Visa källa för Sverigedemokraterna

{{Partifakta
|partinamn_svenska  = Sverigedemokraterna
|färgkod            = {{Sverigedemokraterna/meta/färg}}
|logotyp            = 
|logotyptext        = Partiets logotyp.
|bild               = 
|bildtext           = 
|förkortning        = SD
|land               = Sverige
|land_politik       = Svensk
|stat               = Sverige
|stat_politik       = Svensk
|partiordförande    = [[Jimmie Åkesson]]
|partisekreterare   = [[Mattias Bäckström Johansson]]
|gruppledare        = [[Linda Lindberg]]<ref name="gl">{{webbref |url=https://www.svd.se/a/WReakj/sd-far-ny-gruppledare-i-riksdagen |titel=SD får ny gruppledare i riksdagen |utgivare=[[Svenska Dagbladet]] (SvD) |hämtdatum=26 april 2023 }}</ref>
|grundande          = [[6 februari]] [[1988]]
|medlemsantal       = 33&nbsp;207<ref name="medlemsantal2019">{{Tidningsref|tidning=Nyheter Idag|rubrik=Tusentals medlemmar lämnade S i fjol – bara SD ökade|datum=2021-04-30|hämtdatum=2021-05-29|url=https://nyheteridag.se/tusentals-medlemmar-lamnade-s-i-fjol-bara-sd-okade/}}</ref>
|medlemsantal_rank  = 3
|ideologi           = [[Nationalkonservatism]]<br>[[Socialkonservatism]]<ref name="svd.se">{{tidningsref|författare=Olsson, Tobias|titel=Partiledningen vann strid om principprogrammet|url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/partiledningen-vann-strid-om-principprogrammet_6665934.svd|hämtdatum=26 november 2011|tidning=Svenska Dagbladet|datum=26 november 2011}}</ref><br />[[Nationalism]]<ref name="svd.se"/><br />[[Euroskepticism]]<!-- Ändra ej utan diskussion. -->
|position           = [[Politisk höger|Höger]]
|färg               = [[Blå]], [[gul]]
|europa             = [[Europeiska konservativa och reformister]] (ECR)<ref>{{Webbref |url=https://www.acreurope.eu/our_family#parties |titel=Member parties ACRE |hämtdatum=2019-07-08 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190801150100/https://www.acreurope.eu/our_family#parties |arkivdatum=2019-08-01 }}</ref>
|europaparlament    = [[Gruppen Europeiska konservativa och reformister|ECR-gruppen]]
|ungdomsförbund     = Fram till 12 september 2015: [[Sverigedemokratisk Ungdom (1993)|Sverigedemokratisk Ungdom]] <br> Sedan 1 oktober 2015: [[Ungsvenskarna SDU]]<ref name="SDU">{{webbref|titel=Det här är SDU – Sverigedemokratisk ungdom|url=https://sdu.nu/|utgivare=Sverigedemokratisk ungdom|hämtdatum=1 oktober 2015}}</ref>
|platser1           = [[Sveriges riksdag|Riksdagen (2022)]]<ref name="Valresultat 2018">{{webbref|url=https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_00_RD.pdf|titel=Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare|utgivare=Valmyndigheten|verk=Beslutsprotokoll|datum=17 september 2022|hämtdatum=19 september 2022|format=pdf|sid=86}}</ref>
|procent1           = {{partifakta/procent|20.54|hex={{Sverigedemokraterna/meta/färg}}}}
|mandat1            = {{partifakta/platser|73|349|hex={{Sverigedemokraterna/meta/färg}}}}
''(inklusive en [[Elsa Widding|vilde]]).''
|platser2           = [[Regionfullmäktige|Regionfullmäktige (2022)]]<ref name="procent2022"/><ref name="mandat2022">{{Webbref |url=https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#mandatfordelning|titel=Valresultat 2022 - Mandatfördelning|utgivare=Valmyndigheten|hämtdatum=2022-11-12}}</ref>
|procent2           = {{partifakta/procent|14.94|hex={{Sverigedemokraterna/meta/färg}}}}
|mandat2            = {{partifakta/platser|275|1720|hex={{Sverigedemokraterna/meta/färg}}}}
|platser3           = [[Kommunfullmäktige|Kommunfullmäktige (2022)]]<ref name="procent2022"/><ref name="mandat2022"/>
|procent3           = {{partifakta/procent|14.55|hex={{Sverigedemokraterna/meta/färg}}}}
|mandat3            = {{partifakta/platser|2091|12614|hex={{Sverigedemokraterna/meta/färg}}}}
|platser4           = [[Europaparlamentet|Europaparlamentet (2024)]]<ref name="Val2024"/>
|procent4           = {{partifakta/procent|13.17|hex={{Sverigedemokraterna/meta/färg}}}}
|mandat4            = {{partifakta/platser|3|21|hex={{Sverigedemokraterna/meta/färg}}}}
|webbplats          = {{URL|https://sd.se}}
}}
[[Fil:Sverigedemokraterna - Ystad-2018.jpg|miniatyr|[[Jimmie Åkesson]] valtalar på Stortorget i [[Ystad]] 31 augusti 2018.]]
[[Fil:Jimmie Åkesson inför EU-valet maj 2014.jpg|miniatyr|Jimmie Åkesson inför EU-valet 2014.]]
'''Sverigedemokraterna''' (SD) är ett [[nationalism|nationalistiskt]],<ref name="svd.se"/> [[socialkonservatism|socialkonservativt]] och [[Högerpopulism|högerpopulistiskt]]<ref name="ne.se"/><ref name="gu.se"/><!-- Ändra ej utan diskussion. --> [[politiskt parti]] i [[Sverige]]. Partiet betecknar sig som socialkonservativt med en nationalistisk grundsyn.<ref name="Princip2019" /> Partiet bildades 6 februari 1988. I [[Riksdagsvalet i Sverige 2010|riksdagsvalet 2010]] tog partiet för första gången plats i riksdagen. Efter [[Riksdagsvalet i Sverige 2022|valet 2022]] är Sverigedemokraterna [[Sveriges riksdag|riksdagens]] näst största parti samt största parti i regeringsunderlaget för [[regeringen Kristersson]]. Sverigedemokraterna har ett särskilt fokus på frågor som rör invandring, brottslighet, välfärd och bränslepriser. På partiets [[valsedel|valsedlar]] anges partibeteckningen ''Sverigedemokraterna''. [[Partiledare]] är sedan 2005 [[Jimmie Åkesson]] och gruppledare i riksdagen är sedan 2023 [[Linda Lindberg]].

== Ideologi ==
Sverigedemokraterna betecknar sig som ett [[Socialkonservatism|socialkonservativt]]<ref>{{Webbref|titel = Vi vill bygga ett traditionellt välfärdssamhälle - Sverigedemokraterna|url = https://sd.se/vi-vill-bygga-ett-traditionellt-valfardssamhalle/|hämtdatum = 2015-08-14|arkivurl = https://web.archive.org/web/20151208172103/https://sd.se/vi-vill-bygga-ett-traditionellt-valfardssamhalle/|arkivdatum = 2015-12-08}}</ref><ref>{{Webbref|titel = Socialkonservativa tankar och tänkare - Sverigedemokraterna|url = https://sd.se/socialkonservativa-tankar-och-tankare/|hämtdatum = 2015-08-14|arkivurl = https://web.archive.org/web/20151208171231/https://sd.se/socialkonservativa-tankar-och-tankare/|arkivdatum = 2015-12-08}}</ref><ref>{{Webbref|titel = SD blir socialkonservativt|url = http://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-blir-socialkonservativt|hämtdatum = 2015-08-14}}</ref> parti med en [[nationalistisk]] grundsyn, som lägger stor vikt vid [[värdekonservatism]] och konservativa [[kultur]]ella värden. Partiet vill värna om svenskheten och de svenska [[tradition]]erna, som partiet menar håller på att gå förlorade. För Sverigedemokraterna är den [[sociokulturell]]a dimensionen i politiken central. Principprogrammet, i synnerhet versionen som gällde mellan 2011 och 2019, talar dessutom om hur biologiskt arv, och den nedärvda essens som kan utmärka folkgrupper, har betydelse för gruppens kultur, och att nationell kulturell särart endast kan förändras mycket långsamt, jämför [[essentialism]]. Programmet betecknar partiets nationalism som ickerasistisk.<ref name="Rydgren">{{bokref |efternamn=Rydgren |förnamn=Jens |författarlänk=Jens Rydgren |titel=Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige |år=2005 |sid=118-124 |utgivare=Studentlitteratur |ort=Lund |språk=svenska |isbn=91-44-04307-4}}</ref><ref name="Princip2011">{{webbref |url=http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf |titel=Sverigedemokraternas principprogram 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171020125749/https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf|hämtdatum=26 oktober 2014 |format= {{PDF}} |verk= }}</ref><ref>{{webbref |url=https://sd.se/wp-content/uploads/2019/11/Justering-av-Principprogram.pdf |titel=Justering av principprogram 2019 |datum=2019-11-30 |arkivurl = https://web.archive.org/web/20191130162913/https://sd.se/wp-content/uploads/2019/11/Justering-av-Principprogram.pdf |format= {{PDF}} |verk= }}</ref><ref name="Princip2019">{{webbref |url=https://ratatosk.sd.se/sd/wp-content/uploads/2020/11/16092141/Sverigedemokraternas-principprogram-2019.pdf |titel=Sverigedemokraternas principprogram 2019 |datum=2021-01-19|arkivurl = https://web.archive.org/web/20210119150305/https://ratatosk.sd.se/sd/wp-content/uploads/2020/11/16092141/Sverigedemokraternas-principprogram-2019.pdf|format= {{PDF}} |verk= }}</ref>

Sverigedemokraternas ideologiska position i svensk politik har varit mycket omtvistad. Kritiker har antytt att partiet framställer sig på ett sätt som döljer deras verkliga agenda eller värderingar, det vill säga att SD försöker framstå som ett vanligt, accepterat politiskt parti, men att de bakom fasaden har en mer problematisk eller farlig ideologi.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=‘We Are the Good Guys’: Ideological positioning of the nationalist party Sverigedemokraterna in contemporary Swedish politics|url=https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1468796809354214|tidskrift=Ethnicities|år=2010-03|hämtdatum=2024-09-29|issn=1468-7968|sid=55–76|volym=10|nummer=1|doi=10.1177/1468796809354214|språk=en|förnamn=Anders|efternamn=Hellström|förnamn2=Tom|efternamn2=Nilsson}}</ref> Det har påståtts att forskningen om partiet varit politiskt färgad och ibland resulterat i överdrivna påståenden om att SD skulle utgöra ett hot mot den [[Liberal demokrati|liberala demokratin]]. Samtidigt har förändringar i SD:s politik över tid bidragit till att partiets ideologi blivit mer tvetydig och svårdefinierad.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Ignorerade band. Politik och ofullständiga ontologier i forskning om Sverigedemokraterna|url=http://www.tidskriftenarkiv.se/index.php/hem/article/view/2000-6217.5.4|tidskrift=Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys|år=2016-04-18|hämtdatum=2024-11-02|issn=2000-6217|sid=93|volym=0|nummer=5|doi=10.13068/2000-6217.5.4|språk=sv|förnamn=Benjamin R.|efternamn=Teitelbaum}}</ref> 

[[Invandringspolitik]] är en av Sverigedemokraternas kärnfrågor. Partiet är mycket kritisk mot det [[mångkulturell]]a samhället som de menar hotar det nationella arvet och den svenska kulturen. Partiet kräver en kraftigt begränsad invandring och att de invandrare som bor kvar i Sverige själva [[assimilation (sociologi)|assimilerar]] sig (genom en process mot fullständig anpassing till svensk kultur<ref>{{NE|ord=assimilation|hämtdatum=2011-11-21}}</ref>) och är emot [[Integration (samhälle)|integration]]. Partiet har i budgetförhandlingar krävt stora besparingar i [[integrationspolitik]]en för att de ska stödja budgeten.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Paula Bieler: Vi är fortfarande emot integration|url=https://www.svd.se/sd-toppen-vi-ar-fortfarande-emot-integration|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2016-02-11|hämtdatum=2019-09-29|issn=1101-2412|språk=sv}}</ref> 

Värderingsmässigt har partiet inspirerats av [[nationalkonservatism]]en. Inom familjepolitiska frågor har partiet tidigare sett försvaret av den [[heterosexuella]] [[kärnfamilj]]en som viktig. Numera är partiet däremot för att homosexuella ska få adoptera och gifta sig.<ref name=":7" /> Partiets syn på [[kriminalpolitik]] anses också ha påverkats av nationalkonservatismen med krav på hårdare straff och en mer [[Repression|repressiv]] rättsstat för att skydda svenska medborgare.<ref name="Rydgren"/> 

Sverigedemokraternas ideologi där kulturella värdefrågor är överordnade rent materiella överväganden gör att partiet betecknas som "kulturalistiskt". Det är ett relativt nytt inslag inom svensk politik där konflikten sedan demokratins införande i början av 1900-talet varit fokuserad på socioekonomiska frågorna, det vill säga ''materialistiska'' frågor om [[ekonomisk tillväxt]] och [[fördelningspolitik]].<ref name="Rydgren"/> 

Partiet har betoning på skattesänkning, men också på statens ansvar för allt från [[Försvarsmakten (Sverige)|försvarspolitik]] till [[äldreomsorg]], [[pension]]er, [[sjukvård]] och [[skola]]. Partiet förespråkar en stark [[välfärdspolitik]] för svenska medborgare, med minimala integrationssatsningar, och betonar också att samhället har begränsade resurser. Sverigedemokraterna ser därför en stark motsättning mellan [[invandring]]en, som de menar har blivit alltför stor, och [[välfärd]]en ([[välfärdschauvinism]]). Samtidigt som partiet lyfter fram och ger staten en betydande roll i [[samhällsekonomi]]n har dess ekonomiska politik inte någon framskjuten position.<ref name="Rydgren"/> <ref>
{{webbref
 |titel=Sverigedemokraternas Principprogram 
 |url=http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf 
 |verk=Tidigare principprogram (2005) 
 |utgivare=Sverigedemokraterna 
 |hämtdatum=25 november 2010 
 |språk=Svenska 
 |format={{PDF}} 
 |datum=08 
 |månad=05 
 |år=2005 
 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101129043648/http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf 
 |arkivdatum=29 november 2010 
}}</ref>

På [[GAL–TAN]]-skalan ger en europeisk forskargrupp partiet en ytterlighetsplacering som mer traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt, och mindre grönt och frihetligt, än övriga riksdagspartier, jämförbart med [[Front National (Frankrike)|Front National]] i Frankrike.<ref name=GAL-TAN/> På den ekonomiska [[höger–vänster-skalan]] ger forskargruppen partiet en center-högerposition, mellan socialdemokraterna och de borgerliga partierna.<ref name=GAL-TAN/> På den generella höger-vänsterskalan har partiet en högerposition mellan kristdemokraterna och moderaterna, både enligt forskarnas bedömning<ref name=GAL-TAN>{{Tidningsref|rubrik=Grafik: Det här är GAL-TAN-skalan|url=https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6924173|tidning=Sveriges Radio|datum=2018-04-05|språk=sv}}</ref><ref name=CHES>{{Webbref|titel=CHES Stats|url=https://www.chesdata.eu/ches-stats|verk=Chapel Hills Experts Survey (CHESDATA.EU)|hämtdatum=2019-10-24|språk=en|arkivurl=https://web.archive.org/web/20191024045847/https://www.chesdata.eu/ches-stats|arkivdatum=2019-10-24}}</ref> och väljarnas<ref name=valu/>. Partiet har varit villigt att samarbeta med ett center-högerblock.<ref>{{Webbref|titel=Dagens samhälle {{!}} Sverigedemokraterna i Höganäs|url=https://hoganas.sd.se/https-www-dagenssamhalle-se/|verk=hoganas.sd.se|hämtdatum=2019-10-04}}</ref> 

[[Fil:Party_Left-right-scale_Voters_Sweden-Big.png|mini|Sveriges politiska partier på den generella höger-vänster-skalan enligt väljarna, 1979–2006<ref name=valu>SCB, Valundersökningar 1979–2006</ref>]]
I en undersökning 2016 bedömdes Sverigedemokraternas riksdagsledamöter stå närmare den borgerliga alliansen i 44 procent av sakfrågorna och närmare de rödgröna i 25 procent av frågorna.<ref>Red. Jenny Björkman & Björn Fjæstad. "[https://www.academia.edu/16424619/Tungan_p%C3%A5_v%C3%A5gen_V%C3%A5gm%C3%A4stare_och_balanspartier Tungan på vågen: Vågmästare och balanspartier]" (p 51-52). Åtskomst den 17 december 2016.</ref>

Sverigedemokraternas ståndpunkter inom [[Kultur#Det samhällsvetenskapliga kulturbegreppet|kultur]] och moraliska värderingar har beskrivits som tillhörande den auktoritära [[Politisk höger|högern]].<ref name="Rydgren"/> Partiet har av bland andra [[sociolog]]en [[Jens Rydgren]] beskrivits som [[främlingsfientlighet|främlingsfientligt]] och [[högerpopulism|högerpopulistiskt]].<ref name="Rydgren"/><ref name="NE%25253Aprofil">{{webbref|titel=Sverigedemokraterna|url=http://www.ne.se/sverigedemokraterna|utgivare=Nationalencyklopedin|hämtdatum=27 oktober 2010}}</ref><ref>{{webbref|titel=Parties and Elections in Europe|url=http://www.parties-and-elections.eu/sweden.html|utgivare=Wolfram Nordsieck|hämtdatum=28 september 2014|språk=engelska}}</ref><ref>{{bokref |efternamn = Mudde |förnamn = Cas |författarlänk = Cas Mudde |titel = Populist Radical Right Parties in Europe |år = 2007 |utgivare = Cambrigde University Press|ort = Cambridge |språk = engelska |isbn=978-0-521-61632-4}}</ref><ref name="autogenerated10">{{Webbref|url=http://hsf.bgu.ac.il/europe/index.aspx?pgid=pg_127842651505941456 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120204171911/http://hsf.bgu.ac.il/europe/index.aspx?pgid=pg_127842651505941456 |arkivdatum= 4 februari 2012 |titel=Radical Right-wing Populism in Sweden and Denmark |utgivare=The Centre for the Study of European Politics and Society (Jens Rydgren) |hämtdatum=19 oktober 2012 |språk=engelska }}</ref><ref>{{webbref|titel=Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet |url=http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/95/64/cc6cdb46.pdf |utgivare=Statens medieråd |hämtdatum=28 september 2014 |utgivningsort=Stockholm |format={{PDF}} |månad=maj |år=2013 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20141008084956/http://www.regeringen.se/content/1/c6/21/95/64/cc6cdb46.pdf |arkivdatum= 8 oktober 2014 }}</ref><ref>{{webbref|utgivare=Granskningsnämnden för radio och tv|titel=Dnr: 13/00495|url=http://www.radioochtv.se/CaseDecisions/209160.pdf|hämtdatum=28 september 2014|format={{PDF}}|datum=10 juni 2013|månad=juni|år=2013|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150924084228/http://www.radioochtv.se/CaseDecisions/209160.pdf|arkivdatum=24 september 2015}}</ref><ref>{{tidningsref|författare=Mellgren, Fredrik|titel=Granskningsnämnden: Tillåtet att kalla SD främlingsfientligt|url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/okej-kalla-sd-framlingsfientligt_8260682.svd|hämtdatum=28 september 2014|tidning=Svenska Dagbladet|datum=12 juni 2013}}</ref>

== Politiskt program ==
Enligt Sverigedemokraterna själva prioriterar partiet fyra områden (mars 2023): migrationspolitik, rättspolitik, bränslepriser och välfärd.<ref>{{Webbref|titel=Sveriges snabbast växande folkrörelse|url=https://sd.se/|verk=Sverigedemokraterna|hämtdatum=2023-03-18|språk=sv-SE}}</ref> 
 
