Hoppa till innehållet

Zurvan

Från Wikipedia

Zurvan (persiska: زروان Zorvān) är tidens gud i forniransk mytologi och även en personifikation av tiden i zoroastrisk filosofi.[1] Zurvan var särskilt populär i det sasanidiska riket där det skapades en särskild strömning kring guden vid namn zurvanism.

Historisk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Zurvan är en gammaliransk gud och var föremål för dyrkan under akemenidernas tid och möjligen redan före denna dynasti.[2] Zurvan anses ha varit föremål för stor vördnad bland magerna, den mediska prästklassen, som även intresserade sig för astronomi. Zurvan var särskilt populär inom överklassen under sasaniderna och förespråkades bland annat av Mihr-Narseh, som verkade som storvesir under de tre kungarna Yazdgerd I, Bahram V och Yazdgerd II. Inom prästklassen var Zurvan föremål för filosofisk spekulation.[3]

Zurvans teologi

[redigera | redigera wikitext]

Zurvan födde såväl det ondas som det godas principer, Ohrmuzd och Ahriman. Enligt den brittiska iranisten Mary Boyce betraktades zurvanismen länge som kätteri inom zoroastrismen, men den upphöjdes till statsreligion av vissa sasanidiska kungar.[4] Forskaren Robert C. Zaehner beskriver i sin Zurvan: A Zoroastrian Dilemma zurvanismen som en form av zoroastrism.[5]

I zurvanismen är Ahura Mazda inte den ende transcendenta skaparguden, utan bara en av två likvärda motsatta gudomliga principer under Zurvans överhöghet. Ahura Mazda skapar den goda existensen medan Angra Mainyu (Ahriman) skapar den onda existensen. Den centrala zurvanistiska trosuppfattningen höll Ahura Mazda (medelpersiska: Ohrmuzd) och Angra Mainyu för tvillingbröder, som hade samexisterat under all tid.[6]

  1. ^ Neil, Philip (2007). Myths and Legends Explained. The World's Most Enduring Myths and Legends Explored and Expained. London: Dorling Kindersley Limited. sid. 21. ISBN 9781405334709 
  2. ^ Eudemus of Rhodes, History of Theology.
  3. ^ Richard N. Frye, “Iran under the Sasanians”, The Cambridge History of Iran, vol. III/1, Cambridge, 1983, s. 116–180.
  4. ^ Mary Boyce, Some Reflections on Zurvanism, Bulletin of the School of Oriental and African Studies, vol. 19, 1957, s. 304-316.
  5. ^ Robert, C. Zaehner, Zurvan: A Zoroastrian Dilemma, 1972.
  6. ^ Shaul Shaked, “The Myth of Zurvan: Cosmogony and Eschatology", Messiah and Christos: Studies in the Jewish Origins of Christianity, presented to David Flusser, red. I. Gruenwald, S. Shaked, and G. G. Stroumsa, Tübingen 1992, s. 219-240.