1. FC Union Berlin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
1. FC Union Berlin
Union Mannschaft 01.jpg
Grundinformation
Grundad 1906/1966
Fullständigt namn 1. FC Union Berlin e. V.
Smeknamn Eiserne, Eisern Union
Serie 2.Bundesliga 2013/14
Hemmaarena Alte Försterei
(Kapacitet: 21 717)
Nyckelpersoner
Ordförande Dirk Zingler
Tränare TysklandNorbert Düwel
Matchställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Kit left arm shouldersonblack.png
Lagfärger
Kit body blackstripes.png
Lagfärger
Kit right arm shouldersonblack.png
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ

1. FC Union Berlin, 1. Fußballclub Union Berlin e. V., är en fotbollsklubb i stadsdelen Köpenick i Berlin, Tyskland

1. FC Union Berlin har stor kultstatus i Berlin och har trots spel i lägre divisioner en stor supporterkrets. Föreningen skapades i sin nuvarande form 1966 men har en lång historia innan dess som sträcker sig tillbaka till 1906. 1968 vann man sin hittills enda stora titel under namnet 1. FC Union. 2001 nådde man sensationellt finalen i den tyska cupen och spel i UEFA-cupen.

En klassisk slogan för klubben är "Niemals vergessen - Eisern Union". Klubben stod under DDR-tiden som en motpol till Dynamo Berlin och mötena mellan klubbarna är fortfarande intensiva och hätska. Supporterproblem vid matcherna har förekommit ett flertal gånger.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Oberschöneweide[redigera | redigera wikitext]

Den första föregångaren till dagens 1. FC Union Berlin var FC Olympia Oberschöneweide som grundades 1906 genom att flera mindre föreningar gick ihop i Oberschöneweide i Berlin. Under en period ingick man som en del i BTuFC Union 1892 som blivit tyska mästare 1905. När laget valde att stå på egna ben 1909 tog man med sig namnet Union och blev Union Oberschöneweide. Vid denna tid hade man blått och vitt som klubbfärger.

1914 spelade man för första gången i den regionala högstadivisionen i Berlin och Brandenburg och blev 1917 vicemästare. De kommande åren gjorde oroligheterna i staden Berlin och första världskriget att man hade svårt att spela matcher. Många spelare kallades in till krigstjänstgöring och ett stort antal stupade. 1920 flyttade man till Sportanlage Sadowa som senare blev Stadion An der Alten Försterei, där man än idag hör hemma.

1920 blev Union för första gången mästare i Berlin och var därmed kvalificerade för det tyska mästerskapet. Man nådde kvartsfinalen men åkte ut mot Breslauer Sportfreunde (2-3). Tre år senare blev man återigen mästare i Berlin och nådde final i tyska mästerskapet efter segrar mot Arminia Bielefeld och SpVgg Fürth. I finalen på Grunewaldstadion i Berlin förlorade Union mot Hamburger SV med 0-3 inför 64 000 åskådare. Efter dessa framgångar tappade man alltmer mot Berlinklubbarna Hertha BSC och Tennis Borussia Berlin.

FC Union bildas[redigera | redigera wikitext]

Unionspelare firar den legendariska segern i östtyska cupen 1968.

Dagens FC Union Berlin bildades 1966 i samband med att det genomfördes en sportpolitisk kursändring i DDR. Reformen innebar att man skulle skapa "prestationscentrum" i varje distrikt i DDR där ledande fotbollsklubbar fick prefixet FC. I Östberlin innebar det att Dynamo Berlin och FC Vorwärts bildades - och FC Union Berlin. Union Berlin var därtill en civil förening i motsats till Dynamo (polis och säkerhetspolis) och Vorwärts (armé). Det var det östtyska fackförbundets ordförande Herbert Warnke som krävt att det skulle skapas en civil klubb i Östberlin.

Cupmästare 1968[redigera | redigera wikitext]

1968 följde föreningens hittills största seger då man vann den östtyska cupen, FDGB-Pokal. I finalen slog Union favorittippade FC Carl Zeiss Jena. I laget fanns legendariska DDR-spelare som Günter "Jimmy" Hoge och Reinhard Lauck. 1973 åkte man ur förstaserien och hamnade i andradivisionen DDR-Liga. Där tog man hem serien två gånger i rad men tog sig inte upp i förstaserien då man misslyckades i kvalserien som följde.

De stora åren[redigera | redigera wikitext]

1976 kunde äntligen Union ta sig tillbaka i den östtyska förstadivisionen. Säsongen inleddes när man inför 45 000 åskådare på Stadion der Weltjugend besegrade rivalen Dynamo Berlin med 1-0. Union vann även returmötet med samma siffror. Union klarade sig kvar i serien men segrarna mot Dynamo cementerade klubbens image som kultförening och publikmagnet under 1970-talet. Följande säsonger hade man näst flest åskådare i DDR efter Dynamo Dresden, trots att man kämpade för att inte åka ur serien. Föreningen blev en samlingsplats för oppositionella i Östtyskland och kom att bevakas speciellt av myndigheterna. När det blev frisparkar ropade till exempel Union-fansen "Muren måste bort" syftandes på Berlinmuren.

1980 åkte man ur förstaserien.

1986 nådde man för andra gången final i östtyska cupen efter segrar mot storlag som FC Magdeburg och Dynamo Dresden. I finalen förlorade man dock klart mot FC Lokomotive Leipzig.

Efter murens fall[redigera | redigera wikitext]

Stadion an der alten Försterei i Köpenick renoverades och byggdes ut 2009.

Föreningens största framgång efter 1989 kom när man nådde finalen i DFB-pokal 2001. Finalen spelades på Berlins Olympiastadion mot Schalke 04 som vann med 2-0. För Union innebar finalplatsen europacupspel. Samma år kvalificerade man sig för första gången för spel i 2. Bundesliga. Union degraderades efter säsongen 2003/04 då laget bara nådde den 17:e platsen.

2009 kvalificerade laget sig för 2. Bundesliga som seriesegrare i 3. Liga. Union är sedan dess ett lag bortom ont och gott, med två sjunde platser på meritlistan.

Meriter[redigera | redigera wikitext]

  • Östtyska cupmästare 1968

Kända spelare[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]