=== Ekonomi och skatter ===
Partiet vill ha lägre [[skatt]]er på [[kapital]], lägre [[inkomstskatt]]er, slopad [[förmögenhetsskatt]], sänkt [[fastighetsskatt]] och slopad [[reavinstskatt]] vid försäljning av aktier och [[egendom]] och högre arbetsgivaravgift generellt.<ref>{{webbref|titel=Sverigedemokraterna svarar på Alliansens 100 frågor |verk=Sverigedemokraterna.se |hämtdatum=28 september 2014 |url=http://sverigedemokraterna.se/2010/06/23/sverigedemokraterna-svarar-pa-alliansens-100-fragor |arkivdatum=26 juni 2010 |datum=23 juni 2010 |månad=juni |år=2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100626104532/http://sverigedemokraterna.se/2010/06/23/sverigedemokraterna-svarar-pa-alliansens-100-fragor }}</ref> Man är emot [[Ekonomiska och monetära unionen]] och vissa av villkoren för [[frihandel]].<ref name="sverigedemokraterna%25252Ese"/> Sverigedemokraterna vill att staten ska uppmuntra svenskt ägande och menar att staten bör äga företag viktiga för nationen, som företag som äger mycket svensk mark, gruvföretag och producenter av infrastruktur, energi och försvarsmateriel.<ref name="sverigedemokraterna%25252Ese"/>

=== Europeiska unionen ===
Efter att tidigare ha varit motståndare till [[Europeiska unionen]], slopade partiet utträdeskravet 2019, och de vill nu istället reformera EU.<ref name="Selnes">Anders Selnes, [https://www.europaportalen.se/2019/01/eu-motstandet-sviktar-sd-overger-swexit EU-motståndet sviktar – SD överger swexit], Europaportalen, 31 januari 2019.</ref> Sverigedemokraterna menar att EU borde reformeras i en mer [[Mellanstatlighet|mellanstatlig]] riktning, där medlemsländerna återtar kontrollen över vissa politikområden. Man menar att EU-samarbetet borde fokusera på bland annat den [[inre marknaden]], samarbete kring gränsskydd och bekämpande av illegal migration, medan frågor som skatt, välfärd och utbildning hålls på nationell nivå. Om detta i framtiden inte skulle visa sig möjligt överväger partiet att eventuellt verka för ett utträde.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://sd.se/vad-vi-vill/utrikespolitik/|titel=Vad vi vill - utrikespolitik|hämtdatum=2021-09-14|utgivare=Sverigedemokraterna|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210914202545/https://sd.se/vad-vi-vill/utrikespolitik/|arkivdatum=2021-09-14}}</ref><ref name=":2">{{Webbref|url=https://sd.se/our-politics/eu/|titel=EU|hämtdatum=2021-09-14|datum=2020-05-03|utgivare=Sverigedemokraterna}}</ref> 

Under [[Europaparlamentsvalet i Sverige 2024|EU-valet 2024]] gick partiet till val på fyra huvudfrågor: att säkra Europas gränser, att "EU ska inte röra vårt snus", att "EU ska inte styra över svensk jakt" och att "EU ska inte förstöra vår bilkultur".<ref>Sverigedemokratera, [https://sd.se/vad-vi-vill/ Vad vi vill, Viktiga frågor för oss]</ref> Av EU-motståndare kritiserades Sverigedemokraterna för att ha övergett sina EU-kritiska väljare för att istället "stå med mössan i hand nere i Bryssel" när de begär undantag från olika EU reglementen.<ref>[https://www.vf.se/2024/05/31/sd-overger-sina-eu-kritiska-valjare-23b8a/ SD överger sina EU-kritiska väljare], Värmlands Folkblad, 31 maj 2024.</ref>

SD vill att Sverige ska behålla [[Svensk krona|kronan]] som valuta och begära ett permanent undantag från EU:s krav att på sikt gå med i [[euro]]-samarbetet.<ref>{{Webbref|url=https://sd.se/our-politics/valuta/|titel=Valuta|hämtdatum=14 september 2021|datum=3 maj 2020|utgivare=Sverigedemokraterna|arkivurl=https://web.archive.org/web/20210914202547/https://sd.se/our-politics/valuta/|arkivdatum=14 september 2021}}</ref> 
  
=== Familjepolitik ===

Sedan landsdagarna 2019 är partiet förespråkare för [[Abort i Sverige|den rådande svenska abortlagstiftningen]], efter att tidigare ha drivit linjen att gränsen för fri abort skulle sänkas till den tolfte graviditetsveckan i stället för den nu gällande artonde veckan.<ref>{{Webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-slopar-kravet-pa-hardare-abortgranser |titel=SD slopar kravet på hårdare abortgränser |hämtdatum=2024-07-31 |datum=2019-10-19 |utgivare=Sveriges Television/TT}}</ref> På samma landsdagar tog partiet också ställning för att samkönade par ska få adoptera, vilket man tidigare varit motståndare till.<ref name=":7">{{webbref|titel=SD för samkönade adoptioner och abortlagen |url=https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-for-samkonade-adoptioner-och-abortlagen-1 |datum=2019-11-22 |hämtdatum=31 juli 2024 |utgivare=Sveriges Television/TT}}</ref>

Sverigedemokraterna vill införa ett förbud mot [[manlig omskärelse]] av omyndiga pojkar som görs av andra än medicinska skäl. Partiet argumenterar med hänvisning till [[barnkonventionen]] och barns rätt till respekt för sin fysiska integritet.<ref name="Motion_omskl">{{webbref|titel=Motion : Regionen skall sluta med könsstympning av pojkar som görs av andra än medicinska skäl|url=http://vgr.sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/sites/296/2013/04/Motion-k%C3%B6nsstympning.pdf|utgivare=Sverigedemokraterna|hämtdatum=13 april 2015|månad=april|år=2013 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160313071007/https://vgr.sd.se/wp-content/uploads/sites/296/2013/04/Motion-k%C3%B6nsstympning.pdf |arkivdatum=2016-03-13}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/icke-medicinsk-omskarelse-_H510433|titel=Icke-medicinsk omskärelse Interpellation 2017/18:433 Richard Jomshof (SD) - Riksdagen|hämtdatum=2018-04-24|utgivare=Riksdagsförvaltningen|verk=www.riksdagen.se|språk=sv}}</ref> Partiet menar också att religiöst motiverad omskärelse, som enbart ska få utföras på dem som uppnått myndighetssålder och som kan samtycka till ingreppet, inte ska ekonomiskt belasta den allmänna sjukvården.<ref>{{tidningsref|författare=Söder, Björn|titel=Dags att förbjuda icke-medicinsk omskärelse|url=http://sdkuriren.se/dags-att-forbjuda-icke-medicinsk-omskarelse/|hämtdatum=13 april 2015|tidning=SD-Kurinen|datum=26 mars 2014|författarlänk=Björn Söder |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140408054514/http://sdkuriren.se/dags-att-forbjuda-icke-medicinsk-omskarelse/ |arkivdatum=2014-04-08}}</ref>

=== Hälsa och sjukvård ===
Partiet vill satsa på barn- och ungdomspsykiatrin och utöka antalet vårdplatser på landets akutmottagningar. Sverigedemokraterna vill även avskaffa rätten till annat än akut sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd.<ref>{{webbref|titel=Partiet för en värdig sjukvård|url=http://sverigedemokraterna.se/var-politik/sjukvardspolitik/|verk=Sverigedemokraterna.se|hämtdatum=29 september 2014}}</ref>

=== Jord- och skogsbruk ===
Partiet vill inrätta en djurskyddspolis och skärpa straffen för djurplågeri<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/skarpta-straff-for-djurplageri-_H5022384|titel=Skärpta straff för djurplågeri Motion 2017/18:2384 av Richard Jomshof m.fl. (SD) - Riksdagen|hämtdatum=2018-04-24|utgivare=Riksdagsförvaltningen|verk=www.riksdagen.se|språk=sv}}</ref> samt på sikt införa en ersättning för de merkostnader som kommer med högre krav på djurskydd och djurvälfärd gentemot andra länder inom EU. Sverigedemokraterna ställer sig också kritiskt till avlivning genom avblodning utan bedövning, pälsindustrin och vill förbjuda import av varor som strider mot intentionerna med den svenska djurskyddslagstiftningen.<ref>{{webbref|titel=Partiet för ett säkert djurskydd|url=http://sverigedemokraterna.se/var-politik/djurskydd/|verk=Sverigedemokraterna.se|hämtdatum=29 september 2014}}</ref>

=== Kyrkopolitik ===
Trots att relativt få av partiets medlemmar och väljare i riksdagsvalet är regelbundna kyrkobesökare vill partiet prioritera kyrkovalet. (4 procent av regelbundna kyrkobesökare röstade på SD i 2014 års riksdagsval, 9 procent år 2018 och 14 procent 2022.<ref>{{Webbref|titel=Ebba Busch får gärna visa fakta på det hon påstår|url=https://www.dagen.se/ledare/2023/04/19/hur-kan-ebba-busch-vara-sa-tvarsaker-nar-sa-mycket-ar-oklart/|verk=Dagen|datum=2023-04-19|hämtdatum=2024-06-29|språk=sv}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://omoss.svt.se/download/18.2b162e85172e510106a44061/1595419616898/valuresultat_riksdagsval_pk_2018_vagda_0912.pdf|titel=SVT:s vallokalsundersökning (valu) riksdagsvalet 2018 - avsnittet Kyrkogång, sid 27|hämtdatum=2024-06-29|datum=2022-09-11}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://omoss.svt.se/download/18.69f812fb18327382298d3e8a/1663746207468/valu_riksdagsval_2022_viktat_0921_V3.pdf|titel=SVT:s vallokalsundersökning (valu) riksdagsvalet 2022 - avsnittet Kyrkogång, sid 33|hämtdatum=2024-06-29|datum=2022-09-11}}</ref>) För att värna svenskt kulturarv vill partiets förbund ''[[Sverigedemokraterna – Fädernas kyrka]]'', och det kyrkopolitiska programmet ''Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan'', i kyrkovalet slå vakt om luthersk tradition och motverka [[Sekularism|sekulär]] partipolitisk styrning och kulturradikal omvandling av den svenska kyrkan. Förbundet vill också ytterligare stärka [[Svenska kyrkan]]s ställning i samhället,<ref name=expo20130913>{{webbref|efternamn1=Quensel|förnamn1=Anna-Sofia|efternamn2=Vergara|förnamn2=Daniel|titel=SD: "Kyrkan ska missionera i invandrartäta områden"|url=http://expo.se/2013/sd-kyrkan-ska-missionera-i-invandrartata-omraden_6125.html|utgivare=Expo|hämtdatum=28 september 2014|datum=13 september 2013|månad=september|år=2013}}</ref> och har tidigare haft som mål att svenska kyrkan återigen skall bli en [[statskyrka]]. Partiledaren säger istället att Svenska kyrkan bör ha en särställning i det svenska samhället. Han slår inte vakt om kristendom som personlig gudstro, men om kristendom som normsystem, dock utan att vara överens med kyrkoledare om att kristna värderingar innebär internationalism och generositet mot flyktingar.<ref>{{tidningsref|författare=Zetterman, Jacob|titel=Jimmie Åkesson: Gud är en uppsättning normer och värderingar|url=http://www.dagen.se/dokument/jimmie-%C3%A5kesson-gud-%C3%A4r-en-upps%C3%A4ttning-normer-och-v%C3%A4rderingar-1.92973|hämtdatum=28 september 2014|tidning=Dagen|datum=18 juli 2014}}, {{Webbref|titel=Jimmie Åkesson: Gud är normer och värderingar|verk=Dagen på Youtube|url=https://www.youtube.com/watch?v=0DoUxbRP0hg|hämtdatum=2021-07-06|språk=sv-SE}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Jimmie Åkesson (SD) i "Tala till punkt med Sven Melander"|url=https://www.youtube.com/watch?v=ws4tcH-ALsU|hämtdatum=2021-07-06|språk=sv-SE}}</ref> Istället strävar förbundet efter en fosterlandsvänlig förkunnelse, och har tagit sitt namn efter den avskaffade nationalistiska psalmen [[Fädernas kyrka]]. Vidare är förbundet skeptisk till vissa former av [[interreligiös dialog]] med muslimska ledare i Sverige och vill att dialogen ska ske genom att kyrkan är mer offensiva i sin inhemska mission för muslimer,<ref name=expo20130913/> och tydligare tar ställning för kristna som utsätts för [[religionsförföljelse]] och [[hatbrott]] i Sverige och världen.<ref>{{Webbref|titel=Kyrkoval|url=https://sd.se/kyrkoval/|verk=Sverigedemokraterna|hämtdatum=2021-07-06|språk=sv-SE}}</ref><ref>
{{tidningsref
 |url=https://ratatosk.sd.se/sd/wp-content/uploads/2021/06/30183140/Valplattform-kyrkovalet-2021.pdf 
 |rubrik=Valmanifest 2021 
 |3=Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan 
 |arkivurlhttps://archive.is/wip/BWC8Y 
 |arkivdatum=6 juli 2021
 |hämtdatum=18 december 2012 
}}
</ref>
<ref>
{{tidningsref
 |url=http://fadernaskyrka.se/manifest-2009/ 
 |rubrik=Valmanifest 2009 
 |3=Fädernas kyrka 
 |arkivurl=https://archive.is/20130418072841/http://fadernaskyrka.se/manifest-2009/ 
 |arkivdatum=18 april 2013 
 |tidning=fadernaskyrka.se 
 |hämtdatum=18 december 2012 
}}
</ref>

=== Migration ===
[[File:Sverige at svenskarna.jpg|thumb|Klistermärke som har spridits av Sverigedemokraterna{{förtydliga|När spreds klistermärket?|datum=2021-02}}]]
Sverigedemokraterna kritiserar det [[mångkultur]]ella samhället och betonar i stället värnande av det nationella arvet. Man vill se ett stärkande av den svenska kulturen och ställer krav på att invandrare [[Assimilation (sociologi)|assimileras]] i stället för att [[Integration (samhälle)|integreras]]. De motsätter sig inte invandring i sig, men menar att den ska hållas på en nivå så att det inte "hotar nationella identiteten, landets välfärd eller trygghet".<ref>{{Webbref|url=https://sd.se/wp-content/uploads/2022/07/sverigedemokraternas-principprogram-2019.pdf|titel=Sverigedemokraternas principprogram 2019|hämtdatum=22 january 2024|datum=2019}}</ref>

Man vill öka undervisningen om svensk [[historia]] i skolan, avskaffa [[Hemspråk|modersmålsundervisningen]]<ref>{{Webbref|titel = Vår politik|url = https://falkoping.sd.se/varpolitik/|verk = falkoping.sd.se|hämtdatum = 2016-01-28|utgivare = Sverigedemokraterna Falköping|citat = Vi är principiellt helt emot hemspråksundervisningen efterson{{sic}} vi anser att den har en segregerande effekt.|arkivurl = https://web.archive.org/web/20160204013049/https://falkoping.sd.se/varpolitik/|arkivdatum = 2016-02-04}}</ref> och att det svenska [[kulturarv]]et ska synliggöras mer i det offentliga än idag. Partiet vill slopa allt stöd till [[invandrarförening]]ar och liknande verksamheter.<ref>{{webbref|efternamn=Skalin |förnamn=Johnny |titel=Motion om att avveckla skattefinansierat stöd för invandrarföreningar |url=https://sundsvall.sverigedemokraterna.se/2009/06/23/title_2302/ |verk=Sverigedemokraterna.se |utgivare=Sverigedemokraterna - Sundsvall |hämtdatum=28 september 2014 |datum=27 april 2009 |månad=april |år=2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131103160806/https://sundsvall.sverigedemokraterna.se/2009/06/23/title_2302/ |arkivdatum=3 november 2013 }}</ref><ref>{{tidningsref|författare=Josefsson, Magnus|titel=Sverigedemokrater vill stoppa bidrag till invandrarföreningar|url=http://www.bt.se/nyheter/tranemo/article659701.ece|hämtdatum=28 september 2014|tidning=Borås Tidning|datum=26 maj 2008|arkivurl=https://web.archive.org/web/20141222025945/http://www.bt.se/nyheter/tranemo/article659701.ece|arkivdatum=22 december 2014}}</ref>

Sverigedemokraterna vill införa förbud för vissa religiösa huvudbonader (heltäckande muslimsk slöja) på alla offentliga platser<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forbud-mot-heltackande-muslimsk-sloja-_H5022355|titel=Förbud mot heltäckande muslimsk slöja Motion 2017/18:2355 av Richard Jomshof (SD) - Riksdagen|hämtdatum=2018-04-24|utgivare=Riksdagsförvaltningen|verk=www.riksdagen.se|språk=sv}}</ref> och muslimsk slöjförbud i den svenska skolan<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/slojforbud-i-den-svenska-skolan_H5022353|titel=Slöjförbud i den svenska skolan Motion 2017/18:2353 av Richard Jomshof och Carina Ståhl Herrstedt (båda SD) - Riksdagen|hämtdatum=2018-04-24|utgivare=Riksdagsförvaltningen|verk=www.riksdagen.se|språk=sv}}</ref> (vad gäller omyndiga elever i skolan), samt mot [[halalslakt|halal]]- och [[kosher]]slakt.<ref>Riksdagens webbplats: [http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Forbud-mot-halal--och-koschers_H2021026/ Riksdagsmotion 2014/15:1026: Förbud mot halal- och koscherslakt]. Läst 13 april 2015.</ref> De vill också att lovdagar i anslutning till religiösa högtider även framgent bara ska omfatta traditionellt svenska och kristna högtider.<ref>{{tidningsref
|url                = http://sverigedemokraterna.se/
|rubrik             = Invandrarpolitiskt program
|datum              = 19 maj 2007
|hämtdatum          = 3 januari 2010
}} {{ej i angiven källa|Kan inte hitta källan. Länken leder dessutom endast till startsidan.|datum=2014-10}}
</ref> Ledande partiföreträdare har också i olika sammanhang uttalat sig mot [[moské]]er på svensk mark<ref>{{tidningsref|författare=Dontsov, Peter |titel=Riskerar uteslutning från Sverigedemokraterna |url=http://hd.se/landskrona/2009/07/31/riskerar-uteslutning-fraan/ |hämtdatum=28 september 2014 |tidning=Helsingborgs Dagblad |datum=31 juli 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110806120323/http://hd.se/landskrona/2009/07/31/riskerar-uteslutning-fraan/ |arkivdatum=6 augusti 2011 }}</ref><ref>{{tidningsref
 |url=https://stockholmsstad.sd.se/2009/08/22/moskebyggnad_skarholmen/ 
 |rubrik=Skrivelse från Sverigedemokraterna Stockholms Stad till Skärholmens stadsdelsnämnd: Angående Skärholmens Islamiska kulturförenings ansökan om plats för moskébyggnad i Skärholmen 
 |datum=22 augusti 2009 
 |hämtdatum=3 januari 2010 
 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160425150914/https://stockholmsstad.sd.se/2009/08/22/moskebyggnad_skarholmen/ 
 |arkivdatum=25 april 2016 
}}
</ref><ref>[[Sveriges Radio]]: [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=416&artikel=6131079 SD: Förbjud polisslöja och böneutrop och inför kyrkomuseum och samvetsfrihet]. Läst 13 april 2015.</ref> och förbud mot böneutrop<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forbud-mot-boneutrop_H5022351|titel=Förbud mot böneutrop Motion 2017/18:2351 av Richard Jomshof m.fl. (SD) - Riksdagen|hämtdatum=2018-04-24|utgivare=Riksdagsförvaltningen|verk=www.riksdagen.se|språk=sv}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/boneutrop_H510434|titel=Böneutrop Interpellation 2017/18:434 Richard Jomshof (SD) - Riksdagen|hämtdatum=2018-04-24|utgivare=Riksdagsförvaltningen|verk=www.riksdagen.se|språk=sv}}</ref>.

