Ascella

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Zeta Sagittarii)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ascella (ζ)
Sagittarius IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension19t 02m 36,73024s[1]
Deklination-29° 52′ 48,2279″[1]
Skenbar magnitud ()+2,59[2] (3,27/3,48)[3]
Stjärntyp
SpektraltypA2.5 Va[4]
U–B+0,05[2]
B–V+0,08[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+22[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +10,79[1] mas/år
Dek.: +21,11[1] mas/år
Parallax ()36,98 ± 0,87[1]
Avstånd88 ± 2  (27,0 ± 0,6 pc)
Absolut magnitud ()1,11/1,32[3]
Detaljer
Massa5,26 ± 0,37[3] M
Radie3,27[6] R
Luminositet31/26[7] L
Temperatur8 799[8] K
Vinkelhastighet77[9] km/s
Ålder500 - 710[3] miljoner år
Andra beteckningar
Ascella, S Sagittarii, Sgr, Zeta Sgr, 38 Sagittarii, CCDM J19026-2953AB, CPD- 30 5798, GC 26161, HD 176687, HIP 93506, HR 7194, IDS 18562-3001 AB, PPM 269230, SAO 187600, WDS J19026 -2953AB

Ascella[10] eller Zeta Sagittarii (ζ Sagittarii, förkortat Zeta Sgr, ζ Sgr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Skytten. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 2,59[2] och är klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 37,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 88 ljusår (ca 27 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Zeta Sagittarii har det traditionella namnet Ascella, som kommer från ett sentida latinskt ord som betyder "armhåla".

Zeta Sagittarii, tillsammans med Gamma Sagittarii, Delta Sagittarii, Epsilon Sagittarii, Lambda Sagittarii, Sigma Sagittarii, Tau Sagittarii och Phi Sagittarii, ingår i asterismen Tekannan.[11]

I stjärnkatalogen i Al Achsasi al Mouakket-kalendern var denna stjärna betecknad Thalath al Sadirah, vilket betyder "den tredje återkommande strutsen".[12]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Ascella för denna stjärna den 12 september 2016 vilket nu ingår i IAU:s Catalog of star Names.[10]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan i Ascella består av en blå till vit underjättestjärna av spektralklass A2.5 Va[4]. Den har en massa som är ca 5,3[3] gånger större än solens massa, en radie som är ca 3,8[6] gånger så som solens. Den utsänder från dess fotosfär ca 31[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 8 800[8] K.

Primärstjärnan omfattar en underjätte av spektraltyp A2 och en underjätte av typ A4. Paret har en genomsnittlig separation på 13,4 astronomiska enheter (AE).[14] Det primära paret har en svag följeslagare av 10:e magnitud, separerad med 75 bågsekunder. Primärstjärnans två komponenter kretsar kring varandra med en omloppsperiod på 21 år med en excentricitet på 0,211.

Ascella rör sig bort från solsystemet med en radiell hastighet av 22 km/s[5] och var för omkring 1,0-1,4 miljoner år sedan på ett avstånd av 7,5 ± 1,8 ljusår från solen.[15]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99). Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b c d e] De Rosa, Robert J.; et al. (2011), "The VAST Survey -- II. Orbital motion monitoring of A-type star multiples", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 422: 2765–2785, arXiv:1112.3666 , Bibcode:2012MNRAS.422.2765D, doi:10.1111/j.1365-2966.2011.20397.x
  4. ^ [a b] "CCDM J19026-2953AB -- Double or multiple star", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-02-18
  5. ^ [a b] Wilson, R. E. (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Carnegie Institute of Washington D.C. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  6. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/ascella. Hämtad 2017-11-28.
  7. ^ [a b] http://stars.astro.illinois.edu/sow/ascella.html. Hämtad 2017-11-28.
  8. ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (October 2003), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 Parsecs: The Northern Sample. I.", The Astronomical Journal, 126 (4): 2048–2059, arXiv:astro-ph/0308182 , Bibcode:2003AJ....126.2048G, doi:10.1086/378365
  9. ^ Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785 , Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224
  10. ^ [a b] "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  11. ^ "Teapot". constellation-guide.com. Hämtad 2017-05-13.
  12. ^ Knobel, E. B. (June 1895). "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 55: 430. Bibcode:1895MNRAS..55..429K. doi:10.1093/mnras/55.8.429.
  13. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ Kaler, James B., "ASCELLA (Zeta Sagittarii)", Stars, University of Illinois, retrieved 2012-02-18
  15. ^ Dybczyński, P. A. (April 2006), "Simulating observable comets. III. Real stellar perturbers of the Oort cloud and their output", Astronomy and Astrophysics, 449 (3): 1233–1242, Bibcode:2006A&A...449.1233D, doi:10.1051/0004-6361:20054284

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]