Antoine Meillet

Från Wikipedia
Antoine Meillet
FöddPaul Jules Antoine Meillet[1]
11 november 1866[2][3][4]
Moulins[5][6][7], Frankrike
Död21 september 1936[5][8][9] (69 år)
Châteaumeillant[5][6][10], Frankrike
BegravdMoulins
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidUniversitetet i Paris
Faculté des lettres de Paris
SysselsättningGrammatiker[1], slavist[11], armenolog, lingvist innen indoeuropeiske språk[12], språkvetare[13]
Befattning
Ordförande, Institut d'études slaves (1921–1937)
ArbetsgivareRevue des Études Arméniennes
École pratique des hautes études[1]
École nationale des langues orientales vivantes (1902–1906)[1]
Collège de France (1906–1936)[14]
Utmärkelser
Prix Volney (1898)
Riddare av Hederslegionen[15]
Officer av Hederslegionen
Kommendör av Hederslegionen
Redigera Wikidata

Paul Jules Antoine Meillet, född den 11 november 1866 i Moulins, departementet Allier, död den 21 september 1936 i Châteaumeillant, departementet Cher, var en fransk språkforskare.

Meillet företog studieresor till Kaukasus och verkade som professor i jämförande språkvetenskap vid flera högre läroanstalter i Paris, sedan 1906 företrädesvis vid Collège de France. Hans huvudområden är slavisk armenisk och grekisk lingvistik, men kvantitativt faller större delen av hans författarskap inom ariska språkområdet, särskilt det eranska, varjämte han med iver kastade sig på de bägge nyupptäckta dialekterna i Öst-Turkestan, som sammanfattas under namnet "tochariska" (Le tokharien, i "Indogermanisches Jahrbuch" , 1913).

Meillet upprättade och var president för Institut d’études slaves. År 1924 höll han i Uppsala på inbjudan av Olaus Petristiftelsen föreläsningar om Gatha-hymnerna i Avesta. Samma år blev han ledamot av Institutet. Bland hans många arbeten kan nämnas Études sur l’étymologie et le vocabulaire du vieux slave (2 band, 1902-05), Esquisse d’une grammaire comparée de l'arménien classique (1903), Introduction à l'étude comparative des langues indo-européennes (samma år; 3:e upplagan 1910), Altarmenisches Elementarbuch (1913), Apercue d'une histoire de la langue grecque (samma år) och Grammaire du vieux perse (1915).

Utmärkelser, ledamotskap och priser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Bibliothèque nationale de France, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ födelseattest, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc..[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 17 juli 2020, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мейе Антуан”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ födelseattest.[källa från Wikidata]
  8. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мейе Антуан”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  9. ^ SNAC, Antoine Meillet, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.persee.fr, läst: 26 maj 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.aibl.fr.[källa från Wikidata]
  13. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 13 februari 2023.[källa från Wikidata]
  14. ^ Lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online, läst: 1 maj 2020.[källa från Wikidata]
  16. ^ Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018