Partiet vill ha minskad invandring, speciellt från vad man kallar "kulturellt avlägsna" länder. Tillfälliga arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare ska kunna tilldelas arbetstagare med kompetens som omöjligen går att finna i Sverige.<ref>
{{webbref
|url=https://sverigedemokraternaspartiprogram.wordpress.com/2010/08/23/sverigedemokraterna-invandringspolitiskt-program/
|titel=Invandrarpolitiskt program antaget 2007-05-19
|verk=sverigedemokraterna.net
|datum=19 maj 2007
|hämtdatum=6 januari 2010}}
</ref><ref name="arbete1"/>

Partiet vill även att antalet [[asylsökande]] som beviljas uppehållstillstånd ska sänkas till ett minimum. Partiet vill att kraven för [[medborgarskap]] ska höjas (att det ska krävas tio års boende i landet), dubbla medborgarskap ska vara omöjligt och medborgarskapsprov ska införas. Medborgare som fått medborgarskap på falska grunder ska kunna förlora detta och utvisas. Partiet var förut emot utomeuropeiska adoptioner, men bytte ståndpunkt i frågan år 2002.<ref>{{tidningsref|författare=Orrenius, Niklas |titel=Sverigedemokraterna rensar ut medlemmar |url=http://www.sydsvenskan.se/sverige/article124597/Sverigedemokraterna-rensar-ut-medlemmar.html |hämtdatum=28 september 2014 |tidning=Sydsvenskan |datum=26 oktober 2005 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111015202825/http://www.sydsvenskan.se/sverige/article124597/Sverigedemokraterna-rensar-ut-medlemmar.html |arkivdatum=15 oktober 2011 }}</ref>

Partiet vill begränsa [[anhöriginvandring]] till att ge uppehållstillstånd endast för makar och barn. De vill införa ett försörjningskrav baserat på ett [[prisbasbelopp]] för att härboende skall få ta hit sin make eller maka.<ref>{{webbref|titel=Invandringspolitiskt program |url=https://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf |utgivare=Sverigedemokraterna |hämtdatum=28 september 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120502123020/https://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf |arkivdatum=2 maj 2012 }}</ref>

Partiet såg år 2009, enligt Jimmie Åkesson, islam som ett hot mot det svenska samhället där han ansåg att "dagens mångkulturella svenska maktelit är så totalt blind för farorna med islam och islamisering". Han ansåg därför att "Om vi vill slå vakt om de värderingar som är förhärskande i Sverige måste därför den muslimska invandringen stoppas."<ref name="främling"/><ref>{{webbref|efternamn=Åkesson|förnamn=Jimmie |titel=Muslimerna är vårt största utländska hot|url=http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article12049791.ab|verk=Debatt|utgivare=Aftonbladet|hämtdatum=24 mars 2014}}</ref>

Utifrån en analys av partiets invandrarpolitik år 2012 kom den statliga utredningen "[[Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet]]" fram till att det är att betrakta som ett främlingsfientligt parti som ger uttryck för en [[etnopluralism|etnopluralistisk]] hållning.<ref name="främling"/> Denna slutsats har även gjorts inom forskning.<ref name="Rydgren"/>

=== Miljö ===
I officiellt informationsmaterial och motioner förnekar inte partiet [[klimathotet]]. Partiet vill därför verka för att bevara och utveckla kärnkraften,<ref>{{Webbref|titel=Klimat och växthusgaser|url=https://sd.se/our-politics/klimat-och-vaxthusgaser/|verk=Sverigedemokraterna|hämtdatum=2019-10-21|språk=sv-SE|arkivurl=https://web.archive.org/web/20191021070306/https://sd.se/our-politics/klimat-och-vaxthusgaser/|arkivdatum=2019-10-21}}</ref> och för att EU:s system för [[utsläppshandel]] sprids globalt.<ref>{{Webbref|titel=Miljö och klimat|url=https://eu.sd.se/miljo-och-klimat/|verk=Sverigdemokraterna|hämtdatum=2019-10-21|språk=sv-SE}}</ref><ref>{{Webbref|titel=En effektiv klimatpolitik Motion 2018/19:2820 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) - Riksdagen|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/en-effektiv-klimatpolitik_H6022820|verk=www.riksdagen.se|datum=2018-11-30|språk=sv|utgivare=Riksdagsförvaltningen}}</ref> Sverigedemokraterna är dock det enda parti som röstade nej i riksdagen till att Sverige skulle vara med i Parisavtalet 2015, och Jimmie Åkesson ville 2017 att Sverige skulle lämna [[Parisavtalet (Förenta nationernas klimatavtal)|Parisavtalet]] med hänvisning till att Sverige har gjort tillräckligt.<ref>{{Webbref|titel=Åkesson: Bättre om Sverige lämnar klimatavtalet|url=https://www.dn.se/nyheter/politik/akesson-battre-om-sverige-lamnar-klimatavtalet/|verk=DN.SE|datum=2017-07-07|språk=sv}}</ref> Flera företrädare för partiet har uttryckt [[klimatskepticism]],<ref>{{Webbref|titel=Björn Söder: "Är en stor klimatbluff"|url=https://www.expressen.se/kvallsposten/sd-toppens-nya-utspel-ar-en-stor-klimatbluff/|verk=www.expressen.se|datum=2019-10-19|språk=sv}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Förenklade katastroflarm styr debatten|url=https://www.vlt.se/artikel/forenklade-katastroflarm-styr-debatten|verk=vlt.se|datum=2015-12-12|språk=sv|författare=Riksdagsledamoten [[Josef Fransson]]}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Martin Kinnunen: Skär ner 8 miljarder på klimat och miljö|url=https://www.aftonbladet.se/a/x03eQ|verk=Aftonbladet|datum=2017-01-15|språk=sv}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Thoralf Alfsson: SMHI bedriver propaganda|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/sd-politiker-smhi-bedriver-propaganda-1|datum=2017-01-11|hämtdatum=2019-10-21|språk=sv}}</ref> och den klimatskeptiske debattören [[Lars Bern]] har hjälpt partiet att utforma sin klimatpolitik.<ref>{{Webbref|titel=Sverigedemokraterna-politik styrs dolt av klimatförnekare|url=https://www.expressen.se/nyheter/sd-politik-styrs-dolt-av-klimatfornekare/|verk=www.expressen.se|datum=2016-10-19|språk=sv}}</ref> Några ur SD:s riksdagsgrupp svarade i en undersökning genomförd av SVT 2022 att de inte håller med om att världen står i brand och att det pågår en klimatkris samtidigt som partiledaren Åkesson sade att han inte sett något vetenskapligt stöd för att det här och nu skulle pågå en klimatkris.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Flera SD-ledamöter tror inte på pågående klimatkris|url=https://www.svt.se/nyheter/inrikes/flera-sd-ledamoter-tror-inte-pa-pagaende-klimatkris|tidning=SVT Nyheter|datum=2022-11-10|hämtdatum=2023-05-01|språk=sv}}</ref> Partiet vill skära ned budgeten på området, begränsa [[SMHI]]:s budget på grund av myndighetens opinionsbildande roll kring klimathotet,<ref>{{Tidningsref|rubrik=SD till attack mot SMHI: ”Propaganda”|url=https://www.svd.se/sd-till-attack-mot-smhi-propaganda|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2017-01-10|issn=1101-2412|språk=sv|utgivare=SvD}}</ref> och riva upp [[flygskatt]]en. Partiets nuvarande klimat- och miljöpolitik avviker från övriga riksdagspartiers som mindre ambitiös, enligt flera utomstående bedömare.<ref>{{Webbref|titel=Valguide: partiernas miljöförslag i slutspurten|url=https://www.naturskyddsforeningen.se/val2018/valguide|verk=Naturskyddsföreningen|datum=2018-09-07|språk=sv}}</ref><ref>{{Tidningsref|titel=Statsvetaren Åsa Knaggård: Sverigedemokraterna avvikande parti i klimatpolitiken|url=https://www.nyteknik.se/miljo/sverigedemokraterna-avvikande-parti-i-klimatpolitiken-6925575|utgivare=[[Ny Teknik]], [[TT]]|datum=2018-08-10|språk=sv}}</ref><ref name=CHES/>

I första partiprogrammet från 1989 profilerade sig partiet som ett närmast radikalt miljöparti med ekologiskt medvetande, låga gränsvärden för miljöfarliga utsläpp och straffavgifter för all miljöskadlig verksamhet i programmet.<ref>{{Webbref|titel=Rötterna som SD har distanserat sig ifrån|url=https://www.expressen.se/nyheter/har-ar-sds-rotter-som--akesson-distanserat-sig-ifran/|verk=www.expressen.se|hämtdatum=2022-12-02|språk=sv}}</ref>

=== Näringsliv och arbetsmarknad ===
Partiet vill reformera [[Lagen om anställningsskydd|LAS]] så fler personer kan undantas från [[Lagen om anställningsskydd#Turordningsreglerna|turordningsreglerna]]. Man vill också riva upp reglerna för [[arbetskraftsinvandring]] och verka för ett avskaffande av påverkan från EU över svensk arbetsmarknadspolitik. Vidare vill man att instegsjobb för invandrare skall avskaffas och asylsökande skall heller inte kunna arbeta från dag ett. Partiet vill också förbjuda alla former av [[Kvotering#Positiv särbehandling|positiv särbehandling]] samt etnisk [[kvotering]] på [[arbetsmarknad]]en.<ref name="arbete1">
{{webbref
|url=http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/inriktningsprogram_arbetsmarknad.pdf
|titel=Sverigedemokraternas Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik
|verk=sverigedemokraterna.se
|datum=17 oktober 2009
|hämtdatum=16 februari 2015}}
</ref> När det gäller EU är man emot [[Unionsmedborgarskapet|fri rörlighet för arbetskraft]], men man är för när det gäller de nordiska länderna.<ref name="sverigedemokraterna%25252Ese">
{{webbref
|url=http://sverigedemokraterna.se/
|arkivurl=https://web.archive.org/web/20100501181551/http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/sverigedemokraternas-principprogram-2005/ 
|arkivdatum=1 maj 2010
|titel=Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09
|verk=sverigedemokraterna.se
|datum=1 maj 2005
|hämtdatum=4 januari 2010}}
</ref>

=== Rättsväsende ===
Sverigedemokraterna vill införa straffskärpningar för grova och upprepade brott. Preskriptionstiden för grov brottslighet mot liv och hälsa ska avskaffas. Partiet vill införa verkliga [[livstidsstraff]]. Skadeståndet till brottsoffer ska höjas och garanteras av staten. De vill även införa åtgärdsprogram mot våldtäkter och andra former av sexuellt våld och införa ett register över pedofiler och upprepat dömda sexualbrottslingar. Sverigedemokraterna vill också göra sexköpslagen mer effektiv samt införa fängelse som minimistraffet för grovt köp av sexuell tjänst samt köp av sexuell handling av barn.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/skarpta-straff-vid-sexkop-av-barn-och-andra_H5022358|titel=Skärpta straff vid sexköp av barn och andra särskilt utsatta Motion 2017/18:2358 av Richard Jomshof (SD) - Riksdagen|hämtdatum=2018-04-24|utgivare=Riksdagsförvaltningen|verk=www.riksdagen.se|språk=sv}}</ref> De vill också stärka gränsskyddet.<ref>
{{webbref
|url=http://sverigedemokraterna.se/var-politik/kriminalpolitik/
|titel=Krafttag mot brottsligheten
|verk=sverigedemokraterna.se
|hämtdatum=5 januari 2012}}</ref>

=== Skola, utbildning och forskning ===
''Huvudmannaskap'': Sverigedemokraterna vill centralisera den svenska skolan med ett statligt huvudmannaskap för alla årskurser. De anser att [[kommunaliseringen av gymnasieskolan i Sverige]] som infördes 1991 försämrade skolans kvalité.<ref name="Skola">{{webbref|författare=Sverigedemokraterna|titel=Sverigedemokratiskt inriktningsprogram för skola|url=http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/inriktningsprogram_skolan.pdf|hämtdatum=24 mars 2015|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150315025841/http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2013/08/inriktningsprogram_skolan.pdf|arkivdatum=15 mars 2015|datum=7 februari 2014|månad=februari|år=2014}}</ref>

''Friskolor'': Sverigedemokraterna ställer sig kritiskt till vad man ser som en överetablering av friskolor och förordar ett system där det måste finnas ett påvisbart behov av den utbildning som en friskola avser att ge, till exempel en viss pedagogisk profil eller språkskola, för att en friskola ska få starta.<ref>{{webbref|titel=Frågor om friskolor och friskoleetableringar|url=http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Fragor-om-friskolor-och-frisko_H102Ub474/?text=true|utgivare=Riksdagen.se|hämtdatum=29 september 2014|utgivningsort=Stockholm|datum=3 oktober 2013|månad=oktober|år=2013}}</ref> Sverigedemokraterna vill därför att kommunerna ska ha [[veto]]rätt mot startandet av nya [[friskola|friskolor]].<ref name="Skola"/>

Sverigedemokraterna ville tidigare införa ett förbud mot uttagning av vinster ur friskoleverksamheter, då "det är oacceptabelt att skattepengar avsedda för skolundervisning slussas över till aktieägare", och att det går "utmärkt" att driva en friskola utan att ta ut vinst. De påpekade att många väljare delar denna uppfattning, och citerar en undersökning där 83&nbsp;procent av de intervjuade väljarna ansåg att en eventuell vinst bör återinvesteras i skolan eller återbetalas till kommunen.<ref name="Skola"/> År [[2015]] svängde partiet i frågan och de är nu positiva till vinstuttag från kommunalt bekostade skolor.<ref>{{webbref |url=http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/11/30/sd-inget-forbud-mot-vinster-valfarden |titel=SD: Inget förbud mot vinster i välfärden |utgivare=Lärarnas Nyheter |hämtdatum=2016-10-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161012234519/http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/11/30/sd-inget-forbud-mot-vinster-valfarden |arkivdatum=2016-10-12 }}</ref>

''Betyg'': Partiet vill ha betyg från årskurs 4.<ref>{{tidningsref|författare=Kleberg, Carl Fridh|titel=SD kräver betyg från årskurs fyra|url=http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-kraver-betyg-fran-arskurs-fyra/|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Dagens Nyheter|datum=18 oktober 2010|byrå=TT}}</ref> 

''Skoluniform'': Sverigedemokraterna vill införa obligatorisk [[skoluniform]] för alla svenska barn.<ref>{{Webbref |url=http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/12/01/sverigedemokraterna-vill-infora-skoluniform |titel=Sverigedemokraterna vill införa skoluniform |utgivare=Lärarnas Nyheter |hämtdatum=2016-10-12 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161013000709/http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/12/01/sverigedemokraterna-vill-infora-skoluniform |arkivdatum=2016-10-13 }}</ref>

=== Utrikespolitik ===
Sverigedemokraterna var länge negativt inställda till ett [[Relationer mellan Sverige och Nato|svenskt medlemskap i Nato]], men efter [[Rysslands invasion av Ukraina 2022|Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022]] ändrade partiet hållning och stödde ett svenskt medlemskap om även [[Finland]] blev medlemmar. 

I [[Europaparlamentet]] var Sverigedemokraterna 2019–2022 det svenska parti som var mest Rysslandskritiskt, och partiets parlamentariker hade röstat för de mer kritiska alternativen i 93,7 procent av fallen.<ref>Fredrik Haglund. {{Webbref |url=https://www.europaportalen.se/2022/06/undersokning-mest-och-rysslandskritiska-i-eu-parlamentet |titel=Undersökning: Mest och minst Rysslandskritiska i EU-parlamentet |hämtdatum=2022-09-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20220908131917/https://www.europaportalen.se/2022/06/undersokning-mest-och-rysslandskritiska-i-eu-parlamentet |arkivdatum=2022-09-08 }} europaportalen.se, 23 juni 2022.</ref> 2014–2019 var dock två av partiets Europaparlamentariker de som röstade mest Rysslandsvänligt<ref>{{Webbref|titel=SD:s rysslandsröster i Europaparlamentet sticker ut|url=https://frivarld.se/sakerhetsradet/sds-rysslandsroster-sticker-ut-i-europaparlamentet/|verk=Frivärld|hämtdatum=2023-02-28}}</ref>. Först 2022 inleddes en "storstädning" mot partiets företrädares Rysslands- och Putinvänliga hållning<ref>{{Webbref|titel=Synen på Ryssland en akilleshäl för SD|url=https://www.dagensarena.se/opinion/synen-pa-ryssland-en-akilleshal-sd/|verk=Dagens Arena|hämtdatum=2023-02-28|språk=sv-SE}}</ref>.

=== Välfärd och äldreomsorg ===
Partiet vill sänka skatten för pensionärer, öka antalet [[trygghetsboende]]n och anslå resurser till kommunerna för bättre mat inom äldreomsorgen.<ref>
{{webbref
 |url=http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/en-trygg-och-vardig-alderdom/ 
 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100630234349/http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/en-trygg-och-vardig-alderdom/ 
 |arkivdatum=30 juni 2010 
 |titel=En trygg och värdig ålderdom - antaget 2010-03-27 
 |verk=sverigedemokraterna.net 
 |datum=27 mars 2010 
 |hämtdatum=25 juni 2010 
}}
</ref>

== Historia ==
:''Huvudartikel: [[Sverigedemokraternas historia]]''

=== Sammanfattning ===
Sverigedemokraterna bildades 6 februari 1988 i [[Stockholm]]. Bland partiets grundare och tidiga medlemmar fanns flera personer tidigare verksamma i [[högerextremism|högerextrema]] och [[nynazism|nazistiska]] partier och organisationer som [[Framstegspartiet (Sverige)|Framstegspartiet]] (FsP), [[Sverigepartiet]] (SvP) och [[Bevara Sverige Svenskt]] (BSS).<ref name="sverigedemokraterna1">{{webbref|titel=Nazisterna som skapade Sverigedemokraterna|url=http://www.etc.se/inrikes/nazisterna-som-skapade-sverigedemokraterna|utgivare=ETC|hämtdatum=21 augusti 2014}}</ref> I [[Partiprogram|partiprogrammet]] antaget 1989 skriver partiet "Vi tror att en nationellt inriktad politik är lösningen på många av de problem som Sverige har idag."<ref name=":4">{{Webbref|url=https://motarg.files.wordpress.com/2013/10/fc3b6r-sveriges-bc3a4sta-sds-program-antaget-vid-c3a5rsmc3b6te-10-juli-1989.pdf|titel=Sverigedemokraternas Partiprogram 1989|hämtdatum=12 juni 2018}}</ref> 

I slutet av 2011 ändrade partiet sin ideologiska profil genom att i första hand beskriva sig som "ett [[socialkonservatism|socialkonservativt]] parti med en nationalistisk grundsyn"<ref name="svd.se"/><ref name=":0">{{Webbref|titel=Guide: Sverigedemokraterna - DN.SE|url=http://www.dn.se/valet-2014/guide-sverigedemokraterna/|hämtdatum=2015-08-15}}</ref><ref name=":5">{{webbref |url=https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf |titel=Sverigedemokraternas Principprogram 2011 |utgivare=Sverigedemokraterna |format=pdf |hämtdatum=2016-01-15 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180906203218/https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf |arkivdatum=2018-09-06 }}</ref> från att tidigare ha beskrivit sig som "ett [[Demokrati|demokratiskt]], nationalistiskt parti".<ref name=":6">{{webbref |url=http://sdarkivet.se/files/program/program_2005.pdf |titel=Sverigedemokraternas Principprogram 2005 |utgivare=sdarkivet.se |format=pdf |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160313204706/http://www.sdarkivet.se/files/program/program_2005.pdf |arkivdatum=2016-03-13 }}</ref><!-- Ändra ej utan diskussion. --> Genomgripande frågor för partiet är enligt detsamma [[brottsprevention|bekämpning av brottslighet]] och en restriktiv [[Asylpolitik|flykting]]- och [[Migrationspolitik|invandringspolitik]]. I den [[statlig utredning|statliga utredningen]] "[[Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet]]" betecknades partiet 2012 som [[Främlingsfientlighet|främlingsfientligt]] och att det även ger uttryck för en [[etnopluralism|etnopluralistisk]] hållning.<ref name="främling">{{webbref|titel=Främlingsfienden inom oss |url=http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/31/23/e563007c.pdf |verk=SOU 2012:74 |utgivare=Statens offentliga utredningar |hämtdatum=24 mars 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20121119173827/http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/31/23/e563007c.pdf |sid=17 |arkivdatum=19 november 2012 }}</ref>

