Riksdagsvalet i Sverige 2010

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Riksdagsvalet i Sverige 2010
Sverige
2006 ←
19 september 2010
→ 2014

Riksdagens 349 platser
  Första parti Andra parti Tredje parti
  Mona Sahlin Fredrik Reinfeldt Peter Eriksson & Maria Wetterstrand
Ledare Mona Sahlin Fredrik Reinfeldt Språkrör:
Peter Eriksson och Maria Wetterstrand
Parti Socialdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet
Allians De rödgröna Alliansen De rödgröna
Föregående val 130 97 19
Erhållna mandat 112 107 25
Mandatförändring -18 10 6
Röster 1 827 497 1 791 766 437 435
Andel 30,66 % 30,06 % 7,34 %

  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
  Jan Björklund Maud Olofsson Jimmie Åkesson
Ledare Jan Björklund Maud Olofsson Jimmie Åkesson
Parti Folkpartiet Centerpartiet Sverigedemokraterna
Allians Alliansen Alliansen
Föregående val 28 29 0
Erhållna mandat 24 23 20
Mandatförändring -4 -6 20
Röster 420 524 390 804 339 610
Andel 7,06 % 6,56 % 5,70 %

  Sjunde parti Åttonde parti
  Lars Ohly Göran Hägglund
Ledare Lars Ohly Göran Hägglund
Parti Vänsterpartiet Kristdemokraterna
Allians De rödgröna Alliansen
Föregående val 22 24
Erhållna mandat 19 19
Mandatförändring -3 -5
Röster 334 053 333 696
Andel 5,60 % 5,60 %

Statsminister före valet

Fredrik Reinfeldt
Moderaterna

Statsminister efter valet

Fredrik Reinfeldt
Moderaterna

Söndagen den 19 september 2010 anordnades riksdagsval i Sverige. Vid detta val valdes riksdagen för mandatperioden 20102014. Förtidsröstningen i Sverige påbörjades den 1 september 2010, men svenska ambassader och konsulat i utlandet kunde ta emot röster redan den 26 augusti 2010, brevröstning från utlandet började den 5 augusti.[1] Valet gav som resultat att Alliansen blev största block men utan att få egen majoritet. Sverigedemokraterna kom för första gången in i riksdagen. