Kalmarkriget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalmarkriget
Wojna Kalmarska 1611 ubt.jpeg
Kalmarkriget illustrerat på en 1800-talsgobeläng, tillverkad som kopia på en 1600-talsgobeläng förstörd i samband med Fredriksborgs slottsbrand 1859.
Ägde rum 1611 - 1613
Plats gränsen mellan Sverige och Danmark samt Älvsborg
Resultat Dansk seger
Stridande
SverigeSverige DanmarkDanmark
Befälhavare/ledare
Sverige Karl IX
Sverige Gustav II Adolf
Danmark Kristian IV
Styrka
21 000 man 20 000 man

Kalmarkriget kallas det svensk-danska krig som pågick 1611-1613 och främst utkämpades vid Kalmar med omnejd. I överensstämmelse med det s.k. nederländska krigföringssättet från 1500-talet rörde sig striden huvudsakligen om intagande och försvar av fasta platser.

Danska provokationer hade under flera år förekommit, redan 1601 hade hertig Karl besvarat ett danskt angrepp medan han befann sig i Estland och Karl IX hade redan vid riksdagen 1609 ansökt om bevillningar från adeln för kriget mot Polen och Ryssland samt för det väntade kriget mot Danmark. Vid riksdagen i Örebro 1610 ansågs kriget helt oundvikligt. På en herredag i februari 1611 lyckades Kristian IV få ett beslut om krig mot Sverige och 4 april utfärdades krigsförklaringen. Karl IX mottog krigsförklaringen i Örebro.

Danskarna började 3 maj 1611, under Kristian IV:s eget befäl, belägra Kalmar och tog 27 maj staden med storm. Slottet uppgavs 3 augusti av befälhavaren Krister Some.

Den 11 juni hade Karl IX anlänt till slottets undsättning samt efter prins Gustaf Adolfs lyckade överrumpling av Kristianopel den 25 juni och ankomsten av förstärkningar vågat en stormning mot det danska lägret den 17 juli. Men kungen blev tvungen att dra sig tillbaka till Ryssby, 20 km norr om Kalmar. Där slog han 22 augusti tillbaka ett anfall från kung Kristian.

Öland och Borgholm föll i danskarnas händer, men återtogs 7 oktober av Gustaf Adolf, varefter krigsrörelserna i dessa trakter avstannade för året. År 1612 hände inget annat på Kalmarsidan än att Öland på nytt erövrades av danskarna.

Strider förekom även i Bohuslän och Dalsland och för dessa brukar namnet Brännefejden användas. Vidare förekom ett infall i Gudbrandsdalen av en skotsk här i svensk lejd; denna led ett katastrofalt nederlag vid Kringen mot ett bondeuppbåd.

Freden slöts i Knäred där svenskarna tvingades att erlägga Älvsborgs lösen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]