Partiet fick sina första mandat i [[Kommunfullmäktige (Sverige)|kommunfullmäktige]] i [[Riksdagsvalet i Sverige 1991|valet 1991]] och passerade riksdagens [[Spärregler i allmänna val |fyraprocentsspärr]] i [[Riksdagsvalet i Sverige 2010|valet 2010]] med resultatet 5,7 procent. Efter [[Riksdagsvalet i Sverige 2014|Riksdagsvalet 2014]] blev Sverigedemokraterna Sveriges tredje största [[riksdagsparti]]. Övriga riksdagspartier vägrade samarbeta med Sverigedemokraterna fram till 2019 då [[Moderaterna]] och [[Kristdemokraterna (Sverige)|Kristdemokraterna]] öppnade för politiskt samarbete.<ref>Magnusson, Örjan (2014-09-15): [http://www.svt.se/nyheter/val2014/ideologisk-skillnad-stoppar-sd-samarbete "Ideologiska skillnader stoppar SD-samarbete".] svt.se. Läst 3 december 2015.</ref><ref>{{Webbref |url=https://sverigesradio.se/artikel/7360839 |titel=Moderaterna vill samarbeta med Sverigedemokraterna om politik |hämtdatum=23 februari 2021 |datum=2019-12-05 |utgivare=Sveriges Radio}}</ref><ref>Skagerström Lindau, Amanda (2019-12-09): [https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ebba-busch-thor-kd-vi-bidrog-till-att-losa-upp-knuten-kring-sd "Ebba Busch Thor (KD): ”Beredda att förhandla med SD i alla frågor”".] svt.se. Läst 23 februari 2021.</ref><ref>Sohl Stjernberg, Max (2020-12-28): [https://www.expressen.se/nyheter/starkare-samarbete-mellan-sd-kd-och-m/ "Starkare samarbete mellan Sd, KD och M".] expressen.se. Läst 23 februari 2021.</ref> Även [[Liberalerna]] öppnade för samarbete i mars 2021.<ref>Svensson, Olof (2021-03-28): [https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/41wxoG/sabunis-linje-vinner--l-oppnar-for-samarbete-med-sd "Sabunis linje vinner – L öppnar för samarbete med SD".] aftonbladet.se. Läst 28 mars 2021.</ref> Sverigedemokraterna stod innan [[Alliansen]] upphävdes 2019 utanför [[blockpolitik]]en och innan riksdagsvalet 2022 utanför andra [[koalition]]er på riksnivå.<ref>Jernberg, Peter (2014-11-26): [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=6029057 "Alliansen ger SD poster i nya regionen".] sverigesradio.se. Läst 3 december 2015.</ref><ref>{{Webbref|titel=DN/Ipsos: Högsta stödet för S på nästan åtta år|url=https://www.dn.se/sverige/dn-ipsos-hogsta-stodet-for-s-pa-nastan-atta-ar/|verk=DN.SE|datum=2022-11-29|hämtdatum=2022-12-02|språk=sv}}</ref>

=== Grundandet (1988) ===
Sverigedemokraterna bildades den 6 februari 1988 på ett extrainsatt årsmöte för Sverigepartiet i Stockholm. Närvarande på det grundande mötet var bland andra [[Leif Ericsson (politiker)|Leif Zeilon]], [[Sven Davidson (politiker)|Sven Davidson]] och [[Johan Rinderheim]].<ref>{{Bokref|efternamn=Larsson|förnamn=Stieg|titel=Sverigedemokraterna Den nationella rörelsen|datum=2001|hämtdatum=|år=2001|sid=108|utgivare=EXPO}}</ref> I [[Sverigedemokraternas vitbok]] har partiet beskrivits som en ombildning av [[Bevara Sverige Svenskt]] till politiskt parti.<ref name=":3">{{Webbref|titel=SD:s vitbok visar på partiets nazistiska rötter|url=https://expo.se/2022/07/sds-vitbok-visar-pa-partiets-nazistiska-rotter|verk=Expo.se|hämtdatum=2022-07-15|språk=sv}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=SD:s vitbok – starka rötter i Bevara Sverige Svenskt|url=https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-s-vitbok-starka-rotter-i-bevara-sverige-svenskt|tidning=SVT Nyheter|datum=2022-07-15|hämtdatum=2022-07-15|språk=sv|förnamn=|efternamn=}}</ref> Bland de personer som var aktiva vid Sverigedemokraternas grundande hade minst 18 personer av 30 en bakgrund inom BSS. Sverigedemokraterna fortsatte att använda parollen ''"Bevara Sverige Svenskt"'' fram till slutet av [[1990-talet]].<ref>Widfeldt, Anders (2015) Extreme Right Parties in Scandinavia. New York: Routledge, s. 181.</ref>

Minst 9 av de 30 personer som var aktiva i att grunda partiet hade en direkt koppling till [[Nazism|nazistiska]] och [[Fascism|fascistiska]] organisationer.<ref name=":3" /> Bland dessa märks bland annat [[Nysvenska rörelsen]]<ref>[http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1989_07.pdf SD-Bulletinen 07/1989] {{Wayback|url=http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1989_07.pdf|date=20150716181953}}</ref><ref>Widfeldt, Anders. 2015. ''[https://books.google.se/books?id=YWleBAAAQBAJ&pg=PA182&lpg=PA182&dq=Sven+davidson+nysvenska+r%C3%B6relsen&source=bl&ots=TZPzjrRwbA&sig=kSQgiQQELlugqb7dnS5aKsfYAnU&hl=sv&sa=X&ei=us-IVLuoOYOtUe6IgcAD&ved=0CEAQ6AEwBQ#v=onepage&q=Sven%20davidson%20nysvenska%20r%C3%B6relsen&f=false Extreme Right Parties in Scandinavia]''. New York: Routledge, s. 182.</ref> och [[Nordiska rikspartiet]], där partiets första ordförande [[Anders Klarström]] tidigare varit aktiv.<ref>{{tidningsref|författare=Lapidus, Arne; Ölander, Micke|titel=Här bildar nazisterna partiet SD – i Malmö|url=http://www.expressen.se/kvallsposten/har-bildar-nazisterna-partiet-sd--i-malmo/|hämtdatum=10 december 2014|tidning=Kvällsposten|datum=14 september 2014}}</ref> En av grundarna till SD Malmö var [[Waffen-SS|SS-veteranen]] [[Gustaf Ekström]].<ref >{{Tidningsref|författare=Erica Treijs|datum=2017-04-30|rubrik=Nazist arbetade för SS – var med och grundade SD|url=https://www.svd.se/nazist-arbetade-for-ss--var-med-och-grundade-sd|tidning=Svenska Dagbladet|hämtdatum=}}</ref> Personer som var aktiva vid grundandet hade även en bakgrund inom populistiska partier som [[Framstegspartiet (Sverige)|Framstegspartiet]]<ref name="Jens Rydgren 2004">Jens Rydgren, ''Från Le Pen till Pim Fortuyn''. Sidnummer 215. Liber, 2004. {{ISBN|91-47-07376-4}}</ref> och [[Sverigepartiet]]. I partiorganet [[Sverige-Kuriren]] marknadsfördes böcker av [[Anti-semitism|anti-semitiska]] författare som [[Jüri Lina]],<ref>[http://www.sdarkivet.se/publikationer/sverige-kuriren/Sverige-Kuriren_nr_01.pdf Sverige-Kuriren nr:01] {{Wayback|url=http://www.sdarkivet.se/publikationer/sverige-kuriren/Sverige-Kuriren_nr_01.pdf |date=20141217143930 }}</ref><ref>[http://www.sdarkivet.se/publikationer/sverige-kuriren/Sverige-Kuriren_nr_02.pdf Sverige-Kuriren nr:02] {{Wayback|url=http://www.sdarkivet.se/publikationer/sverige-kuriren/Sverige-Kuriren_nr_02.pdf |date=20150716163636 }}</ref> [[Ivor Benson]] och [[Douglas Reed]], samt [[fascism|fascistiska]] politiker som [[John Tyndall (politiker)|John Tyndall]].<ref>[http://www.sdarkivet.se/publikationer/sverige-kuriren/Sverige-Kuriren_nr_07-08.pdf Sverige-Kuriren nr:07,08] {{Wayback|url=http://www.sdarkivet.se/publikationer/sverige-kuriren/Sverige-Kuriren_nr_07-08.pdf |date=20150716181600 }}</ref>

=== Småparti utanför riksdagen (1988–2010) ===
När vänsterpartiets ledare [[Gudrun Schyman]] förstamajtalade i Kungsträdgården 1993 fanns nynazisten [[Robert Vesterlund]], ordförande för [[Sverigedemokratisk Ungdom (1993)|Sverigedemokratisk Ungdom]] och en tidigare SD-styrelseledamot i publiken beväpnade med en handgranat.<ref>{{Webbref|titel=Från Hitlerhälsningar till jultal - 25 år med SD|url=https://nyheter24.se/nyheter/politik/737995-fran-hitlerhalsningar-till-jultal-25-ar-med-sd|verk=nyheter24.se|datum=2013-02-06|hämtdatum=2019-10-06|språk=sv}}</ref> En av partiets grundare, Leif Ericsson, lämnade partiet [[Politikåret 1994|1994]] för att senare bilda [[Hembygdspartiet]].<ref>''Falköpings Tidning'', 21 oktober 1995, sidan 9.</ref> Valet samma år resulterade i stora skulder och många aktiva medlemmar lämnade politiken. [[Mikael Jansson (politiker)|Mikael Jansson]], som tidigare varit verksam i [[Centerpartiet]], tog över partiledarskapet<ref name="SD10" /> och började städa upp i partiet.<ref name="Mattsson">{{bokref|titel=Sverigedemokraterna in på bara skinnet|efternamn=Mattsson|förnamn=Pontus|år=2009|utgivare=Natur & Kultur|utgivningsort=Stockholm|isbn=978-91-27-11768-6}}</ref> Sverigedemokraterna förbjöd 1996 [[Bomberjacka|bomberjackor]] och uniformsliknande klädsel vid sina möten.<ref>{{bokref|efternamn=Teitelbaum|förnamn=Benjamin|år=2013|titel="Come Hear Our Merry Song:" Shifts in the Sound of Contemporary Swedish Radical Nationalism. Ph.D. Dissertation|utgivare=Brown University|språk=engelska}}, sid 85–86</ref><ref name="Mattsson" /><ref>{{tidningsref|författare=Meland, Astrid|titel=Gikk med naziuniform, hakekors og brunskjorte|url=http://www.dagbladet.no/2010/09/12/magasinet/politikk/utenriks/sverige/sverigedemokraterna/13277818/|hämtdatum=28 september 2014|tidning=Dagbladet|datum=12 september 2010|språk=norska}}</ref>

[[Politikåret 1991|Valåret 1991]] fick partiet sina första kommunala mandat i [[Dals-Eds kommun|Dals Ed]] och [[Höörs kommun|Höör]].<ref name="SD10">{{bokref |titel=Sverigedemokraterna 10 år!!! : 1988–1998 |utgivningsort=[[Stockholm]] |år=1998 |utgivare=Sverigedemokraterna |libris=2434119}}</ref> 

I [[Europaparlamentsvalet i Sverige 1999|Europaparlamentsvalet 1999]] blev Sverigedemokraterna för första gången i ett val i Sverige det största av partierna utanför riksdagen med 0,33 procent av rösterna.<ref name="epval1999"/> Sverigedemokraterna erhöll i [[Val i Svenska kyrkan|kyrkovalet]] 2001 två mandat på riksnivå i kyrkomötet och ett mandat i vardera Lunds och Stockholms [[stiftsfullmäktige]].<ref name="kyrkoval2001"/> Med anledning av kyrkovalet startades också ett nytt förbund, [[Sverigedemokraterna – Fädernas kyrka|Fädernas kyrka]].<ref>{{webbref|url=http://www.fadernaskyrka.se/forbund.php?action=fullnews&id=2 |arkivurl=https://archive.is/20141029070126/http://web.archive.org/web/20060616123855/http%3A//www.fadernaskyrka.se/forbund.php?action=fullnews&id=2 |arkivdatum=29 oktober 2014 |titel=Kort presentation av förbundet Fädernas kyrka |hämtdatum=17 februari 2010 |datum=13 november 2005 |utgivare=Fädernas Kyrka }}</ref> Samma år (2001) uteslöt partiledningen flera företrädare ur partiet, vilka då bildade [[Nationaldemokraterna]].

År 2005 valdes [[Jimmie Åkesson]] till partiledare för Sverigedemokraterna efter inre stridigheter. Ett år senare bytte Sverigedemokraterna partisymbol. 1990 hade SD via medlemsomröstning valt blomman [[Förgätmigej]]<ref>{{Tidskriftsref|författare=Leif Ericsson, Erik Dahlen|rubrik=TAVLINGEN AVGJORD|datum=12-1990|tidskrift=SD-Bulletinen|utgivare=Sverigedemokraterna}}</ref> som kort därpå ersattes med en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger, en symbol som ibland jämförts med brittiska [[National Front (Storbritannien)|National Front]]s tidigare logga. Istället för facklan antog man en [[blåsippa]], vilket ledde till anklagelser om varumärkesintrång från småpartiet [[Högerpartiet de konservativa]].<ref>{{tidningsref|författare=Nandorf, Tove|titel=Sd anklagas för blåsippestöld|url=http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-anklagas-for-blasippestold/|hämtdatum=28 september 2014|tidning=Dagens Nyheter|datum=23 december 2006}}</ref> Jimmie Åkesson förklarade bytet av symbol med att partiet genomgått så djupgående förändringar att partiet inte var detsamma som för 10–15 år sedan och att detta måste visas i yttre symboler.<ref>{{pressmeddelanderef|url=http://www.mynewsdesk.com/se/sverigedemokraterna/pressreleases/sverigedemokraterna-byter-partisymbol-105142|rubrik=Sverigedemokraterna byter partisymbol|utgivare=Mynewsdesk|datum=26 maj 2006|åtkomstdatum=29 september 2014}}</ref>

I [[Riksdagsvalet i Sverige 2006|riksdagsvalet 2006]] fick Sverigedemokraterna 2,93 procent av rösterna vilket var en ökning mot valet 2002 (1,44 procent), men under riksdagens [[Spärregler i allmänna val|fyraprocentsspärr]].<ref name="rval2006"/> I [[Europaparlamentsvalet i Sverige 2009|Europaparlamentsvalet 2009]] fick Sverigedemokraterna 3,27 procent av rösterna vilket inte räckte till något mandat.<ref name="epval2009" /> I [[Kyrkovalet 2009|kyrkovalet samma år]] utökade partiet sina mandat från fyra till sju.<ref name="kyrkoval2009" /> 

=== Nytt riksdagsparti (2010–2014) ===
I [[Riksdagsvalet i Sverige 2010|riksdagsvalet 2010]] fick Sverigedemokraterna, med 5,7 procent av rösterna, 20 av 349 mandat.<ref name="rval2010"/> Samtliga övriga riksdagspartier hade före valet avvisat alla former av samarbete med Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna var det parti som hade flest politiska [[avhoppare|avhopp]] sedan riksdagsvalet 2010,<ref>{{tidningsref|författare=Idling, Lillemor|titel=Hot tömmer SD-stolar i kommunerna|url=http://www.dn.se/nyheter/sverige/hot-tommer-sd-stolar-i-kommunerna/|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Dagens Nyheter|datum=9 november 2011|byrå=TT}}</ref> och partiet uteslöt mellan 2010 och 2020 omkring 100 medlemmar, vilket var nästan dubbelt så många som de andra riksdagspartierna tillsammans.<ref>{{Webbref |url=https://www.dagensarena.se/innehall/sa-manga-har-uteslutits-ur-partierna-ett-parti-sticker-ut/ |titel=Så många har uteslutits ur partierna – ett parti sticker ut |hämtdatum=2024-08-03 |författare=Heimersson, Alicia |datum=2021-01-13 |utgivare=[[Dagens Arena]]}}</ref> Partiet självt förklarade avhoppen med att dess snabba tillväxt gjorde att det inte var lika stabilt som andra partier.<ref>{{Tidningsref |rubrik=Vad fjärde SD-politiker i Stockholm har hoppat av |url=https://www.di.se/artiklar/2014/6/25/vad-fjarde-sd-politiker-i-stockholm-har-hoppat-av/ |tidning=Dagens industri |datum=2014-06-25 |hämtdatum=2024-09-29}}</ref> 

Den 14 november 2012 avsattes Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson [[Erik Almqvist (politiker)|Erik Almqvist]] efter att ''[[Expressen]]'' avslöjat en filminspelning där Almqvist fäller rasistiska och sexistiska kommentarer.<ref name="expressen.se">{{tidningsref|författare=Högström, Erik|titel=Almqvist tvingades bort efter filmen|url=http://www.expressen.se/nyheter/almqvist-tvingades-bort-efter-filmen/|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Expressen|datum=15 november 2012}}</ref><ref>{{webbref|titel="Jag är ledsen för partiets skull"|url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5347965|verk=P4 Halland|utgivare=Sveriges Radio|hämtdatum=29 september 2014|datum=15 november 2012|månad=november|år=2012}}</ref>  Den 15 november 2012 presenterade Expressen ytterligare material som visar att Erik Almqvist, [[Kent Ekeroth]] och Christian Westling, beväpnar sig med aluminiumrör på stan i Stockholm. Incidenten kom att kallas [[järnrörsskandalen]] i många massmedia. Det presenterade materialet föranledde Ekeroth lämna sitt uppdrag som rättspolitisk talesperson samt sitt arbete i riksdagsutskotten.<ref>{{tidningsref|titel=Ekeroth lämnar allt utom lönen|url=http://www.dn.se/nyheter/sverige/ekeroth-lamnar-allt-utom-lonen/|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Dagens Nyheter|datum=21 november 2012|byrå=TT}}</ref> Westling ansåg inledningsvis att han kunde behålla sina politiska uppdrag<ref>{{tidningsref|författare=Röstlund, Lisa|titel=Christian Westling: ”Jag kommer fortsätta”|url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15779890.ab|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Aftonbladet|datum=15 november 2012}}</ref> men valde att avgå den 16 november 2012. Almqvist lämnade sin riksdagspost i [[februari]] året därpå.

