien 96 till Sega Mega Drive och Elitserien 2001 till PC. Sedan NHL 2004 och framåt är också lagen tillgängliga i EA Sports spelserie baserad på NHL.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] SHL 17 juni 2013): "Elitserien blir SHL". SHL.se. Läst 27 augusti 2013.
  2. ^ Hockeyligan.se - Elitseriens marathontabell Arkiverad 23 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] Stora ishockeyboken, Gregor von Know, Bokförlaget Semic 2002, sidan 72-82 - Elitserien
  4. ^ Robert Pettersson (13 mars 2014). ”SHL utökar till 14 lag nästa år”. Hockeysverige. http://www.hockeysverige.se/2014/03/13/shl-utokar-till-14-lag-nasta-ar/. Läst 14 mars 2014. 
  5. ^ ”Arenafakta”. https://gotevent.se/arenor/scandinavium/arenafakta/. Läst 27 januari 2019. 
  6. ^ ”Arenainformation”. http://www.lofbergslilaarena.se/. Läst 27 januari 2019. 
  7. ^ Strandberg, Andreas. ”Husqvarna Garden”. www.jonkoping.se. http://www.jonkoping.se/fritidkulturnatur/hyraanlaggningararrangeraevenemang/hittaanlaggningarochlokaler/ishallarochisbanor/husqvarnagarden.4.2b883c071776204f49763d.html. Läst 27 mars 2023. 
  8. ^ ”Arenafakta”. https://www.leksandsif.se/arena/arenafakta. Läst 3 september 2019. 
  9. ^ ”Våra arenor”. https://www.lhc.eu/arenor. Läst 24 juli 2023. 
  10. ^ ”Om ishallarna”. https://www.luleahockey.se/arena/om-ishallarna. Läst 27 januari 2019. 
  11. ^ ”Malmö Arena - Fakta”. https://www.malmoarena.com/om-malmo-arena/fakta/. Läst 27 januari 2019. 
  12. ^ ”Kurva Carlabel – vår nya ståplatssektion!”. 27 oktober 2021. https://www.modohockey.se/artikel/l9klakuzj-4ij6i1/kurva-carlabel-var-nya-staplatssektion. Läst 27 oktober 2021. 
  13. ^ ”Ishall – Be-Ge Hockey Center”. 24 januari 2023. https://www.oskarshamn.se/kultur-och-fritid/idrott-och-fritid/arena-oskarshamn/be-ge-hockey-center/. Läst 24 juli 2023. 
  14. ^ ”Catena Arena”. http://http://arenabolagetab.se/projektet/. Läst 11 mars 2022. 
  15. ^ ”Skellefteå Kraft Arena - Ishockey”. https://www.skelleftea.se/skellefteakraftarena/ishockey. Läst 27 januari 2019. 
  16. ^ ”Timrå IK arenor - NHC Arena”. https://www.timraik.se/lag/31d1-31d1NbSlR__timra-ik/venue. Läst 12 maj 2021. 
  17. ^ ”Arenor | Arrangera dina möten & evenemang i Växjö”. vaxjoco.se. https://vaxjoco.se/evenemangssida/arenor/. Läst 27 mars 2023. 
  18. ^ ”Behrn arena – vinter”. https://www.orebro.se/kultur--fritid/motion--idrott/idrottsanlaggningar/behrn-arena---vinter.html. Läst 27 januari 2019. 
  19. ^ [a b] Hemming, Johanna (13 juni 2013). ”Nytt format på SM-slutspelet i ishockey”. Svenska hockeyligan. http://www.shl.se/artikel/38194/. Läst 16 juli 2014. 
  20. ^ Elitseriens SM-slutspel säsongen 2010/2011' läst 5 april 2011
  21. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Inget SM-slutspel, laget vann SM-serien.
  22. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Laget vann även Elitserien.
  23. ^ Laget vann även SHL.
  24. ^ Nya avtalet för C More - håller kvar i elitserien Expressen.se 15 mar 2013
  25. ^ ”C More förlänger sitt SHL-avtal – till 2024”. expressen.se. http://www.expressen.se/sport/hockey/shl/c-more-forlanger-sitt-shl-avtal--till-2024/. Läst 26 september 2024. 

Källförteckning

  • Alla tiders elitserie, Jonas Fahlman, Idrottsförlaget 2008, sidan 8-11 - Så började det
  • Stora ishockeyboken, Gregor von Know, Bokförlaget Semic 2002, sidan 72-82 - Elitserien

Externa länkar