UW Canis Majoris
| UW Canis Majoris | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora hunden |
| Rektascension | 07t 18m 40,37894s[1] |
| Deklination | -24° 33′ 31,3182″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,95[2] (4,82 – 5,33)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | O7.5-8 Iabf + O9.7 Ib[4] |
| U–B | -1,00[2] |
| B–V | -0,15[3] |
| Variabeltyp | Beta Lyrae-variabel[3] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +20[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -2,865[1] mas/år Dek.: +1,388[1] mas/år |
| Parallax () | 0,8549 ± 0,1277[1] |
| Avstånd | ca 3 800 lå (ca 1 200 pc) |
| Absolut magnitud () | -6,1[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 11 - 44[7] M☉ |
| Radie | 12 - 20[7] R☉ |
| Luminositet | 170 000 - 450 000[7] L☉ |
| Temperatur | 33 750[7] K |
| Andra beteckningar | |
| ALS 306, CD-24 5173, CEL 1760, CPD-24 2210, 2E 1803, GSC 06541-04202, HD 57060, HIC 35412, HIP 35412, HR 2781, IRAS 07165-2427, LS 306, 2MASS J07184037-2433312, PPM 252112, SAO 173444, TD1 9745, TYC 6541-4202-1, UCAC4 328-025023, uvby98 100057060, UW Canis Majotis, Gaia DR2 5617678822143017088, Gaia DR3 5617678822143017088[8] | |
UW Canis Majoris eller HD 57060, är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Stora hunden. Den har en minsta skenbar magnitud av ca 5,33[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 0,855 mas[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 3 800 ljusår (ca 1 200 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 20 km/s.[5] Bode hade ursprungligen gett den namnet Tau2 Canis Majoris, men denna beteckning hade släppts av Gould och efterföljande författare.[9]
UW Canis Majoris är en del av den gigantiska HII-regionen Sh2-310 och den tillsammans med Tau Canis Majoris,[10] som är den ljusaste medlemmen av NGC 2362,[11] HD 58011,[10] och VY Canis Majoris[12] antas vara troliga källor till jonisering av gaser i Sh2-310.[10]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan UW Canis Majoris A är en blå superjättestjärna av spektralklass O7.5-8 Iabf.[4] Den har en massa av 11 - 44[7] solmassor, en radie av 12 - 20[7] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande 170 000 - 450 000[7] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 33 800 K.[7]
Följeslagaren UW Canis Majoris B är en blå superjättestjärna av spektralklass O9.7 Ib.[4] Den har en massa av 17 - 33[7] solmassor, en radie av 14 - 17[7] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande 240 000- 330 000[7] gånger solen vid en effektiv temperatur av 33 300 - 33 700 K.[7]
Stjärnan klassificeras som en Beta Lyrae-förmörkande kontaktbinär. Dess ljusstyrka varierar från magnitud +4,84 till +5,33 med en period på 4,39 dygn.[13]
Observation
[redigera | redigera wikitext]De exakta egenskaperna hos systemet är fortfarande osäkra, delvis på grund av att följeslagarens spektrala karaktär är mycket svår att lösa från spektrumet för primärstjärnan och den omgivande stjärnvindens hölje. En detaljerad spektralstudie av Gies et al. fann att primärstjärnan hade en diameter som var 13 gånger solens, medan följeslagaren är en något svalare, mindre utvecklad och mindre lysande superjätte av spektraltyp O9.7Ib, som är 10 gånger solens diameter. Enligt denna studie är den ljusare stjärnan den mer lysande, dess ljusstyrka 200 000 gånger solens i motsats till följeslagarens 63 000 gånger. Följeslagaren är dock den mer massiva stjärnan med 19 jämfört med primärens 16 solmassor.[4]