=== Tredje största riksdagsparti (2014–2022) ===
I [[Riksdagsvalet i Sverige 2014|riksdagsvalet 2014]] fick partiet 12,9 procent av rösterna och 49 mandat, vilket gjrde dem till Sveriges tredje största parti.<ref>{{Webbref|titel=Röster - Val 2014|url=https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/|verk=data.val.se|hämtdatum=2021-06-06}}</ref> I enlighet med praxis erhöll Sverigedemokraterna rätten att utse riksdagens andre vice talman, vilken besattes av [[Björn Söder]]. Övriga partier valde att inte ta med Sverigedemokraterna i något regeringsunderlag. Sverigedemokraterna valde då att rösta så att regeringens budgetproposition föll (och [[Alliansen]]s förslag vann), vilket ledde till diskussioner om extraval. Extravalet avvärjdes genom [[decemberöverenskommelsen]] mellan [[Regeringen Löfven I|regeringen]] och Alliansen, vilken minskade Sverigedemokraternas möjlighet till inflytande under mandatperioden.<ref>{{Webbref |url=https://www.svt.se/nyheter/inrikes/decemberoverenskommelsen-detta-har-hant |titel=Decemberöverenskommelsen: Detta har hänt |hämtdatum=2024-08-03 |författare=Naeselius, Anders |datum=2015-10-09 |utgivare=Sveriges Television}}</ref> 

SDU och partiledningen hamnade i konflikt i [[januari]] [[2015]], då William Hahne vann en infekterad strid kring posten som ordförande för SD i Stockholms stad. Under förbundskongressen representerades Hahnes falang av [[Jessica Ohlson]], medan partistyrelsen lyfte fram Tobias Andersson som kandidat. Ohlsson vann omröstningen med 44 röster mot Anderssons 38.<ref>{{webbref|url=http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-bryter-med-sdu/|titel=SD bryter med SDU|datum=12 september 2015|utgivare=Dagens Nyheter}}</ref>  Några dagar efter valet uteslöts Ohlson och övriga medlemmar i förbundsstyrelsen ur Sverigedemokraterna.<ref>[http://www.svd.se/sverigedemokraterna-utesluter-sdu-toppar Svenska Dagbladet 18 september 2015: ''Sverigedemokraterna utesluter SDU-toppar''], läst 19 september 2015</ref> SD kom härefter att helt ta bort banden till SDU och istället bildades ett helt nytt ungdomsförbund. Detta nya ungdomsförbund fick namnet [[Ungsvenskarna SDU]].<ref name="SvD011015">{{tidningsref|författare=|titel=SDU tar MUF:s gamla namn och logga|url=http://www.svd.se/ungsvenskarna-nytt-sd-forbund|hämtdatum=1 oktober 2015|tidning=Svenska Dagbladet/TT|datum=2 oktober 2015}}</ref> 

Ett antal personer knutna till det före detta ungdomsförbundet lanserade den [[5 mars]] [[2018]] det nya partiet [[Alternativ för Sverige]], med Gustav Kasselstrand som partiledare. De sverigedemokratiska riksdagsledamöterna [[Olle Felten]] och [[Jeff Ahl]] valde senare samma månad att lämna Sverigedemokraterna och i stället ansluta sig till Alternativ för Sverige,<ref>{{Webbref|url=https://alternativforsverige.se/riksdagsledamot-olle-felten-sd-g%C3%A5r-%C3%B6ver-till-alternativ-f%C3%B6r-sverige/|titel=Riksdagsledamot Olle Felten (SD) går över till Alternativ för Sverige|hämtdatum=2018-03-15|verk=Alternativ för Sveriges webbplats|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180315184450/https://alternativforsverige.se/riksdagsledamot-olle-felten-sd-g%C3%A5r-%C3%B6ver-till-alternativ-f%C3%B6r-sverige/|arkivdatum=2018-03-15}}</ref><ref>{{Webbref|url=https://alternativforsverige.se/riksdagsledamot-jeff-ahl-sd-g%C3%A5r-%C3%B6ver-till-alternativ-f%C3%B6r-sverige/|titel=Riksdagsledamot Jeff Ahl (SD) går över till Alternativ för Sverige|hämtdatum=2018-03-27|verk=Alternativ för Sveriges webbplats|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180401213016/https://alternativforsverige.se/riksdagsledamot-jeff-ahl-sd-g%C3%A5r-%C3%B6ver-till-alternativ-f%C3%B6r-sverige/|arkivdatum=2018-04-01}}</ref> och satt kvar som [[partilös]]a på sina mandat från förra partiet. Den följande månaden anslöt sig också Sverigedemokraternas tidigare partiledare, riksdagsledamoten [[Mikael Jansson (politiker)|Mikael Jansson]], till det nya partiet.<ref>{{webbref |url=https://www.svd.se/a/J1q757/darfor-ar-nya-avhoppet-extra-farligt-for-sd |titel=Därför är nya avhoppet extra farligt för SD - Göran Eriksson |förnamn=Göran |efternamn=Eriksson |datum=9 april 2018 |utgivare= |läst via=www.svd.se}}</ref> Henrik Vinge, presschef hos Sverigedemokraterna, beskrev vid lanseringstillfället Alternativ för Sverige i starkt kritiska ordalag, och jämförde det nybildade partiet med [[Nordiska Motståndsrörelsen]].<ref>{{webbref |url=https://www.expressen.se/nyheter/tidigare-sd-toppen-utmanar-akesson-med-nytt-parti/ |titel=Tidigare SD-toppen Kasselstrand utmanar Åkesson - med nytt parti |förnamn=Niklas |efternamn=Svensson |datum=5 mars 2018 |verk=www.expressen.se}}</ref>

I [[Riksdagsvalet i Sverige 2018|riksdagsvalet 2018]] fick partiet 17,5 procent och 62 mandat.<ref>Valmyndigheten, Valpresentation 2018, [https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html Val till riksdagen - Röster]</ref> De stärkte därmed sin ställning som det tredje största partiet i riksdagen. Regeringsbildningen efter detta val blev långdragen och kom till stor del att handla om olika inställningar till Sverigedemokraterna. Partiet gick miste om vice talmansposten, då Vänsterpartiet presenterade en motkandidat som vann riksdagens stöd.

Sverigedemokraterna begärde votering om [[misstroendeförklaring]] mot statsråd i [[Regeringen Löfven I]] och [[Regeringen Löfven II|II]] vid fem tillfällen mellan 2015 och 2021.<ref name="gp2">[http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2606117-svagt-stod-for-misstroendeforklaring "Svagt stöd för misstroendeförklaring"] {{Wayback|url=http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2606117-svagt-stod-for-misstroendeforklaring |date=20150120173244 }}. Göteborgs-Posten. 20 januari 2015.</ref><ref>[https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/EoK9G3/riksdagen-avslog-misstroendeforklaring "Riksdagen avslog misstroendeförklaring"]. Aftonbladet. 20 oktober 2015.</ref><ref>Riksdagen.se: [http://riksdagen.se/sv/aktuellt/2017/sep/15/ingen-misstroendeforklaring-mot-statsministern/ Ingen misstroendeförklaring mot statsministern] {{Wayback|url=http://riksdagen.se/sv/aktuellt/2017/sep/15/ingen-misstroendeforklaring-mot-statsministern/ |date=20210629084411 }}. 15 september 2017.</ref><ref>riksdagen.se: [https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2019/nov/13/ingen-misstroendeforklaring-mot-justitie--och-migrationsminister-morgan-johansson-s/ Ingen misstroendeförklaring mot justitie- och migrationsministern] {{Wayback|url=https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2019/nov/13/ingen-misstroendeforklaring-mot-justitie--och-migrationsminister-morgan-johansson-s/ |date=20210624204620 }}. 15 november 2019.</ref> De första fyra omröstningarna erhöll inte riksdagens stöd. Den femte misstroendeförklaringen väcktes i juni 2021 efter att [[Vänsterpartiet]] meddelat att de saknade förtroende för Stefan Löfven med anledning av [[januaripartierna]]s [[Regeringen Löfven II#Bostadspolitik|bostadspolitik]]. Misstroendeförklaringen blev historisk genom att det var första gången en statsminister blev fälld av Sveriges riksdag. Riksdagens misstroende mot statsministern resulterade i [[regeringskrisen i Sverige 2021]].<ref>{{Webbref |url=https://sverigesradio.se/artikel/klart-efter-misstroendeomrostningen-regeringen-faller |titel=Regeringen fälls efter misstroendeomröstning |hämtdatum=22 juni 2021 |författare=Lova Olsson |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=21 juni 2021 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=SR |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>

Första gången som Sverigedemokraterna medverkade i statsbudgetsamtal med Moderaterna och Kristdemokraterna var hösten 2021. Budgeten antogs av riksdagen och [[regeringen Andersson]] tvingades regera med oppositionens budget som grund.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Regeringens budget faller – Högeralternativet klubbas igenom|url=https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringens-budget-faller-hogeralternativet-klubbas-igenom|tidning=SVT Nyheter|datum=2021-11-24|hämtdatum=2022-01-13|språk=sv}}</ref>

=== Regeringsunderlag (2022–) ===
I [[Riksdagsvalet i Sverige 2022|riksdagsvalet 2022]] blev Sverigedemokraterna Sveriges näst största parti, med 20.5 procent av rösterna och 73 mandat.<ref>Valmyndigheten, Valpresenation 2022, [https://resultat.val.se/val2022/RD?r=S&t=0 Val till riksdagen]</ref> De blev sedermera även det största partiet i moderatledaren [[Ulf Kristersson]]s regeringsunderlag. Partiet fick direkt regeringsinflytande genom ett nära samarbete med de tre regeringspartierna [[Moderaterna]], [[Kristdemokraterna (Sverige)|Kristdemokraterna]] och [[Liberalerna]]. Samarbetet formaliserades genom undertecknandet av [[Tidöavtalet]], som anses ha inneburit en stor sakpolitisk framgång för Sverigedemokraterna. Således hade övriga partiers isolering av partiet i varje fall delvis brutits varefter Sverigedemokrater för första gången också accepterades som presidiemedlemmar i utskott och internationella delegationer.<ref name=":4" /> Riksdagen valde återigen en Sverigedemokrat som andre vice talman ([[Julia Kronlid]]).<ref name=":5" /> För första gången blev också en Sverigedemokrat utsedd som statlig utredare: [[Staffan Eklöf]].

== Organisation ==
=== Partisymbol ===
[[Fil:Landsdagarna Foto 1.jpg|thumb|right|Sverigedemokraternas partiblomma framför och bakom riksdagsledamoten [[Pontus Andersson Garpvall]].]]
Som [[partisymbol]] har Sverigedemokraterna en tecknad [[blåsippa]] med blå [[kronblad]] runt en gul mitt.<ref>{{Via TT, [https://via.tt.se/pressrum/3236128/sverigedemokraterna/mi?item=logo-3318964 SD Partisybol]}}</ref><ref>{{Sverigedemokraterna, [https://sd.se/wp-content/uploads/2022/07/kommunikationsplan.pdf Kommunikationsplan], 2022}}</ref>

=== Medlemmar ===
Partiet hade 4&nbsp;094 medlemmar den 31 december 2009.<ref name="medlem">{{webbref|titel=Sverigedemokraterna växer rekordartat |url=http://www.sdkuriren.se/blog/index.php/inrikes/2010/01/08/sverigedemokraterna_vaxer_rekordartat |verk=SD Kuriren |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100112142703/http://www.sdkuriren.se/blog/index.php/inrikes/2010/01/08/sverigedemokraterna_vaxer_rekordartat |arkivdatum=12 januari 2010 |datum=8 januari 2010 |månad=januari |år=2010 }}</ref>
I december 2020 hade de 33 200 medlemmar, vilket gör dem till tredje största parti i Sverige sett till antal medlemmar<ref>{{Webbref |url=https://www.altinget.se/artikel/grafik-medlemsras-for-partierna-sd-gaar-mot-strommen |titel=Grafik: Medlemsras för partierna – SD går mot strömmen |hämtdatum=2024-07-30 |författare=Johan Manell |efternamn=Manell |förnamn=Johan |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=23 april 2021 |år=2021 |månad=4|format= |verk= |utgivare=(Sanna Rayman) |sid= |språk=Svenska |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>  och 35 800 år 2023.<ref name="TV4 Nyheterna">{{Webbref|titel=Sverigedemokraternas succé: Har ökat med 616 procent sedan 2010|url=https://www.tv4.se/artikel/4qymCb8MP4JfkFWouZhCvM/sverigedemokraternas-succe-har-oekat-med-616-procent-sedan-2010|verk=tv4.se|datum=2024-01-30|hämtdatum=2024-07-30|språk=sv-SE}}</ref>

=== Lokala avdelningar ===
Sverigedemokraterna är uppbyggt av 16 ''distrikt''. Varje distrikt består av ett antal ''kommunföreningar'', som kan omfatta en eller flera kommuner. I kommuner som inte täcks av en kommunförening finns i stället ''arbetsgrupper''.

=== Partiledare ===
{|
|-
| [[Leif Ericsson (politiker)|Leif Ericsson]] och Johnny Berg
| 1988–1989<ref name=sd_kronologi>{{webbref|titel=Partiets historik i kronologisk ordning |url=http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/ |verk=Sverigedemokraterna.se |hämtdatum=29 september 2014 |arkivdatum= 1 maj 2010 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100501195943/http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/ }}</ref>
|-
| Ola Sundberg och [[Anders Klarström]]
| 1989–1990<ref name=sd_kronologi/>
|-
| [[Anders Klarström]] och [[Madeleine Larsson (politiker)|Madeleine Larsson]]
| 1990–1992<ref name=sd_kronologi/>
|-
| [[Anders Klarström]]
| 1992–1995<ref name=sd_kronologi/><ref name=expo_milstolpar>{{Citation |title=Sverigedemokraternas milstolpar |newspaper=[[Expo]] |url=http://expo.se/2011/sverigedemokraternas-milstolpar_3620.html |accessdate=19 juni 2014}}</ref>
|-
| [[Mikael Jansson (politiker)|Mikael Jansson]]
| 1995–2005<ref name=expo_milstolpar/><ref name=expo_20050507/>
|-
| [[Jimmie Åkesson]]
| sedan 2005<ref name=expo_20050507>{{Citation |last=Poohl |first=Daniel |authorlink=Daniel Poohl |title=Ny partiledare i SD |newspaper=[[Expo]] |date=7 maj 2005 |url=http://expo.se/2005/ny-partiledare-i-sd_1324.html |accessdate=19 juni 2014}}</ref>
|-
|}

Under Jimmie Åkessons sjukskrivning hösten 2014 till våren 2015 vikarierade gruppledaren [[Mattias Karlsson (sverigedemokrat)|Mattias Karlsson]] som partiledare.

=== Partisekreterare ===
{|
|-
| [[Jakob Eriksson (politiker)|Jakob Eriksson]]
| 1998–2001
|-
| [[Jimmy Windeskog]]
| 2001–2003
|-
| [[Torbjörn Kastell]]
| 2003–2004
|-
| [[Jan Milld]]
| 2004–2005
|-
| [[David Lång]]
| 2005
|-
| [[Björn Söder]]
| 2005–2015
|-
| [[Richard Jomshof]]
| 2015–2022
|-
| [[Mattias Bäckström Johansson]]<ref>{{webbref |url=https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-och-partier/ledamot/mattias-backstrom-johansson_cb0336b4-54a8-4384-abe3-8d6cbebc63fa/ |titel=Mattias Bäckström Johansson (SD) |verk=www.riksdagen.se}}</ref>
| sedan 2022
|}

=== Partistyrelse ===
Sverigedemokraternas partistyrelse väljs vartannat år vid partiets stämma, kallad landsdagarna, som hålls på udda år under perioden mellan den 1 september och den 30 november. Partistyrelsen, som för två år valdes i [[Västerås]] på Sverigedemokraternas landsdagar (tidigare användes benämningen riksårsmöte) i november 2023, följer enligt nedan.<ref>{{webbref |url=https://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partistyrelse/ |titel=Presentation av Sverigedemokraternas partistyrelse på www.sverigedemokraterna.se |utgivare=}}</ref>

{{Kolumner}}
* Partiordförande: [[Jimmie Åkesson]]
* Vice ordförande: [[Henrik Vinge]]
* Andre vice ordförande: [[Linda Lindberg]]
* Partisekreterare: [[Mattias Bäckström Johansson]]
* Biträdande partisekreterare [[Fredrik Lindahl (politiker)|Fredrik Lindahl]]
* Partikassör [[Bo Broman]]
* Internationell sekreterare: [[Mattias Karlsson (sverigedemokrat)|Mattias Karlsson]]
{{Kolumner-slut}}

==== Ledamöter ====
{{Kolumner}}
* [[Mattias Bäckström Johansson]]
* [[Fredrik Lindahl (politiker)|Fredrik Lindahl]]
* [[Richard Jomshof]]
* [[Julia Kronlid]]
* [[Andrea Kronvall]]
* [[Oscar Sjöstedt]]
* [[Tobias Andersson (politiker)|Tobias Andersson]]
* [[Hanna Nilsson]]
* [[Martin Kinnunen]]
* [[Kristian Silbvers]]
* [[Bo Broman]]
* [[Mattias Karlsson (sverigedemokrat)|Mattias Karlsson]]
* [[Jessica Stegrud]]
* [[Roger Hedlund]]
* [[Aron Emilsson]]
* [[Magnus Olsson (politiker)|Magnus Olsson]]
{{Kolumner-slut}}

==== Suppleanter ====
{{Kolumner}}
* 1. [[Kent Kumpula]]
* 2. [[Marianna Sandström]]
* 3. [[Dennis Dioukarev]]
* 4. [[Katja Nyberg (politiker)|Katja Nyberg]]
* 5. [[Robin Lennartsson]]
* 6. [[Louise Skaarnes]]
* 7. [[Elin Jensen]]
* 8. [[Zandra Pettersson]]
* 9. [[Ludvig Andersson]]
* 10. [[Pernilla Wikelund]]
{{Kolumner-slut}}

==== Tidigare ledamöter ====
{{Kolumner}}
*1989–1990 [[Sven Davidson (politiker)|Sven Davidson]]<ref name="medlemsbulletin juli 1989">{{webbref |url=http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1989_07.pdf |titel=Sverigedemokraternas medlemsbulletin, juli 1989 |utgivare=}}</ref>
*1989–1990 Tord Hagström<ref name="medlemsbulletin juli 1989"/>
*1989–1990 Per Johansson<ref name="medlemsbulletin juli 1989"/>
*1989–1991 Jerker Magnusson<ref name="medlemsbulletin juli 1989"/><ref name="SD-Bulletin oktober 1990"/>
*1989–1990 Niklas Krantz<ref name="medlemsbulletin juli 1989"/>
*1989–1990 Ola Sundberg<ref name="medlemsbulletin juli 1989"/>
*1989–1990 Reine Wikström<ref name="medlemsbulletin juli 1989"/>
*1990–1991 Ulf Stehr<ref name="SD-Bulletin oktober 1990">{{webbref |url=http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1990_10.pdf |titel=SD-Bulletin, oktober 1990 |utgivare=}}</ref>
*1990–1991 Christer Lindell<ref name="SD-Bulletin oktober 1990"/>
*1990–1991 Mikael Lahrzon<ref name="SD-Bulletin oktober 1990"/>
*1990–1991 Robert Andersson<ref name="SD-Bulletin oktober 1990"/>
*1990–1991 Gabriel Wikman<ref name="SD-Bulletin oktober 1990"/>
*1994–1995 Sven Erik Larsson (Borlänge)
*1994 Charlotte Wemmenlöv
*1994–1995 Mats Tolgén
*1994, 1996 Marcus Koch
*1994–1995 Tomas Johansson
*1994 Urban Persson
*1994 Roger Lindh
*1994 Ing-Marie Dahlström<ref>{{webbref |url=http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1994_03.pdf |titel=SD-Bulletin, mars 1994 |utgivare=}}</ref>
*1995 Peter Kjellin
*1995–1999 [[Torbjörn Kastell]] 
*1995–1998 Arnold Boström 
*1995–1999 Per Emanuelsson
*1995– Anders Westergren<ref>{{webbref |url=http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1995_03.pdf |titel=SD-Bulletin, mars 1995 |utgivare=}}</ref>
*1996 Henrik Enmark
*1996 Lars Emanuelsson
*1996–1998 Thomas Söderberg
*1996–1998 Jakob Eriksson
*1996–1999 Eva Nyman
*1996 Magnus Edman
*1996 James Christensen
*1996–1999 Paul Svensson<ref>{{webbref |url=http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1996_03.pdf |titel=SD-Bulletin, mars 1996 |utgivare=}}</ref>
*1998 [[Tor Paulsson]]
*1998–1999 Martin Karlsson
*1998 Joakim Larsson
*1998–1999 Gun-Britt Holmgren<ref name="SD-Bulletin maj 1998">{{webbref |url=http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1998_05.pdf |titel=SD-Bulletin, maj 1998 |utgivare=}}</ref>
*1999 Arne Andersson
*1999 Michael Andersson<ref name="SD-Bulletin april 1999">{{webbref |url=http://sdarkivet.com/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1999_04.pdf |titel=SD-Bulletin, april 1999 |utgivare=}}</ref>
*2004–2019 [[David Lång]]
*2007–2015 [[Mikael Jansson (politiker)|Mikael Jansson]]
{{Kolumner-slut}}

