Riksdagsvalet i Sverige 1998

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Riksdagsvalet i Sverige 1998
Sverige
1994 ←
20 september 1998
→ 2002

Riksdagens 349 platser
  Första parti Andra parti Tredje parti
  Göran Persson Carl Bildt Gudrun Schyman
Ledare Göran Persson Carl Bildt Gudrun Schyman
Parti Socialdemokraterna Moderaterna Vänsterpartiet
Föregående val 161 80 22
Erhållna mandat 131 82 43
Mandatförändring -30 2 21
Röster 1 914 426 1 204 926 631 011
Andel 36,39 % 22,90 % 11,99 %

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
  Lars Leijonborg
Ledare Alf Svensson Lennart Daléus Lars Leijonborg
Parti Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet
Föregående val 15 27 26
Erhållna mandat 42 18 17
Mandatförändring 27 -9 -9
Röster 619 046 269 762 248 076
Andel 11,77 % 5,13 % 4,72 %

  Sjunde parti
 
Ledare Marianne Samuelsson & Birger Schlaug
Parti Miljöpartiet


Föregående val 18
Erhållna mandat 16
Mandatförändring -2
Röster 236 699
Andel 4,49 %

Statsminister före valet

Göran Persson
Socialdemokraterna

Omvald statsminister

Göran Persson
Socialdemokraterna

Riksdagsvalet i Sverige 1998 till Sveriges riksdag hölls den 20 september 1998.

Valkampanjen[redigera | redigera wikitext]

Vid socialdemokraternas partikongress i Sundsvall i september 1997 beslutades om höjda barnbidrag, återinfört flerbarnstillägg, höjd bilersättning och 16 miljarder till kommunerna i höjda statsbidrag. Besluten spred en signal att socialdemokraterna nu ansåg att åren med åtstramning nu är över. Under hösten 1997 fördes också en intensiv debatt i media om kvaliteten inom åldringsvården, flera fall av vanvård avslöjades

Den 2 april meddelade Olof Johansson att han skulle avgå vid centerstämman. Den 15 juni valdes Lennart Daléus till hans efterträdare.

Den 13 maj demonstrerade 10 000 personer i Stockholm med krav på sänkt fastighetsskatt. De borgerliga partierna medverkade och gav sitt stöd för kravet. Sex dagar senare, den 19 maj, meddelade överraskande Socialdemokraterna och Centerpartiet att de gjort upp om sänkt fastighetsskatt. Fastighetsskatten sänktes från 1,7 % till 1,5 % men samtidigt förändrades beräkningsgrunden vilket gjorde att fastighetsskatten ändå ökade i de mest attraktiva områdena. Den 2 september lovade därför statsminister Göran Persson att taxeringsvärdena skulle frysas i ett år.

Den 21 augusti lade Socialdemokraterna fram sitt valprogram: bland annat höjda barnbidrag och en maxtaxa inom barnomsorgen. Mantrat "vård-skola-omsorg" hamrades in i väljarna.

Den 17 september avslöjade Dagens Nyheter att Gudrun Schyman betalat svart för städhjälp i hemmet. Städningen hade utförts av en kamrat till Schymans dotter. Avslöjandet blev desto mer pinsamt då Schyman tidigare uttalat sig mot manliga politiker som stött förslag om ett pigavdrag och påstått att dessa själva borde städa hemma.

Detta var första gången som det var möjligt för väljarna att kryssa för en viss kandidat på röstsedeln. Tidigare fanns en möjlighet att stryka kandidater, något som knappast hade någon inverkan på vem som blev vald. Totalt lämnades 1 533 705 personröster (29,9 procent). I några fall valdes kandidater in via personvalet, till exempel socialdemokraten Kent Härstedt.

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Parti Partiledare Röster Mandatfördelning
Antal +− % Antal +−
  Socialdemokraterna Göran Persson 1 914 426 36,39 −8,86 131 −30
  Moderata samlingspartiet Carl Bildt 1 204 926 22,90 +0,52 82 +2
  Vänsterpartiet Gudrun Schyman 631 011 11,99 +5,83 43 +21
  Kristdemokraterna Alf Svensson 619 046 11,77 +7,7 42 +27
  Centerpartiet Lennart Daléus 269 762 5,13 −2,52 18 −9
  Folkpartiet liberalerna Lars Leijonborg 248 076 4,72 −2,47 17 −9
  Miljöpartiet de Gröna Marianne Samuelsson och Birger Schlaug 236 699 4,49 −0,53 16 −2
  Sveriges pensionärers intresseparti Brynolf Wendt 52 869 1,00 +0,95 0
  Det nya partiet Ian Wachtmeister 25 276 0,48 +0,48 0
  Sverigedemokraterna Mikael Jansson 19 624 0,37 ? 0
  Ny Framtid Sune Lyxell 9 171 0,17 ? 0
  Ny demokrati Per Anders Gustavsson 8 297 0,16 −1,08 0
  Pensionärspartiet ? 6 865 0,13 ? 0
  Rättvisepartiet Socialisterna Per-Åke Westerlund 3 044 0,06 ? 0
  Kommunisterna Rolf Hagel 1 868 0,04 ? 0
  Socialistiska Partiet ? 1 466 0,03 ? 0
  Övriga partier 8 696 0,17
Antal giltiga röster 5 261 122 100,00   349  
Ogiltiga röster 113 466  
Totalt 5 374 588
(81,39 %)

Antalet röstberättigade var 6 603 129 personer och antalet röstande var 5 374 588 personer vilket ger ett valdeltagande på 81,39, en nedgång med 5,43 procent jämfört med föregående riksdagsval.

I den nya riksdagen var 42 % av ledamöterna kvinnor.

Mandatfördelning mellan blocken[redigera | redigera wikitext]

Vänsterblocket fick 190 mandat medan det borgerliga blocket fick 159 mandat.

Regeringsbildning[redigera | redigera wikitext]

Den socialdemokratiska minoritetsregeringen, Regeringen Persson, under ledning av statsminister Göran Persson kvarstod. Men den stora skillnaden mot föregående mandatperiod var att regeringen var beroende av två partiers stöd. Under den tidigare haft det räckt med ett parti.

Den 5 oktober 1998 gav Statsrådsberedningen ut ett pressmeddelande av vilket det bl.a. framgick att regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle samarbeta på fem områden under mandatperioden: ekonomi, sysselsättning, rättvis fördelning, jämställdhet och miljö.

Göran Perssons regering bestod efter valet av 20 statsråd. I regeringsförklaringen anförde Göran Persson att den budgetproposition som inom kort skulle föreläggas riksdagen hade tagits fram i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vidare uttalade han att det krävdes beredskap för samförstånd och långsiktiga lösningar i riksdagen för att få till stånd sunda offentliga finanser och stabila priser. De politiska partierna i riksdagen skulle inbjudas till överläggningar om utformningen av framtidens skatter. Under mandatperioden skulle regeringen också eftersträva parlamentariska förutsättningar för att radikalt kunna sänka avgifterna i barnomsorgen. Dessutom skulle samtliga riksdagspartier bjudas in till samtal om hur öppenheten skulle kunna öka kring finansiella bidrag till politiska partiers och enskilda kandidaters valkampanjer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]