Den lyckliga horan
"Den lyckliga horan" är en arketyp och trop. Den syftar på att en lycklig prostituerad person – eller annan typ av sexarbetare – finns och är vanligt förekommande. Inom pornografin framställs gärna kvinnor som sexuellt villiga och tacksamma för att kunna tillfredsställa en man. Arketypen menar att sexarbetare i regel är självständiga och nöjda med sitt yrkesval och att det alltså inte ligger någon motsättning mellan att prostituera sig en längre tid och samtidigt kunna upprätthålla sin fysiska och psykiska hälsa – "vara lycklig". I populärkulturen förekommer fenomenet bland annat i filmen Pretty Woman. The Happy Hooker – my own story är titeln på en bok av Xaviera Hollander.[1]
Numera används begreppet mest av prostitutionsmotståndare, för att påpeka/hävda att begreppet är en myt. Därmed skapas arketypen om "den olyckliga horan", vilken enligt vissa är en minst lika stark myt.[2]
Debatt[redigera | redigera wikitext]
Motståndare till prostitution anser att den lyckliga horan är en myt. Myten om den lyckliga horan är ett ofta använt argument mot prostitution, pornografi, striptease och andra sexarbeten. Debattörer som argumenterar för avskaffande av den svenska sexköpslagen menar att den lyckliga horan kan förekomma i verkligheten, och att myten om den lyckliga horan i själva verket är en myt i sig själv, främst baserad på iakttagelser från lätt synlig prostitution såsom gatuprostitution. Prostitution som förmedlas via Internet, eskorttjänster,[3] privata kontakter eller bordeller är inte kartlagd på samma sätt som gatuprostitutionen,[4] och erfarenheter från en typ av prostitution är inte självklart överförbar till en annan. De som hävdar att myten är sann, definierar ofta prostitution som försäljning (och inte uthyrning) av en kvinnas kropp.[5][6]
Motståndarna till motståndet mot prostitution menar i sin tur ofta att det inte finns särskilt många arbeten där de utövande yrkesmännen och yrkeskvinnorna är lyckliga och att ordet lycklig rentav är ett väldigt starkt ord som snarare skulle beskriva ett idealtillstånd som är få människor förunnat. De pekar härmed på att det inte är ett tillräckligt stort skäl att förbjuda en hel yrkesverksamhet, då många andra – om inte alla andra branscher i – så fall också borde förbjudas. Därmed menas att arketypen om den olyckliga horan är en än större myt.[2]
Före detta prostituerade som slutat och numera argumenterar mot prostitution och sexbranschen, såsom Louise Eek, menar att deras egna erfarenheter visar att den lyckliga horan inte är en god bild av verklighetens prostitution.[7] Andra debattörer, som Petra Östergren (författare till boken Porr, horor och feminister) och Isabella Lund,[8] framför en annan bild. I Amsterdam (känt för De Wallen) anses endast cirka 5 procent av de prostituerade betala skatt på sina inkomster, vilket kan ge en bild över proportionerna.[4] Justitiekanslerns genomgång 2010 av den svenska sexköpslagens effekter innehöll kritik mot lagen från ett antal fortfarande aktiva prostituerade.[9]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Hollander, Xaviera (1972). Den professionella älskarinnan. Stockholm: Regal. Libris 8379407. ISBN 91-85048-03-8
- ^ [a b] ”Kajsa Dovstad: Förbjud inte all form av sexköp”. Fagersta-Posten. 20 juli 2017. https://www.fagersta-posten.se/2017-07-20/kajsa-dovstad-forbjud-inte-all-form-av-sexkop. Läst 28 december 2022.
- ^ ”Dominika, 30: ”Den lyckliga horan finns inte””. www.aftonbladet.se. 18 maj 2020. https://www.aftonbladet.se/a/K3VVx5. Läst 30 september 2021.
- ^ [a b] Klepke, Martin (7 december 2007). ”Den lyckliga horan, myt eller sanning? – Arbetet”. https://arbetet.se/2007/12/07/den-lyckliga-horan-myt-eller-sanning/. Läst 30 september 2021.
- ^ Britz, Sarah (23 maj 2020). ”"De vårdar myten om den lyckliga horan ömt"”. gp.se. http://www.gp.se/1.28289170. Läst 30 september 2021.
- ^ Nilsson, Kata (26 november 2018). ”Människohandlarna skor sig på myten om den lyckliga horan – Piteå-Tidningen”. pt.se. Arkiverad från originalet den 30 september 2021. https://web.archive.org/web/20210930190252/https://pt.se/opinion/ledare/manniskohandlarna-skor-sig-pa-myten-om-den-lyckliga-horan-11047751.aspx. Läst 30 september 2021.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 april 2006. https://web.archive.org/web/20060426192526/http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,68674,00.html. Läst 14 augusti 2006. Intervju med Louise Eek i Aftonbladet
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080625000510/http://www.isabellalund.com/. Läst 28 juni 2008. Isabella Lund
- ^ Neuding, Paulina (25 juli 2010). ”Vem bryr sig om de prostituerade? | SvD Ledare”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vem-bryr-sig-om-de-prostituerade. Läst 30 september 2021.