Andra spanska republiken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Spanska republiken
Spanska: República Española

19311939
Bandera CNT-FAI.svg
Flag of Spain (1931 - 1939).svg

Flagga

Valspråk: Plus Ultra
Nationalsång: Himno de Riego
Spanish State.png
Huvudstad Madrid
(1931–1936)
Valencia
(1936–1937)
Barcelona
(1937–1939)
Språk Spanska
Religion Sekulär
Statsskick Parlamentarisk republik
Bildades 14 april 1931


Upphörde 1 april 1939


Valuta Spansk peseta
Spaniens historia
Escudo de España (mazonado).svg

Denna artikel är en del av en serie
Förhistoria
Förhistoriska Iberia
Romerska Hispania
Medeltida Spanien
Visigotiska kungariket
Kungariket Asturien
Svebiska kungariket
Bysantinska Spania
al-Andalus
Reconquistan
Kungariket Spanien
Imperiet
Expansionstiden
Upplysningstiden
Republik
Första spanska republiken
Bourbonska restaurationen
Andra spanska republiken
Under Franco
Spanska inbördeskriget
Francospanien
Moderna Spanien
Övergång till demokrati
Moderna Spanien
Ämnen
Ekonomisk historia
Militärhistoria

Spanien-portalen

Andra spanska republiken var Spaniens regim mellan den 14 april 1931, när kung Alfons XIII lämnade landet, och den 1 april 1939, när de sista republikanska (republicanas) styrkorna kapitulerade inför fascisterna under spanska inbördeskriget.

Under denna period genomfördes olika reformer, inklusive en jordreform, men i de flesta fall uppfylldes inte de förväntningar som hade byggts upp. Samtidigt gjorde bristen på framsteg att missnöjet bland proletariatet växte kraftigt. Efter flera strejker och folkliga resningar (till exempel Asturienrevolutionen) och skiften vid makten, inleddes ett uppror bland missnöjda militärer den 17 juli 1936 som resulterade i spanska inbördeskriget.

Konstitutionen från 1931[redigera | redigera wikitext]

Den provisoriska regeringens första åtgärd var att utropa nyval, vilkas representanter skulle utarbeta en ny republikansk konstitution. Detta godkändes den 9 december 1931. Bland dess friheter återfanns yttrandefrihet, mötesfrihet, åtskiljande mellan kyrkan och staten, rätt att skiljas samt rösträtt för kvinnor. Dessutom fråntogs den spanska adeln sin privilegierade juridiska status, man förenklade den lagstiftande makten genom att införa ett enkammarssystem med namnet Congreso de los Diputados samt öppnade för möjligheten att förstatliga allmänna tjänster som land, bankväsende och järnvägar. Även om dessa möjligheter aldrig förverkligades blev de en källa till splittring under de efterföljande åren. Man förändrade även landets symbol.