Ivar Arosenius

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ivar Arosenius
Arosenius self.gif
Självporträtt 1908
Födelsenamn Ivar Axel Henrik Arosenius
Född 8 oktober 1878
Göteborg
Död 2 januari 1909 (30 år)
Älvängen
Nationalitet  Sverige
Fält Måleri, teckning
Utbildning Valands målarskola
Konstakademien

Ivar Axel Henrik Arosenius, född 8 oktober 1878 i Göteborg, död 2 januari 1909 i Älvängen, var en svensk konstnär och bilderboksförfattare. Hans mest kända bilderbok är Kattresan (1909), som utgavs postumt. En stor del av hans verk är utställda vid Göteborgs konstmuseum.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Under en kortare tid gick Arosenius på Slöjdföreningens skola, men på hösten 1896 inledde han sina konststudier vid Valands målarskola, där han var kamrat med bland andra Gerhard Henning. Den 30 augusti 1898 blev han antagen vid Konstakademien i Stockholm, där han hyrde en ateljé tillsammans med Henning. Arosenius trivdes inte med undervisningen, och i november 1899 blev han antagen som "frielev" vid Konstnärsförbundets skola, som leddes av en entusiastisk Richard Bergh. Inte heller där fann sig Arosenius till rätta, så under våren 1901 återupptog han sina studier vid Valands målarskola. Följande år deltog han i en elevutställning på Valand, arrangerad av Carl Wilhelmson.

I Göteborg slog han sig snart samman med Gerhard Henning och Ole Kruse. Kruse och Arosenius var ett mycket omaka par. Kruse var den allvarlige moralisten, medan Arosenius var fylld av bitska sarkasmer, bekajad av en ständig strävan att leva ett högt liv, med ett ihärdigt supande. Det märkliga var att för Arosenius var också detta moral eftersom han tidigt fick diagnosen blödarsjuka. Det rörde sig helt enkelt om hans möjligheter att överleva. Han hade fått läkarordination på att konsumera alkohol, vilket antogs öka blodets förmåga att koagulera, att äta gott, att göra långa promenader och att hålla sin kropp i trim.

Konstnärskarriär[redigera | redigera wikitext]

Arosenius påbörjde en studieresa i Europa under hösten 1903, med början i München. Han anlände till Paris i januari 1904, och tillbringade sommaren i fiskebyn Coudeville i Normandie. I augusti återvände han till Paris. På våren 1905 deltog han med 86 akvareller i en utställning på Salon des Indépendants. Delar av somrarna 1902 och 1903 tillbringades i Torsby i norra Fryksdalen hos vännen och blivande svågern Ernst Spolén. Den storslagna och vilda värmlandsnaturen påverkade Ivars konst framgent. [1] [2]

I maj 1905 var Arosenius åter i Göteborg men fortsatte därifrån till Stockholm, där modern nu bodde. På hösten ställde Arosenius för första gången ut på Konstnärshuset i Stockholm, med hela 173 arbeten. Året därpå gifte han sig med Ida (Eva) Andrea Cecilia Adler (född 1879). De bosatte sig i mars 1906 i Åby, ett litet stationssamhälle på sydsidan av Kolmården; dottern Eva (Lillan) föddes samma år.[3]

Under 1906 och 1907 medverkade Arosenius i Strix och Söndags-Nisse. Den 21 april 1907 gav Hasse Zetterström ut ett specialnummer av Söndags-Nisse med teckningar och text uteslutande av Ivar Arosenius.

På hösten 1907 flyttade Arosenius med sin familj till Göteborg och sedan till Älvängen, där Evas mor ägde en liten egendom med utsikt över Göta älv. Där fanns en liten röd stuga med tre rum och kök i bottenvåningen, två rum en trappa upp - ateljé och sovrum. I maj 1908 ställde han ut på Lunds universitets konstmuseum tillsammans med Gerhard Henning och Sigge Bergström. Arosenius fick sitt stora genombrott i november samma år, då han tillsammans med Henning och Bergström hade en utställning på Valand.

Död och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

"Flickan vid ljuset"

Arosenius avled i sitt hem i Älvängen den 2 januari 1909 i sviterna av sin blödarsjuka.[4] Under mellandagarna fick han en halsinfektion vilken man dock inte betraktade som allvarlig. Under nyårsdagen förvärrades det onda och på kvällen ville han inte gå och lägga sig. Hans hustru gick till sängs vid tiotiden men väcktes någon timme senare av ett underligt ljud. Hon steg upp bara för att hinna se hur han reser sig från sin stol, vacklar omkull och dör. Ett blodkärl hade brustit i halsen, och han hade kvävts. Ivar Arosenius begravdes på Östra kyrkogården i Göteborg.[3]

Året efter sin död fick Arosenius konst det definitiva genombrottet.

Högstadieskolan Aroseniusskolan i Älvängen uppfördes på 1970-talet och namngavs efter målaren. 1978 fick Arosenius självporträtt pryda ett av frimärkena i serien Tre svenska konstnärer (tillsammans med Karl Isakson och Carl Kylberg).

Efter Arosenius död fick hans hus förfalla under många år och revs slutligen på 1960-talet. Men dörrarna där han hade målat och kakelugnen som är berömd för målningen "Flickan vid ljuset" togs ner och flyttades till Starrkärr-Kilanda hembygdsförening.

Aroseniusvägen i Södra Ängby, Stockholm är uppkallad efter Ivar Arosenius. Även i Göteborg återfinns en gata uppkallad efter honom, Aroseniusgatan i Torp (1944).[5]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Ivar Arosenius var son till baningenjören vid Bergslagernas och Göteborg-Borås järnvägar, kaptenen i Väg- och vattenbyggnadskåren Henrik Arosenius (1841-1901) och Sigrid Arosenius, född Rydén (1846-1929). Hans syskon var Harald (1875-1889, död i blödarsjuka), Conrad (född 1877, död vid åtta månaders ålder), Erik (1880-1953) och Ingegerd, född 1884 och gift 1906 med Ernst Spolén.[6] Ivar Arosenius gifte sig 1906 med Ida (Eva) Andrea Cecilia, född Adler (1879), död 1965 i en gasolycka i medeltidsstaden Cagnes-sur-Mer i Frankrike.[7] De bosatte sig i Åby, Kolmården, och fick tillsammans dottern Eva (Lillan) 1906.[8]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ivar Arosenius - en minnesbild, av Ernst Spolén, Norstedts Förlag, Stockholm 1963
  2. ^ Kvällens violiner, av Ernst Spolén, Boviggens Förlag, Torsby 2007
  3. ^ [a b] Minnesbilder av Ivar Arosenius - Ole Kruse - Gerhard Henning, nedtecknade av Filip Wahlström m.fl, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1956
  4. ^ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.58
  5. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945 s. 105
  6. ^ Ivar Arosenius - en minnesbild, av Ernst Spolén, Norstedts Förlag, Stockholm 1963
  7. ^ Förbundet Blödarsjuka i Sverige
  8. ^ Minnesbilder av Ivar Arosenius - Ole Kruse - Gerhard Henning, nedtecknade av Filip Wahlström m.fl, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1956 s.125-126

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellberg, Kjell-Åke, Älvängen - ängarna vid älven 1823-1990., 1990.
  • Ivar Arosenius, [Nationalmuseie utställningskatalog nr 410 : Biografiska data], Nationalmuseum & LiberFörlag, Stockholm 1978 ISBN 91-7100-132-8
  • Fredlund, Björn, Ivar Arosenius, Stockholm 2009, ISBN13: 9789186221065

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]