En nyare fotometrisk analys finner dock flera konfigurationer av mass- och ljusstyrkaförhållanden som matchar de observerade data.[7]
Parallaxmätningar visade att den befann sig cirka 3 000 ljusår från solen, men detta är oväntat nära för en stjärna av dess spektraltyp och ljusstyrka. Mer exakta Hipparcos parallaxdata ger ett ännu närmare resultat kring 2 000 ljusår,[14] men Gaia Data Release 3 ger en parallax på 0,85 ± 0,13 mas,[1] motsvarande ett avstånd på cirka 3 800 ljusår. Den tros vara en avlägsen medlem av NGC 2362, vilket skulle placera den på ett avstånd av omkring 5 000 ljusår och bättre matcha dess förväntade ljusstyrka. Motsättningen mellan de olika distansresultaten är fortfarande föremål för forskning.[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, UW Canis Majoris, 17 juli 2024.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
- ^ [a b] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
- ^ [a b c d] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b c d] Bagnuolo, William G. Jr.; Gies, Douglas R.; Hahula, Michael E.; Wiemker, Rafael; Wiggs, Michael S. (1994). "Tomographic Separation of Composite Spectra. 2: The Components of 29 UW Canis Majoris". The Astrophysical Journal. 423: 446–55. Bibcode:1994ApJ...423..446B. doi:10.1086/173822.
- ^ [a b] Pourbaix, D.; Tokovinin, A. A.; Batten, A. H.; Fekel, F. C.; Hartkopf, W. I.; Levato, H.; Morrell, N. I.; Torres, G.; Udry, S. (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727–732. arXiv:astro-ph/0406573. Bibcode:2004A&A...424..727P. doi:10.1051/0004-6361:20041213. S2CID 119387088.
- ^ [a b] Kaltcheva, N. T.; Hilditch, R. W. (2000). "The distribution of bright OB stars in the Canis Major-Puppis-Vela region of the Milky Way". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 312 (4): 753. Bibcode:2000MNRAS.312..753K. doi:10.1046/j.1365-8711.2000.03170.x.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Antokhina, E. A.; Rao, M. Srinivasa; Parthasarathy, M. (April 2011). "Light curve analysis of Hipparcos data for the massive O-type eclipsing binary UW CMa". New Astronomy. 16 (3): 177–182. arXiv:1011.1739. Bibcode:2011NewA...16..177A. doi:10.1016/j.newast.2010.09.008. S2CID 118460690.
- ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=UW+CMa. Hämtad 2024-07-27.
- ^ Wagman, Morton (2003). Lost Stars: Lost, Missing and Troublesome Stars from the Catalogues of Johannes Bayer, Nicholas Louis de Lacaille, John Flamsteed, and Sundry Others. Blacksburg, VA: The McDonald & Woodward Publishing Company. p. 74. ISBN 978-0-939923-78-6.
- ^ [a b c] Lada, C. J.; Reid, M. J. (1978-01-01). "CO observations of a molecular cloud complex associated with the bright rim near VY Canis Majoris". The Astrophysical Journal. 219: 95–104. Bibcode:1978ApJ...219...95L. doi:10.1086/155758. ISSN 0004-637X.
- ^ Mason, Brian D.; Wycoff, Gary L.; Hartkopf, William I.; Douglass, Geoffrey G.; Worley, Charles E. (2001-12-01). "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog". The Astronomical Journal. 122 (6): 3466–3471. Bibcode:2001AJ....122.3466M. doi:10.1086/323920. ISSN 0004-6256.
- ^ Herbig, G. H. (1970-11-01). "VY Canis Majoris. II. Interpretation of the Energy Distribution". The Astrophysical Journal. 162: 557. Bibcode:1970ApJ...162..557H. doi:10.1086/150688. ISSN 0004-637X.
- ^ Hutchings, J.B. (1977). "The Massive Hot Binary 29 Canis Majoris". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 89 (531): 668–74. Bibcode:1977PASP...89..668H. doi:10.1086/130206. JSTOR 40677088.
- ^ Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