==== Tidigare suppleanter ====
{{Kolumner}}
*1989–1990 Lars Ljungh<ref name="medlemsbulletin juli 1989"/>
*1989–1990 Maria Fogel<ref name="medlemsbulletin juli 1989"/>
*1989–1990 Örjan Melander<ref name="medlemsbulletin juli 1989"/>
*1990–1991 Sven Davidson<ref name="SD-Bulletin oktober 1990"/>
*1990–1991 Lars Kärnestam<ref name="SD-Bulletin oktober 1990"/>
*1990–1991 Ola Sundberg<ref name="SD-Bulletin oktober 1990"/>
*1990–1991 Bernt Hübner<ref name="SD-Bulletin oktober 1990"/>
*1996 Torbjörn Kastell
*1996 Martin Karlsson
*1996–1998 Steve Larsson
*1996 Mats Tolgén
*1998 Markus Koch
*1998–1999 Arne Andersson
*1998 Roland Nilsson
*1998 Jimmie Åkesson
*1998 Björn Söder
*1998 [[Anders Steen]]
*1998 Jens Leandersson
*1998 Christian Andersson
*1998 Martina Lundqvist
{{Kolumner-slut}}
=== Företrädare i Sveriges riksdag ===
==== Gruppledare i riksdagen ====
{|
|-
| [[Björn Söder]]<ref>{{Webbref|titel=Björn Söder (SD) - Riksdagen|url=https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/bjorn-soder_06d7c195-c170-4103-bcc6-1d9c0d43b169|verk=www.riksdagen.se|hämtdatum=2023-05-30|språk=sv|efternamn=Riksdagsförvaltningen}}</ref>
| 2010–2014
|-
| [[Mattias Karlsson (sverigedemokrat)|Mattias Karlsson]]<ref name="mk">{{Webbref|titel=Mattias Karlsson (SD) - Riksdagen|url=https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/mattias-karlsson_727e2213-ac97-4ceb-bfab-f228debd8074|verk=www.riksdagen.se|hämtdatum=2023-05-30|språk=sv|efternamn=Riksdagsförvaltningen}}</ref>
| 2014–2019
|-
| [[Henrik Vinge]]<ref name="hv">{{Webbref|titel=Henrik Vinge (SD) - Riksdagen|url=https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/henrik-vinge_1d7d8c9a-7879-4be3-8554-745991b615d2|verk=www.riksdagen.se|hämtdatum=2023-05-30|språk=sv|efternamn=Riksdagsförvaltningen}}</ref>
| 2019–2023
|-
| [[Linda Lindberg]]<ref name="gl"/>
| sedan 2023
|}

==== Vice gruppledare i riksdagen ====
{|
|-
| [[Mattias Karlsson (sverigedemokrat)|Mattias Karlsson]]<ref name="mk"/>
| 2010–2014
|-
| [[Per Ramhorn]]<ref>{{Webbref|titel=Per Ramhorn (SD) - Riksdagen|url=https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/per-ramhorn_e9375099-ca5f-4aac-a0ab-de8e3ed1ee99|verk=www.riksdagen.se|hämtdatum=2023-05-30|språk=sv|efternamn=Riksdagsförvaltningen}}</ref> 
| 2014–2019
|-
| [[Henrik Vinge]]<ref name="hv"/>
| 2019
|-
| [[Mattias Bäckström Johansson]]
| 2019–2022
|-
|[[Linda Lindberg]]<ref>{{Webbref|titel=Linda Lindberg (SD) - Riksdagen|url=https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/linda-lindberg_669411b1-9abf-48dd-86c3-628cc7c5d137|verk=www.riksdagen.se|hämtdatum=2023-05-30|språk=sv|efternamn=Riksdagsförvaltningen}}</ref>
|2022–2023
|-
|[[Michael Rubbestad]]<ref>{{Webbref|titel=Michael Rubbestad (SD) - Riksdagen|url=https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/michael-rubbestad_6025366f-76b8-4664-a3ef-ea0864fc8365|verk=www.riksdagen.se|hämtdatum=2023-05-30|språk=sv|efternamn=Riksdagsförvaltningen}}</ref>
|sedan 2023
|}

==== Utskottsordföranden ====
Följande personer kom 2022 att bli Sverigedemokraternas första utskottsordföranden:
* [[Richard Jomshof]], [[justitieutskottet]]
* [[Aron Emilsson]], [[Utrikesutskottet (Sverige)|utrikesutskottet]]
* [[Magnus Persson (sverigedemokrat)|Magnus Persson]], [[arbetsmarknadsutskottet]]
* [[Tobias Andersson (politiker)|Tobias Andersson]], [[näringsutskottet]]

==== Riksdagens delegationsledare ====
Följande personer kom att bli Sverigedemokraternas första delegationsledare:<ref name=":6" />
* [[Markus Wiechel]], svenska delegationen till [[Europarådets parlamentariska församling]]
* [[Björn Söder]], [[Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa|OSSE-delegationen]]
* [[Staffan Eklöf]], Riksdagens delegation till [[parlamentariska Östersjökonferensen]]
* [[Adam Marttinen]], delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för [[Europol]]

=== Finanser ===
{{Cirkeldiagram
|bildtext = Fördelning av Sverigedemokraternas intäkter 2021<ref name="svt-20220819">Julius Bengtsson. {{wayback |url=https://www.svt.se/nyheter/inrikes/partibidrag |date=20230628102102 |title=Statligt stöd, donationer och lotterier – så finansieras partierna}} [[SVT]], 19 augusti 2022.</ref>
|värde1 = 0 |etikett1 = Försäljning och lotterier |färg1 = #000000
|värde2 = 74 |etikett2 = Statligt partistöd |färg2 = #333333
|värde3 = 1 |etikett3 = Övriga intäkter |färg3 = #666666
|värde4 = 4  |etikett4 = Medlemsavgifter |färg4 = #999999
|värde5 = 21  |etikett5 = Donationer |färg5 = #cccccc
}}

Inför [[Riksdagsvalet i Sverige 1998|riksdagsvalet]] [[politikåret 1998|1998]] fick Sverigedemokraterna ett betydande ekonomiskt stöd av franska [[Front National (Frankrike)|Nationella fronten]],<ref name="Bolin, Niklas 2013">Bolin, Niklas (2013). Målsättning riksdagen. Ett aktörsperspektiv på nya partiers inträde i det nationella parlamentet. Umeå: Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.</ref> för tryckning av politiskt material som bland annat valfoldrar. Utländska donationer har även senare finansierat Sverigedemokraternas politiska verksamhet. Inför [[europaparlamentsvalet 2004]] kontaktade [[Bernard Mengal]], en belgisk bokförläggare, partiet med ett erbjudande om att betala ett stort postutskick åt partiet, något som accepterades trots indikationer{{förtydliga|Vilka indikationer?|datum=2024-09}} på att Mengal hyste rasistiska värderingar.<ref name="Bolin, Niklas 2013"/><ref>{{tidningsref|författare=Garme, Cecilia|titel=Sverigedemokraterna får miljoner av rik rasist|url=http://www.expressen.se/nyheter/sverigedemokraterna-far-miljoner-av-rik-rasist/|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Expressen|datum=24 april 2004}}</ref>

==== Partikassör ====
{|
|-
| Arnold Boström
| 1998–2000<ref name="SD-Bulletin maj 1998"/><ref name="SD-Bulletin april 1999"/>
|-
|}

== Samverkande organisationer ==
=== Ungdomar ===
*[[Ungsvenskarna SDU]] - Sverigedemokraternas ungdomsförbund. 
Sverigedemokraterna bröt med sitt tidigare ungdomsförbund [[Sverigedemokratisk ungdom (1993)|Sverigedemokratisk Ungdom]] 12 september 2015 efter valet av [[Jessica Ohlson]] som ny ordförande.<ref>[http://www.svd.se/flashsd-bryter-med-sdu/om/konflikten-mellan-sd-och-sdu SvD 12 september 2015: ''SD bryter med SDU: "Valet tolkas som tydlig signal"''], läst 12 september 2015</ref> Det nya ungdomsförbundet har till skillnad från det tidigare SDU och de andra partiernas ungdomsförbund inte demokratiskt valda företrädare, utan Ungsvenskarnas styrande förbundskongress utses av Sverigedemokraternas partiledning. I december 2023 öppnade partiledningen åter för att framöver skilja ungdomsförbundet från moderpartiets direkta styrning.<ref>{{webbref |url=https://expo.se/kommentar/historien-om-sds-ungdomsforbund-borde-oroa-partiledningen/ |titel=Historien om SD:s ungdomsförbund borde oroa partiledningen mer |förnamn=Niclas |efternamn=Nilsson |datum=12 december 2023 |utgivare=}}</ref>

=== Kvinnor ===
*[[SD-kvinnor]] - Sverigedemokraternas kvinnoförbund

=== Kristna ===
*[[Sverigedemokraterna – Fädernas kyrka]] - Partiets kyrkopolitiska organ, startat efter [[Direkta kyrkliga val#Resultat av val till kyrkomötet 2001-|kyrkovalet 2001]].

=== Säkerhetsorganisation ===
Sverigedemokraterna byggde sedan valet 2010 upp en egen säkerhetsorganisation med en säkerhetschef och en deltidsarbetande tillförordnad chef på riksplanet. I distrikten finns det sedan säkerhetssamordnare och säkerhetskommunikatörer. Alla medlemmar uppmanas att rapportera incidenter till säkerhetsenheten.<ref>{{tidningsref|författare=Hennel, Lena|titel=SD bygger upp egen säkerhetsorganisation|url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-bygger-upp-egen-sakerhetsorganisation_8755894.svd|hämtdatum=28 mars 2014|tidning=Svenska Dagbladet|datum=22 november 2013}}</ref> Organisationen består av cirka 60 personer.<ref name="Åkesson kritisk">{{webbref|titel=Åkesson kritisk mot säkerheten |url=http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/%C3%A5kesson-kritisk-mot-s%C3%A4kerheten-2481654 |utgivare=TV4 |hämtdatum=28 mars 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20151208062757/http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/%C3%A5kesson-kritisk-mot-s%C3%A4kerheten-2481654 |arkivdatum=8 december 2015 }}</ref>

Enligt [[Brottsförebyggande rådet]]s rapport ''Politikernas trygghetsundersökning 2012'' uppgav varannan sverigedemokrat i fullmäktige att de utsatts för trakasserier, hot eller våld; det är ungefär dubbelt så mycket som bland övriga partier. Sverigedemokraterna polisanmälde 95 händelser 2012.<ref name="Åkesson kritisk" /><ref>{{webbref|url=http://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d21800058601/1363787633610/2012_14_PTU_politikernas_trygghetsunders_kning_webb.pdf|titel=Politikernas trygghetsundersökning 2012|utgivare=BRÅ|datum=december 2012|hämtdatum=29 mars 2014}}</ref>

Organisationen bevakar även så att partiets egna medlemmar inte läcker uppgifter till pressen via mail<ref>{{tidningsref|författare=Eriksson, Gustaf|titel=Sverigedemokraterna övervakar medlemmars mejl|url=http://www.metro.se/nyheter/sverigedemokraterna-overvakar-medlemmars-mejl/EVHmix!5D79zEbAFmC8s/|hämtdatum=28 mars 2014|tidning=Metro|datum=24 september 2013|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140407132835/http://www.metro.se/nyheter/sverigedemokraterna-overvakar-medlemmars-mejl/EVHmix!5D79zEbAFmC8s/|arkivdatum=7 april 2014}}</ref> genom att kolla e-postloggar.<ref>{{webbref|titel=Med anledning av påstådd e-postövervakning|url=https://sdkuriren.se/med-anledning-av-pastadd-e-postovervakning/|utgivare=SD-kuriren|hämtdatum=28 mars 2014}}</ref>

=== Media ===
En rad [[Alternativa medier#Alternativa medier i Sverige|alternativa medier]] som har kategoriserats som invandringskritiska<ref>Lisa Kaati (redaktör), ''Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer''. Rapport utgiven av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), rapportnummer FOI-R--4463--SE. November 2017. [https://foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--4463--SE] {{Wayback|url=https://foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--4463--SE|date=20180328103413}}.</ref> eller högerinriktade,<ref name="roskilde">{{Tidskriftsref|rubrik=Did COVID-19 Blur Partisan Boundaries? A Comparison of Partisan Affinity and Source Heterophily in Online Alternative News-Sharing Networks Before and During the COVID-19 Pandemic: Appendix A|url=http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/20563051231192963|tidskrift=Social Media + Society|år=2023-07|hämtdatum=2024-02-24|issn=2056-3051|volym=9|nummer=3|doi=10.1177/20563051231192963|språk=en|förnamn=Jakob Bæk|efternamn=Kristensen|förnamn2=Frederik Møller|efternamn2=Henriksen|förnamn3=Eva|efternamn3=Mayerhöffer}}</ref> ofta i form av bloggar och nätbaserade tidskrifter som delas flitigt på [[sociala medier]], är av stor betydelse för partiets opinionsbildning. I en granskning av Sverigedemokraternas kommunikation presenterad 25 november 2015 skriver [[Expressen]] om hur partiet använder flera förtäckta nätkanaler på sociala medier och hemsidor parallellt med det öppna kampanjarbetet för att anonymt kunna sprida sitt budskap, exempelvis på Facebook där invandring och mångkultur kopplas samman med brottslighet. Kommunikationschef Joakim Wallerstein bekräftade för Expressen att Sverigedemokraterna "jobbar med olika varumärken helt enkelt" för att lättare komma ut med sitt budskap.<ref name="ref_2">{{webbref |url=https://www.expressen.se/nyheter/mattias-karlsson-skrev-at-avpixlat/ |titel=Sverigedemokraternas Mattias Karlsson skrev åt Avpixlat |förnamn=David |efternamn=Baas |datum=25 november 2015 |verk=www.expressen.se}}</ref> Enligt Medieakademins Maktbarometer var Sverigedemokraterna femte mäktigast på sociala medier i Sverige år 2021<ref>{{Tidningsref|rubrik=Lundell och SD mäktigast i sociala medier|url=https://www.svd.se/lundell-och-sd-maktigast-i-sociala-medier|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2021-10-05|hämtdatum=2021-11-01|issn=1101-2412|språk=sv}}</ref>.   

Den 22 mars 2017 presenterade Expressen en granskning av hur sverigedemokratiska riksdagsmän tillsänt hatsajter material i hemlighet, såsom kartläggningar av politiska motståndare, uthängningar av kritiker och spekulationer om misstänkta brottslingar. Exempelvis försåg riksdagsledamoten Josef Fransson (SD) Avpixlat med information om en regional LRF-ordförande som resulterade i att Avpixlat publicerade en artikel om ordföranden som djurplågare och kvinnomisshandlare trots att han hade frikänts från anklagelserna i flera instanser.<ref name="ref_1">{{webbref|url=https://www.expressen.se/nyheter/sd-toppar-ger-hemliga-tips-till-hatsajterna/|titel=SD-toppar ger hemliga tips till hatsajterna: "Är ju högst sannolikt att detta är ett invandrargäng"|förnamn=David|efternamn=Baas|datum=22 mars 2017|verk=www.expressen.se}}</ref> 

'''sdwebbtv:''' Partiets kanal på [[Youtube]] är ''sdwebbtv''. 

{{Inaktuell|avsnitt=ja|Tidningen verkar ha lagts ner sedan ett antal år, med inaktiva konton på sociala medier sedan cirka 2017. Domännamnet sdkuriren.se är tomt och omdirigerar till partiets egen hemsida.|datum=2021-12}}
'''SD-Kuriren''': Sverigedemokraterna ger ut tidningen ''[[SD-Kuriren]]'' som är partiets officiella organ och medlemstidning (sedan [[2003]]). Tidskriften utkommer 4–6 gånger per år och ges ut från [[Lund]]. [[Ansvarig utgivare]] är [[Richard Jomshof]], som från och med [[1999]] också var [[chefredaktör]] men efterträddes på den posten [[2009]] av [[Tommy Hansson (född 1951)|Tommy Hansson]]. Nästa chefredaktör var [[Paula Bieler]] som tillträdde 1 juli 2013<ref>http://sdkuriren.se/</ref> men som sedermera lämnat alla politika uppdrag i SD år 2020.

'''SD-bulletinen''': Tidigare intern medlemstidning som lades ner år 2012.

'''Samtiden:''' Sverigedemokraterna ger ut webbtidningen ''[[Samtiden (webbtidning)|Samtiden]]''. Tidningen började komma ut i slutet av maj 2014. Till chefredaktör och ansvarig utgivare vid starten utsågs [[Jan Sjunnesson]]. Han efterträddes som ansvarig utgivare av Markus Jonsson. Sedan 2016 är [[Dick Erixon]] ansvarig utgivare och chefredaktör.

'''Samhällsnytt, f.d. Avpixlat:'''
Partiet kopplades samman med bloggen [[Avpixlat]] då [[Kent Ekeroth]] upplåtit sitt bankkonto för donationer till sajten och även haft synpunkter på det redaktionella innehållet men partiledningen ser inget problem med att Ekeroth är med och styr arbetet på Avpixlat.<ref name="aftonbladet.se">{{tidningsref|författare=Sköld, Josefin|titel=SD har inga problem med Ekeroths inblandning i Avpixlat|url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17034925.ab|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Aftonbladet|datum=27 juni 2013}}</ref> Tidigare uttalade Jimmie Åkesson att det var problematiskt att partiet förknippas med sajten och att partiet saknar kontroll över denna.<ref name="aftonbladet.se"/><ref>{{webbref|titel=Almedalen 1 juli: Sverigedemokraternas dag med Jimmie Åkessons tal|url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3227&artikel=5578186|verk=Sveriges Radio i Almedalen|utgivare=Sveriges Radio|hämtdatum=29 september 2014}}</ref> Avpixlat fick sin förste ansvarige utgivare, Mats Dagerlind, i maj 2014.<ref>[http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/avpixlat-far-ansvarig-utgivare/ Avpixlat får ansvarig utgivare]. ''Dagens Nyheter'', den 2 juni 2014. Läst 28 juli 2014.</ref> Hösten 2015 avslöjade Expressen att Sverigedemokraternas gruppledare i Riksdagen, [[Mattias Karlsson (sverigedemokrat)|Mattias Karlsson]], skrivit anonyma artiklar för Avpixlat. Karlsson motiverade valet av anonymitet med att han visste för lite om vilka som låg bakom sajten.<ref name="ref_2"/> [[Samhällsnytt]] är sedan 2017 en efterföljare till Avpixlat, eftersom den drivs av samma ideella förening, ''Föreningen för sverigevänliga intressen'', och genom att nyckelpersoner som Kent Ekeroth ligger bakom både Avpixlat och Samhällsnytt.

'''Dispatch International:''' I slutet av 2012 distribuerade Sverigedemokraterna ett nummer av tidningen ''[[Dispatch International]]'' till samtliga sina medlemmar, vilket väckte starka reaktioner eftersom tidningen beskrivs som rasistisk och [[islamfientlig]].<ref name="expo20121122">{{webbref|efternamn=Vergara|förnamn=Daniel|titel=SD distribuerar rasistisk tidning|url=http://expo.se/2012/sd-distribuerar-rasistisk-tidning_5478.html|verk=Expo|hämtdatum=29 september 2014|datum=22 november 2012|månad=november|år=2012}}</ref><ref name="svt20121122">{{tidningsref|författare=Pettersson Normark, Frida; Zachariasson, Helena|titel=”Islam värre hot än nazismen”|url=http://www.svt.se/nyheter/sverige/sd-skickar-ut-islamkritisk-tidning|hämtdatum=10 juli 2013|tidning=SVT Nyheter|datum=22 november 2012|byrå=TT}}</ref><ref>{{tidningsref|titel=SD skickar ut islamfientlig tidning|url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-skickar-ut-islamfientlig-tidning_7690520.svd|hämtdatum=10 juli 2013|tidning=Svenska Dagbladet|datum=22 november 2012|byrå=TT}}</ref> Beslutet att distribuera ett nummer av tidningen togs av ''SD-kurirens'' ansvariga utgivare Richard Jomshof som försvarade beslutet med att tidningen har en viktig roll i samhällsdebatten eftersom den diskuterar islam på ett sätt andra inte gör.<ref name="svt20121122"/>

'''Nyheter Idag:''' I en granskning gjord av Expressen 2017 framgick att Kent Ekeroth registrerade domänen ''[[Nyheter Idag]]'' och att partiet hade betalat ''Nyheter Idag'' för att publicera negativa nyheter om den gamla SDU-ledningen som låg i linje med partiets uppfattning tiden innan brytningen mellan partiet och ungdomsförbundet. Tidningens chefredaktör [[Chang Frick]] sade att tidningen opinionsmässigt är positiv till SD och föreslog ett upplägg för pressekreteraren [[Martin Kinnunen]] att odla en bild av oberoende mellan SD och Nyheter Idag. Kinnunen uttryckte skepsis till idén. Frick svarade att syftet inte var att sänka eller skada partiet, men istället utföra normal granskning.<ref name="expressen-20170324">David Baas. {{Webbref |url=https://www.expressen.se/nyheter/sd-mejl-avslojar-dubbelspelet/ |titel=SD-mejl avslöjar dubbelspelet |hämtdatum=2021-05-02 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210217213614/https://www.expressen.se/nyheter/sd-mejl-avslojar-dubbelspelet/ |arkivdatum=2021-02-17 }} ''[[Expressen]]'', 24 mars 2017.</ref>

'''Riks:''' Sverigedemokraterna lanserade år 2020 mediekanalen [[Riks]]. Kanalen publicerar videoklipp på [[Youtube]]. 

