Andrakammarvalet i Sverige 1866
 | ||
| ||
Sveriges riksdags andra kammares 190 platser | ||
|---|---|---|
|
| ||
Andrakammarvalet i Sverige 1866 var det första valet till den svenska tvåkammarriksdagens andra kammare. Rösträtt till första kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 riksdaler per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1000 riksdaler, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 riksdaler. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.
För val till första kammaren krävdes en årsinkomst på 4 000 riksdaler eller en förmögenhet på 80 000 riksdaler. Här hade både kvinnor och män rösträtt. Även bolag hade rösträtt, och särskilt efter norrlandskusten kom skogsbolagen att få stort politiskt inflytande.[1]
Antalet valberättigade visade sig bestå av 187 000 personer genom fastigheter, 9 500 arrendatorer och 10 500 personer genom inkomst. En stor del av fastighetsägarna var bönder, och de kom att få den ledande ställningen i andra kammaren. Av traditionens makt kom många bönder under de första valen att rösta på de lokala godsherrar som tidigare innehaft riksdagsplatser. Den stora lantmannagruppen i riksdagen kom under 1867 års riksdag att bilda Landtmannapartiet. Som en motvikt bildades året därpå Nyliberala partiet.[2]
Valresultat
Efter valet, vid öppnandet av riksdagen 1867, var mandatställningen följande:
| Parti | Antal | |
|---|---|---|
| Lantmannapartiet | 81 | |
| Ministeriella partiet | 38 | |
| Obundna | 71 | |
| Totalt | 190 | |
Källa till tabellen[3]
Källor
- ^ Sveriges historia under 1800- och 1900-talen, Lars-Arne Norborg
- ^ Ur vårt forsterlands historia efter 1809, Emil Svensén
- ^ Tabellen är en sammanställning av uppgifter som anges i Tvåkammarriksdagen 1867–1970 från Almqvist & Wiksell International.
Eftersom riksdagsmän relativt ofta bytte partitillhörighet och partibildningarna var diffusa, är sifforna approximativa.
