Andra spanska republiken
.svg)
Andra spanska republiken var Spaniens regim mellan den 14 april 1931, när kung Alfons XIII lämnade landet, och den 1 april 1939, när de sista republikanska (republicanas) styrkorna kapitulerade inför fascisterna under spanska inbördeskriget.
Under denna period genomförde olika reformer, inklusive en jordreform, men i de flesta fall uppfylldes inte de förväntningar som hade byggts upp. Samtidigt gjorde bristen på framsteg att missnöjet bland proletariatet växte kraftigt. Efter flera strejker och folkliga resningar (till exempel Asturienrevolutionen) och skiften vid makten, inleddes ett uppror bland missnöjda militärer den 17 juli 1936 som resulterade i spanska inbördeskriget.
[redigera] Konstitutionen från 1931
Den provisoriska regeringens första åtgärd var att utropa nyval, vilkas representanter skulle utarbeta en ny republikansk konstitution. Detta godkändes den 9 december 1931. Bland dess friheter återfanns yttrandefrihet, mötesfrihet, åtskiljande mellan kyrkan och staten, rätt att skiljas samt rösträtt för kvinnor. Dessutom fråntogs den spanska adeln sin privilegierade juridiska status, man förenklade den lagstiftande makten genom att införa ett enkammarssystem med namnet Congreso de los Diputados samt öppnade för möjligheten att förstatliga allmänna tjänster som land, bankväsende och järnvägar. Även om dessa möjligheter aldrig förverkligades blev de en källa till splittring under de efterföljande åren. Man förändrade även landets symbol.
Den här artikeln anses behöva faktamallen {{Historisk stat}}.
Denna artikel med koppling till andra världskriget är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