Partiet sänder också [[närradio]].

=== Internationella samarbeten ===
Våren [[1997]] deltog Sverigedemokraternas [[Johan Rinderheim]] i den konferens i [[Strasbourg]] då nätverket [[Euronat]] grundades på initiativ av [[Front National (Frankrike)|Nationella fronten]]. Rinderheim skrev på den gemensamma deklarationen,<ref>{{webbref |url=http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1998_10.pdf |titel=Det unga europeiska nationalisternas gemensamma deklaration |verk=SD Bulletinen oktober 1998 |utgivare=sdarkivet.se |format=pdf |sid=7 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150924095703/http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1998_10.pdf |arkivdatum=2015-09-24 }}</ref> där medlemmarna bland annat uttryckte sin strävan efter ett "återfött" Europa som skulle "byggas upp med de europeiska nationer som är baserade på civilisationer med rötter i grekiska, keltiska, germanska, latinska och kristna traditioner”.<ref>{{webbref|titel=Demokratins förgörare|url=http://www.regeringen.se/contentassets/91eb2be18b9e4e52aaeba109ab316577/demokratins-forgorare|verk=Demokratiutredningens skrift nr 28, SOU 1999:10, s. 208|utgivare=Regeringskansliets förvaltningsavdelning|hämtdatum=19 augusti 2015}}</ref> Euronat nämndes också av [[Torbjörn Kastell]] i ett tal till [[Fosterländska Folkförbundet]] (IKL) i [[Hyvinge]], [[Finland]] 27 juli 1997 som en förebild för de nordiska nationalistpartiernas samorganisation [[Nord-Nat]]. Nord-Nat, till vilket SD var primära initiativtagare,<ref>{{webbref|url=http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1999_02.pdf|titel=Vad händer i Nord-Nat|verk=SD Bulletinen februari 1999|utgivare=sdarkivet.se|format=pdf|sid=10|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150924095716/http://www.sdarkivet.se/publikationer/sd-bulletinen/SD-Bulletinen_1999_02.pdf|arkivdatum=2015-09-24}}</ref> var ett nätverk där SD samarbetade med partierna [[Nationalpartiet Danmark]], [[Fosterländska folkförbundet]] och [[Fedrelandspartiet]]. SD lämnade båda nätverken kring millennieskiftet.

Kring 2000-talet hade Sverigedemokraterna franska Nationella fronten som förebild, men framhåller numera<ref>{{tidningsref|titel=SD svänger om Nationella fronten|url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-svanger-om-nationella-fronten_3604544.svd|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Svenska Dagbladet|datum=27 maj 2014|byrå=Stockholm TT}}</ref> det danska partiet [[Dansk Folkeparti]] som sin främsta utländska förebild, och har länge sökt ökade kontakter med partiet.<ref name="svd_20101113">{{Tidningsref | författare = Olsson| förnamn = Lova| titel = Nu får SD mer danskt stöd| url = http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-far-sd-mer-danskt-stod_5664151.svd| tidning = [[Svenska Dagbladet]]| datum = 13 november 2010| hämtdatum = 14 november 2010}}</ref> Företrädare för Dansk folkeparti förhöll sig länge kallsinniga till ökade kontakter, men efter Sverigedemokraternas framgångar i samband med [[Riksdagsvalet i Sverige 2010|valet 2010]] har ett allt tätare samarbete inletts.<ref name="svd_20101113"/><ref>{{Tidningsref | författare = Olsson| förnamn = Kristina| titel = Dansk Folkeparti ger Sverigedemokraterna kalla handen| url = http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dansk-folkeparti-ger-sverigedemokraterna-kalla-handen_3681621.svd| tidning = [[Svenska Dagbladet]]| datum = 20 oktober 2009| hämtdatum = 14 november 2010}}</ref> DF:s dåvarande partiledare [[Pia Kjærsgaard]] besökte under valrörelsen Sverigedemokraternas valmöte i [[Höganäs]] och partiets valvaka gästades av den framträdande Dansk Folkeparti-politikern [[Søren Espersen]].<ref name="svd_20101113"/><ref>{{Tidningsref | författare = Brandel| förnamn = Tobias| titel = Kjærsgaard kritiserade Sahlin och Reinfeldt| url = http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kjaersgaard-kritiserade-sahlin-och-reinfeldt_5304553.svd| tidning = [[Svenska Dagbladet]]| datum = 11 september 2010| hämtdatum = 14 november 2010}}</ref> Efter valet inledde också partiernas ungdomsförbund ett officiellt samarbete.<ref name="svd_20101113"/>

Sverigedemokraternas före detta partisekreterare [[Björn Söder]] sade i en artikel publicerad i ''[[Svenska Dagbladet]]'' 13 november 2010 att Sverigedemokraterna då enbart ville ha ett samarbete med Dansk folkeparti och inte ville ha något närmare samröre med andra utländska partier.<ref name="svd_20101113"/> Söder beskrev i samband med detta bland annat det norska [[Fremskrittspartiet]] som ett "ultraliberalistiskt parti".<ref name="svd_20101113"/>

I internationell och svensk media rapporterades det om att Sverigedemokraterna inför [[Europaparlamentsvalet 2014]], tillsammans med nationalistiska högerpartier som franska [[Front National (Frankrike)|Nationella fronten]], belgiska [[Vlaams Belang]], österrikiska [[FPÖ]], nederländska [[Partij voor de Vrijheid]], enades om en politisk plattform.<ref name="europaportalen.se">{{tidningsref|författare=Haglund, Fredrik|titel=Sverigedemokraterna söker samarbete inför EU-val|url=http://www.europaportalen.se/2013/05/sverigedemokraterna-soker-samarbete-infor-eu-val|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Europaportalen|datum=27 maj 2013}}</ref> [[Linus Bylund]], pressekreterare för Sverigedemokraterna, sa att kampanjerna skulle bli nationellt betonade, något även [[Philip Claeys]] från Vlaams Belang instämde i: "En enda gemensam högerextrem kampanj blir det inte. Men vi kan lära av varandra och cirkulera goda idéer."<ref name="europaportalen.se"/><ref>{{tidningsref|titel=‘Vlaams Belang gaat praten met Wilders’|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Standaard|datum=27 maj 2013|språk=nederländska}}</ref>
Sveriges Radio rapporterade att målet var att högerextrema partier ska skapa en gemensam partigrupp i Europaparlamentet.<ref>{{webbref|titel=Högerextrema partier vill skapa en ny partigrupp efter EU-valet|url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5703892|verk=Studio Ett|utgivare=Sveriges Radio|hämtdatum=29 september 2014|datum=14 november 2013|månad=november|år=2013}}</ref> Sverigedemokraterna menade dock att någon överenskommelse ännu inte fanns, utan att förutsättningslösa samtal fördes och att bland annat Nationella fronten var en intressant samarbetspartner. [[Dansk Folkeparti]] reagerade och varnade Sverigedemokraterna för att inleda ett sådant samarbete med hänsyn till att det skulle kunna försämra partiets förmåga att vinna väljare i [[Riksdagsvalet i Sverige 2014|valet till Sveriges riksdag 2014]]. Dansk Folkeparti hotade även att överge samarbetet med Sverigedemokraterna om ett fördjupat samarbete med Nationella fronten inleddes.<ref>{{tidningsref|titel=SD varnas för Le Pen|url=http://www.metro.se/nyheter/sd-varnas-for-le-pen/EVHmkx!X4jjrKnj4dZsw/|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Metro|datum=24 november 2013|byrå=TT|arkivurl=https://web.archive.org/web/20141101222229/http://www.metro.se/nyheter/sd-varnas-for-le-pen/EVHmkx!X4jjrKnj4dZsw/|arkivdatum=1 november 2014}}</ref><ref>{{tidningsref|författare=Holmström, Gustav|titel=Dansk folkeparti hotar med att överge Sverigedemokraterna|url=http://nyheter24.se/nyheter/politik/756991-dansk-folkeparti-hotar-med-att-overge-sverigedemokraterna|hämtdatum=29 september 2014|tidning=Nyheter24|datum=14 november 2013}}</ref>

Den 18 juni 2014 meddelade Sverigedemokraterna att de har anslutit sig till EU-parlamentsgruppen [[Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa]] (EFDD).<ref name="svd_efdd" /> I juli 2018 har partiet bytt till [[Gruppen Europeiska konservativa och reformister]] (ECR).<ref name="euobs_ecr" />

== Valresultat ==
Mandaten i denna statistik utgör valresultatet och kan ändra sig under mandatperioderna på grund av [[Politisk vilde|politiska vildar]] eller tomma stolar.

=== [[Riksdagsval i Sverige|Riksdagsval]] ===
{{se även|Resultat i val till Sveriges riksdag}}
Sverigedemokraterna har sitt starkaste stöd i [[Sydsverige]]. I riksdagsvalet 2022 fick de störst andel röster i norra och östra Skåne (32,2 procent), västra Skåne (28,7 procent) och Blekinge (28,5 procent). Svagast stöd har partiet i de tre storstadskommunerna, Stockholm (10,7 procent), Göteborg (14,7 procent) och Malmö (16,4 procent), samt i [[Västerbotten]] (14,5 procent) och [[Gotland]] (15,7 procent).<ref>Valmyndigheten, Valpresentation 2022, [https://resultat.val.se/val2022/RD?r=S Val till Riksdage], Röstfördelning per riksdagsvalkrets.</ref><ref>{{Webbref |url=https://sverigesradio.se/artikel/7040015 |titel=Skåne fortsatt starkaste SD-stödet |hämtdatum=2023-04-10 |datum=2018-09-10 |utgivare=Sveriges Radio}}</ref><ref>{{Tidningsref |författare=Kerpner, Joachim & Ekman, Johan |rubrik=Här är partiernas starkaste fästen |url=https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/mQRqzp/har-ar-partiernas-starkaste-fasten-pa-valdistriktsniva |tidning=Aftonbladet |datum=2022-09-12 |hämtdatum=2023-04-10}}</ref>

{{valresultatstabell parti start}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Riksdagsvalet i Sverige 1988
|år=1988
|röster=1118
|procent=0.02
|procent_skillnad=
|mandat=0
|mandat_tot=349
|mandat_artikel=Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 1988–1991
|mandat_skillnad=
|ref=<ref name="Sverigedemokraternas valresultat">{{Webbref |url = https://sverigedemokraterna.se/valresultat/|titel = Sverigedemokraternas valresultat 1988-2010|utgivare = Sverigedemokraterna|hämtdatum = 20 juni 2014}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Riksdagsvalet i Sverige 1991
|år=1991
|röster=4887
|procent=0.09
|procent_skillnad=+0.07
|mandat=0
|mandat_tot=349
|mandat_artikel=Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 1991–1994
|mandat_skillnad=0
|ref=<ref name="Sverigedemokraternas valresultat" />
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Riksdagsvalet i Sverige 1994
|år=1994
|röster=13954
|procent=0.25
|procent_skillnad=+0.16
|mandat=0
|mandat_tot=349
|mandat_artikel=Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 1994–1998
|mandat_skillnad=0
|ref=<ref name="Sverigedemokraternas valresultat" />
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Riksdagsvalet i Sverige 1998
|år=1998
|röster=19624
|procent=0.37
|procent_skillnad=+0.12
|mandat=0
|mandat_tot=349
|mandat_artikel=Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 1998–2002
|mandat_skillnad=0
|ref=<ref name="rval1998">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/ovriga.html|titel = Övriga partier riksdagsvalet 1998|utgivare = [[Valmyndigheten]]|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20220819134148/https://historik.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/ovriga.html|arkivdatum = 19 augusti 2022}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Riksdagsvalet i Sverige 2002
|år=2002
|röster=76300
|procent=1.44
|procent_skillnad=+1.07
|mandat=0
|mandat_tot=349
|mandat_artikel=Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2002–2006
|mandat_skillnad=0
|ref=<ref name="rval2002">{{Webbref |url = https://historik.val.se/val/val_02/slutresultat/00R/00.html|titel = Sverige - Valområde - 2002-09-27 09:16:45|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 27 september 2002|hämtdatum = 14 november 2010}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Riksdagsvalet i Sverige 2006
|år=2006
|röster=162463
|procent=2.93
|procent_skillnad=+1.49
|mandat=0
|mandat_tot=349
|mandat_artikel=Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2006–2010
|mandat_skillnad=0
|ref=<ref name="rval2006">{{Webbref |url = https://historik.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html|titel = Val till riksdagen|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 21 september 2006|hämtdatum = 14 november 2010}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Riksdagsvalet i Sverige 2010
|år=2010
|röster=339610
|procent=5.70
|procent_skillnad=+2.77
|mandat=20
|mandat_tot=349
|mandat_artikel=Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2010–2014
|mandat_skillnad=+20
|ref=<ref name="rval2010">{{Webbref |url = https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html|titel = Val till riksdagen - Röster|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 23 september 2010|hämtdatum = 14 november 2010}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Riksdagsvalet i Sverige 2014
|år=2014
|röster=801178	
|procent=12.86
|procent_skillnad=+7.16
|mandat=49
|mandat_tot=349
|mandat_artikel=Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2014–2018
|mandat_skillnad=+29
|ref=<ref name="rval2014">{{Webbref |url = https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html|titel = Val till riksdagen - Röster|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 19 september 2014|hämtdatum = 19 september 2014}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Riksdagsvalet i Sverige 2018
|år=2018
|röster=1135627
|procent=17.53
|procent_skillnad=+4.68
|mandat=62
|mandat_tot=349
|mandat_artikel=Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2018–2022
|mandat_skillnad=+13
|ref=<ref name="Valresultat 2018"/>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Riksdagsvalet i Sverige 2022
|år=2022
|röster=1330325
|procent=20.54
|procent_skillnad=+3.01
|mandat=73
|mandat_tot=349
|mandat_artikel=Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 2022–2026
|mandat_skillnad=+11
|ref=<ref name="Valresultat 2022">{{webbref|url=https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/rike|titel=Val till riksdagen - Slutligt valresultat - Riket|utgivare=Valmyndigheten|datum=2022-09-23|hämtdatum=2022-09-23}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti slut}}

<timeline>
ImageSize  = width:500 height:250
PlotArea   = left:40 right:20 top:25 bottom:30
TimeAxis   = orientation:vertical 
AlignBars  = late
Colors = 
  id:linegrey2 value:gray(0.9)
  id:linegrey value:gray(0.7)
  id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8)
  id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)
DateFormat = x.y
Period     = from:0 till:25
ScaleMajor = unit:year increment:4 start:0 gridcolor:linegrey
ScaleMinor = unit:year increment:2 start:0 gridcolor:linegrey2
PlotData =  
  color:yellow width:40 align:center
  
  bar:1988 from:0 till:0.02 text:0.02%
  bar:1991 from:0 till:0.09 text:0.09%
  bar:1994 from:0 till:0.25 text:0.25%
  bar:1998 from:0 till:0.37 text:0.37%
  bar:2002 from:0 till:1.44 text:1.44%
  bar:2006 from:0 till:2.93 text:2.93%
  bar:2010 from:0 till:5.7 text:5.70%
  bar:2014 from:0 till:12.86 text:12.86%
  bar:2018 from:0 till:17.53 text:17.53%
  bar:2022 from:0 till:20.54 text:20.54%

 </timeline>

==== Resultat i riksdagsval per kommun ====
[[Fil:Riksdagsvalet 2022 (Sverigedemokraterna).svg|thumb|Resultat i riksdagsvalet 2022 på kommunnivå]]
<gallery>
Fil:Riksdagsvalet 2002 (Sverigedemokraterna).svg|2002
Fil:Riksdagsvalet 2006 (Sverigedemokraterna).svg|2006
Fil:Riksdagsvalet 2010 (Sverigedemokraterna).svg|2010
Fil:Riksdagsvalet 2014 (Sverigedemokraterna).svg|2014
Fil:Riksdagsvalet 2018 (Sverigedemokraterna).svg|2018
</gallery>

=== [[Landstingsval i Sverige|Landstingsval]] ===
{{valresultatstabell parti start}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Landstingsvalen i Sverige 1988
|år=1988
|röster=
|procent=
|procent_skillnad=
|mandat=0
|mandat_tot=
|mandat_skillnad=
|ref=
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Landstingsvalen i Sverige 1991
|år=1991
|röster=
|procent=
|procent_skillnad=
|mandat=0
|mandat_tot=
|mandat_skillnad=0
|ref=
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Landstingsvalen i Sverige 1994
|år=1994
|röster=
|procent=
|procent_skillnad=
|mandat=0
|mandat_tot=
|mandat_skillnad=0
|ref=
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Landstingsvalen i Sverige 1998
|år=1998
|röster=
|procent=
|procent_skillnad=
|mandat=0
|mandat_tot=
|mandat_skillnad=0
|ref=
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Landstingsvalen i Sverige 2002
|år=2002
|röster=29511
|procent=
|procent_skillnad=
|mandat=0
|mandat_tot=1656
|mandat_skillnad=0
|ref=<ref name="lval2002">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/val_02/slutresultat/00L/00.html|titel = Sverige - Summering - 2002-09-26 15:37:38|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 26 september 2002|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20100919161109/http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00L/00.html|arkivdatum = 19 september 2010}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Landstingsvalen i Sverige 2006
|år=2006
|röster=149891
|procent=2.77
|procent_skillnad=
|mandat=16
|mandat_tot=
|mandat_skillnad=+16
|ref=<ref name="Sverigedemokraternas valresultat" /><ref name="lval2006">{{Webbref |url = https://historik.val.se/val/val2006/slutlig/L/rike/ovriga.html|titel = Allmänna val 17 september 2006|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 28 september 2006|hämtdatum = 14 november 2010}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Landstingsvalen i Sverige 2010
|år=2010
|röster=266307
|procent=4.58
|procent_skillnad=+1.81
|mandat=68
|mandat_tot=1662
|mandat_skillnad=+52
|ref=<ref name="lval2010">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/L/rike/index.html|titel = Val till landstingsfullmäktige - Röster|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 1 oktober 2010|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20100922110851/http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/L/rike/index.html|arkivdatum = 22 september 2010}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Landstingsvalen i Sverige 2014
|år=2014
|röster=561611
|procent=9.14
|procent_skillnad=+4.56
|mandat=161
|mandat_tot=1678
|mandat_skillnad=+93
|ref=<ref name="lval2014">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/L/rike/index.html|titel = Val till landstingsfullmäktige - Röster|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 29 september 2014|hämtdatum = 29 september 2014|arkivurl = https://web.archive.org/web/20140924063606/http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/L/rike/index.html|arkivdatum = 24 september 2014}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Landstingsvalen i Sverige 2018
|år=2018
|röster=828220
|procent=12.86
|procent_skillnad=+3.72
|mandat=224
|mandat_tot=1696
|mandat_skillnad=+63
|ref=<ref name="lval2018">{{Webbref |url = https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/L/rike/index.html|titel = Val till landstingsfullmäktige - Röster|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 25 september 2018|hämtdatum = 3 februari 2019}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Regionvalen i Sverige 2022
|år=2022
|röster=958137
|procent=14.94
|procent_skillnad=+2.08
|mandat=275
|mandat_tot=1720
|mandat_skillnad=+51
|ref=<ref name="procent2022"/><ref name="mandat2022"/>
}}
{{valresultatstabell parti slut}}

<timeline>
ImageSize  = width:500 height:250
PlotArea   = left:40 right:20 top:25 bottom:30
TimeAxis   = orientation:vertical 
AlignBars  = late
Colors = 
  id:linegrey2 value:gray(0.9)
  id:linegrey value:gray(0.7)
  id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8)
  id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)
DateFormat = x.y
Period     = from:0 till:16
ScaleMajor = unit:year increment:5 start:0 gridcolor:linegrey
ScaleMinor = unit:year increment:1 start:0 gridcolor:linegrey2
PlotData =  
  color:yellow width:40 align:center
  
  bar:1988 from:0 till:0.0 text:?
  bar:1991 from:0 till:0.0 text:?
  bar:1994 from:0 till:0.0 text:?
  bar:1998 from:0 till:0.0 text:?
  bar:2002 from:0 till:0.0 text:?
  bar:2006 from:0 till:2.77 text:2.77%
  bar:2010 from:0 till:4.58 text:4.58%
  bar:2014 from:0 till:9.14 text:9.14%
  bar:2018 from:0 till:12.86 text:12.86%
  bar:2022 from:0 till:14.94 text:14.94%
 
 </timeline>

=== [[Kommunalval i Sverige|Kommunalval]] ===

{{valresultatstabell parti start}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kommunalvalen i Sverige 1988
|år=1988
|röster=
|procent=
|procent_skillnad=
|mandat=0
|mandat_tot=
|mandat_skillnad=
|ref=
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kommunalvalen i Sverige 1991
|år=1991
|röster=
|procent=
|procent_skillnad=
|mandat=2
|mandat_tot=
|mandat_skillnad=+2
|ref=<ref name="Sverigedemokraternas valresultat"/>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kommunalvalen i Sverige 1994
|år=1994
|röster=
|procent=
|procent_skillnad=
|mandat=5
|mandat_tot=
|mandat_skillnad=+3
|ref=<ref name="Sverigedemokraternas valresultat"/>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kommunalvalen i Sverige 1998
|år=1998
|röster=
|procent=
|procent_skillnad=
|mandat=8
|mandat_tot=
|mandat_skillnad=+3
|ref=<ref name="Sverigedemokraternas valresultat"/>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kommunalvalen i Sverige 2002
|år=2002
|röster=47704
|procent=
|procent_skillnad=
|mandat=49
|mandat_tot=13274
|mandat_skillnad=+41
|ref=<ref name="Sverigedemokraternas valresultat"/><ref name="kval2002">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/val_02/slutresultat/00K/00.html|titel = Sverige - Summering - 2003-03-20 10:49:22|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 20 mars 2003|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20170728161952/http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00K/00.html|arkivdatum = 28 juli 2017}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kommunalvalen i Sverige 2006
|år=2006
|röster=159105
|procent=2.88
|procent_skillnad=
|mandat=281
|mandat_tot=13092
|mandat_skillnad=+232
|ref=<ref name="Sverigedemokraternas valresultat"/><ref name="kval2006">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/val2006/slutlig/K/rike/ovriga.html|titel = Allmänna val 17 september 2006|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 4 december 2006|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20120516143357/http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/rike/ovriga.html|arkivdatum = 16 maj 2012}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kommunalvalen i Sverige 2010
|år=2010
|röster=290782
|procent=4.91
|procent_skillnad=+2.03
|mandat=612
|mandat_tot=12978
|mandat_skillnad=+331
|ref=<ref name="kval2010">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/rike/index.html|titel = Val till kommunfullmäktige - Röster|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 5 oktober 2010|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20100915153222/http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/rike/index.html|arkivdatum = 15 september 2010}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kommunalvalen i Sverige 2014
|år=2014
|röster=581475
|procent=9.33
|procent_skillnad=+4.42
|mandat=1324
|mandat_tot=12780
|mandat_skillnad=+712
|ref=<ref name="kval2014">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/K/rike/index.html|titel = Val till kommunfullmäktige - Röster|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 29 september 2014|hämtdatum = 29 september 2014|arkivurl = https://web.archive.org/web/20140924084004/http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/rike/index.html|arkivdatum = 24 september 2014}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kommunalvalen i Sverige 2018
|år=2018
|röster=832083
|procent=12.74
|procent_skillnad=+3.41
|mandat=1806
|mandat_tot=12700
|mandat_skillnad=+482
|ref=<ref name="kval2018">{{Webbref |url = https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/rike/index.html|titel = Val till kommunfullmäktige - Röster|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 17 januari 2019|hämtdatum = 3 februari 2019}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kommunalvalen i Sverige 2022
|år=2022
|röster=945258
|procent=14.55
|procent_skillnad=+1.81
|mandat=2091
|mandat_tot=12614
|mandat_skillnad=+285
|ref=<ref name="procent2022">{{Webbref|url=https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html#Slutligtvalresultat|titel=Slutligt valresultat 2022|utgivare=Valmyndigheten|hämtdatum=2022-11-12}}</ref><ref name="mandat2022"/>
}}
{{valresultatstabell parti slut}}

<timeline>
ImageSize  = width:500 height:250
PlotArea   = left:40 right:20 top:25 bottom:30
TimeAxis   = orientation:vertical 
AlignBars  = late
Colors = 
  id:linegrey2 value:gray(0.9)
  id:linegrey value:gray(0.7)
  id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8)
  id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)
DateFormat = x.y
Period     = from:0 till:16
ScaleMajor = unit:year increment:5 start:0 gridcolor:linegrey
ScaleMinor = unit:year increment:1 start:0 gridcolor:linegrey2
PlotData =  
  color:yellow width:40 align:center
  
  bar:1988 from:0 till:0.0 text:?
  bar:1991 from:0 till:0.0 text:?
  bar:1994 from:0 till:0.0 text:?
  bar:1998 from:0 till:0.0 text:?
  bar:2002 from:0 till:0.0 text:?
  bar:2006 from:0 till:2.88 text:2.88%
  bar:2010 from:0 till:4.91 text:4.91%
  bar:2014 from:0 till:9.33 text:9.33%
  bar:2018 from:0 till:12.74 text:12.74%
  bar:2022 from:0 till:14.55 text:14.55% 
 </timeline>

=== [[Kyrkoval i Svenska kyrkan|Kyrkoval]] ===
Partiet är också en [[Nomineringsgrupper i Svenska kyrkan|nomineringsgrupp]] i [[Svenska kyrkan]], och är sedan 2001 invalt i [[Kyrkomötet (Svenska kyrkan)|kyrkomötet]].<ref>{{Tidningsref |författare=Stiernstedt, Jenny & Delling, Hannes |rubrik=Kyrkovalet inte längre viktigt för SD |url=https://www.svd.se/a/ad622d4e-d01c-397c-8b55-8157865614bd/kyrkovalet-inte-langre-viktigt-for-sd |tidning=Svenska Dagbladet |datum=2013-09-14 |hämtdatum=2023-04-10}}</ref>
{{valresultatstabell parti start}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kyrkovalet i Svenska kyrkan 2001
|år=2001
|röster=6922
|procent=0.83
|procent_skillnad=
|mandat=2
|mandat_tot=251
|mandat_skillnad=
|ref=<ref name="kyrkoval2001">{{Webbref|url = http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2001/Resultat/Kyrkomote.aspx|titel = Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2001|utgivare = [[Svenska kyrkan]]|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20100328001524/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2001/Resultat/Kyrkomote.aspx|arkivdatum = 28 mars 2010}}</ref> 
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kyrkovalet i Svenska kyrkan 2005
|år=2005
|röster=11877
|procent=1.74
|procent_skillnad=+0.91
|mandat=4
|mandat_tot=251
|mandat_skillnad=+2
|ref=<ref name="kyrkoval2005">{{Webbref|url = http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2005/Resultat/Kyrkomote.aspx|titel = Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2005|utgivare = [[Svenska kyrkan]]|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20100822190742/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2005/Resultat/Kyrkomote.aspx|arkivdatum = 22 augusti 2010}}</ref> 
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kyrkovalet i Svenska kyrkan 2009
|år=2009
|röster=18815
|procent=2.86
|procent_skillnad=+1.12
|mandat=7
|mandat_tot=251
|mandat_skillnad=+3
|ref=<ref name="kyrkoval2009">{{Webbref|url = http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultatslutgiltigt2009/Resultat/Kyrkomote.aspx|titel = Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2009|utgivare = [[Svenska kyrkan]]|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20100822182920/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultatslutgiltigt2009/Resultat/kyrkomote.aspx|arkivdatum = 22 augusti 2010}}</ref> 
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kyrkovalet i Svenska kyrkan 2013
|år=2013
|röster=40571
|procent=5.97
|procent_skillnad=+3.11
|mandat=15
|mandat_tot=251
|mandat_skillnad=+8
|ref=<ref name="kyrkoval2013">{{Webbref|url = http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2013/slutg/valresultat/Resultat/Kyrkomote.aspx|titel = Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2013|utgivare = [[Svenska kyrkan]]|hämtdatum = 3 december 2013|arkivurl = https://web.archive.org/web/20150811035400/http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2013/slutg/valresultat/Resultat/Kyrkomote.aspx|arkivdatum = 11 augusti 2015}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kyrkovalet i Svenska kyrkan 2017
|år=2017
|röster=89819
|procent=9.27
|procent_skillnad=+3.3
|mandat=24
|mandat_tot=251
|mandat_skillnad=+9
|ref=<ref name="kyrkoval2017">{{Webbref|url = https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2017/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx|titel = Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2017|utgivare = [[Svenska kyrkan]]|hämtdatum = 21 oktober 2017|arkivurl = https://web.archive.org/web/20171014035006/https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2017/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx|arkivdatum = 14 oktober 2017}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Kyrkovalet i Svenska kyrkan 2021
|år=2021
|röster=68941
|procent=7.79
|procent_skillnad=-1.48
|mandat=19
|mandat_tot=251
|mandat_skillnad=-5
|ref=<ref name="kyrkoval2021">{{Webbref|url=https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2021/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx|titel=Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2021|utgivare=[[Svenska kyrkan]]|hämtdatum=27 oktober 2021|arkivurl=https://web.archive.org/web/20221128133631/https://kyrkoval.svenskakyrkan.se/Valresultat2021/slutg/Visning/Resultat/Kyrkomote.aspx|arkivdatum=28 november 2022}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti slut}}

<timeline>
ImageSize  = width:500 height:250
PlotArea   = left:40 right:20 top:25 bottom:30
TimeAxis   = orientation:vertical 
AlignBars  = late
Colors = 
  id:linegrey2 value:gray(0.9)
  id:linegrey value:gray(0.7)
  id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8)
  id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)
DateFormat = x.y
Period     = from:0 till:10
ScaleMajor = unit:year increment:2 start:0 gridcolor:linegrey
ScaleMinor = unit:year increment:1 start:0 gridcolor:linegrey2
PlotData =  
  color:yellow width:60 align:center
  
  bar:2001 from:0 till:0.83 text:0.83%
  bar:2005 from:0 till:1.74 text:1.74%
  bar:2009 from:0 till:2.86 text:2.86%
  bar:2013 from:0 till:5.97 text:5.97%
  bar:2017 from:0 till:9.27 text:9.27%
  bar:2021 from:0 till:7.79 text:7.79%
 </timeline>

=== [[Val till Europaparlamentet|Europaparlamentsval]] ===
Sverigedemokraterna blev invalda i [[Europaparlamentet]] för första gången i [[Europaparlamentsvalet 2014|valet 2014]], då partiet fick 9,7 procent av rösterna och två mandat. Efter valet anslöt sig partiets Europaparlamentariker till EU-parlamentsgruppen [[Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa]] (EFDD).<ref name="svd_efdd">{{tidningsref|författare=Küchler, Teresa|titel=SD går med Ukip i EU-parlamentet|url=http://www.svd.se/nyheter/valet2014/sd-gar-med-ukip-i-eu-parlamentet_3672172.svd|hämtdatum=18 juni 2014|tidning=Svenska Dagbladet|datum=18 juni 2014}}</ref> men bytte grupp 2018 till [[Gruppen Europeiska konservativa och reformister]] (ECR-gruppen).<ref name="euobs_ecr">{{webbref |url=https://euobserver.com/tickers/142281 |titel=Sweden Democrats join ECR group in European parliament |hämtdatum=2018-07-05 |datum=2017-07-05 |utgivare=EUobserver |språk=engelska}}</ref> 

{{valresultatstabell parti start}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Europaparlamentsvalet i Sverige 1999
|år=1999
|röster=8568
|procent=0.33
|procent_skillnad=
|mandat=0
|mandat_tot=22
|mandat_skillnad=
|ref=<ref name="epval1999">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/val_99/ovriga_partier_resultat.htm|titel = Övriga partier EU-val 99|utgivare = [[Valmyndigheten]]|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20230405205012/https://historik.val.se/val/val_99/ovriga_partier_resultat.htm|arkivdatum = 5 april 2023}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Europaparlamentsvalet i Sverige 2004
|år=2004
|röster=28303
|procent=1.13
|procent_skillnad=+0.80
|mandat=0
|mandat_tot=19
|mandat_skillnad=0
|ref=<ref name="epval2004">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/ep2004/resultat/slutresultat/index.html|titel = Europaparlamentsval 13 juni 2004|utgivare = [[Valmyndigheten]]|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20081105064421/http://www.val.se/val/ep2004/resultat/slutresultat/index.html|arkivdatum = 5 november 2008}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Europaparlamentsvalet i Sverige 2009
|år=2009
|röster=103584
|procent=3.27
|procent_skillnad=+2.14
|mandat=0
|mandat_tot=18
|mandat_skillnad=0
|ref=<ref name="epval2009">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/ep2009/slutresultat/rike/index.html|titel = Val till Europaparlamentet - Röster|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 11 juni 2009|hämtdatum = 14 november 2010|arkivurl = https://web.archive.org/web/20100812001407/http://www.val.se/val/ep2009/slutresultat/rike/index.html|arkivdatum = 12 augusti 2010}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Europaparlamentsvalet i Sverige 2014
|år=2014
|röster=359248
|procent=9.67
|procent_skillnad=+6.40
|mandat=2
|mandat_tot=20
|mandat_skillnad=+2
|ref=<ref name="epval2014">{{Webbref|url = https://historik.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/index.html|titel = Val till Europaparlamentet - Röster|utgivare = [[Valmyndigheten]]|datum = 30 maj 2014|hämtdatum = 1 juni 2014|arkivurl = https://archive.is/20140907101617/http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/index.html|arkivdatum = 7 september 2014}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Europaparlamentsvalet i Sverige 2019
|år=2019
|röster=636877
|procent=15.34
|procent_skillnad=+5.67
|mandat=3
|mandat_tot=20
|mandat_skillnad=+1
|ref=<ref name="epval2019">{{webbref|url=https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/protokoll/protokoll_00E.pdf|titel=Fördelning av mandat i Europaparlamentet och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare|utgivare=Valmyndigheten|verk=Beslutsprotokoll|datum=31 maj 2019|hämtdatum=31 maj 2019|format=pdf|sid=3}}</ref>
}}
{{valresultatstabell parti rad
|val_artikel=Europaparlamentsvalet i Sverige 2024
|år=2024
|röster=552920
|procent=13.17
|procent_skillnad=-2.17
|mandat=3
|mandat_tot=21
|mandat_skillnad=0
|ref=<ref name="Val2024"/>
}}

{{valresultatstabell parti slut}}

<timeline>
ImageSize  = width:500 height:250
PlotArea   = left:40 right:20 top:25 bottom:30
TimeAxis   = orientation:vertical 
AlignBars  = late
Colors = 
  id:linegrey2 value:gray(0.9)
  id:linegrey value:gray(0.7)
  id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8)
  id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)
DateFormat = x.y
Period     = from:0 till:20
ScaleMajor = unit:year increment:4 start:0 gridcolor:linegrey
ScaleMinor = unit:year increment:1 start:0 gridcolor:linegrey2
PlotData =  
  color:yellow width:80 align:center
  bar:1999 from:0 till:0.33 text:0.33%
  bar:2004 from:0 till:1.13 text:1.13%
  bar:2009 from:0 till:3.27 text:3.27%
  bar:2014 from:0 till:9.67 text:9.67%
  bar:2019 from:0 till:15.34 text:15.34%
  bar:2024 from:0 till:13.17 text:13.17%
 </timeline>

== Källor ==
<references>
<ref name="ne.se">{{Webbref |url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverigedemokraterna |titel=Sverigedemokraterna - Uppslagsverk - NE.se |hämtdatum=2018-09-10 |verk=www.ne.se |språk=sv }}</ref>
<ref name="gu.se">{{Webbref |titel=Högerpopulism i nyhetsmedier: En jämförande studie av journalistiska praktiker och nyhetsdiskurser |url=https://www.gu.se/forskning/hogerpopulism-i-nyhetsmedier |verk=Forskningsprojekt inom Medie- och kommunikationsvetenskap 2017-2020 |hämtdatum=2022-07-13 |språk=sv |datum=29 augusti 2020 |utgivare=Göteborgs universitet }}</ref>
<ref name="Val2024">Valmyndigheten, Valpresentation 2024, [https://resultat.val.se/euval2024/EU?r=S Val till Europaparlamentet]</ref>
</references>

== Vidare läsning ==
*{{bokref|författare=[[Elisabeth Gerle|Gerle, Elisabeth]]|titel=Farlig förenkling : om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=Nya Doxa|år=2010|id={{ISBN|978-91-578-0565-2}}}}
* {{bokref|redaktör=Leandersson, Jens|titel=20 röster om 20 år: Sverigedemokraterna 1988–2008|utgivningsort=[[Helsingborg]]|utgivare=Blåsippans Förlag|år=2008|id={{ISBN|91-977376-0-7}}}}
* {{bokref|författare=[[Anna-Lena Lodenius|Lodenius, Anna-Lena]]|titel=[[Extremhögern]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=Tiden|år=1994|id={{ISBN|91-550-4048-9}}}}
* {{bokref|redaktör=[[Richard Slätt|Slätt, Richard]]|titel=[[Sverigedemokraterna från insidan|Sverigedemokraterna från insidan: berättelsen om Sveriges största parti utanför riksdagen]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=Hjalmarson & Högberg, [[Expo (stiftelse och tidskrift)|Expo]]|år=2004|id={{ISBN|91-89660-69-2}}}}
* {{bokref|titel=Sverigedemokraterna 1988–1991. Ett partis framväxt|utgivningsort=Stockholm|utgivare=Sverigedemokraterna|år=1993}}
* {{bokref|författare=[[Jimmie Åkesson|Åkesson, Jimmie]]|titel=Åkesson om... Vecka 40-52 2008|utgivningsort=[[Helsingborg]]|utgivare=Blåsippans förlag|år=2009|id={{ISBN|9789197737616}}}}

== Externa länkar ==
{{Commonscatbox}}
{{wikiquotebox}}
* {{Officiell webbplats}}
* [https://web.archive.org/web/20190420072502/http://www.sdarkivet.se/ SD-Arkivet]

{{Sverigedemokraterna}}
{{Politiska partier i Sverige}}

{{Auktoritetsdata}}
{{STANDARDSORTERING:Sverigedemokraterna}}

[[Kategori:Sverigedemokraterna| ]]
[[Kategori:Nationalistiska partier i Sverige]]
[[Kategori:Nationalkonservativa partier]]
[[Kategori:Socialkonservativa partier]]
[[Kategori:Islamkritik]]
[[Kategori:Euroskeptiska partier]]
[[Kategori:Nomineringsgrupper i Svenska kyrkan]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]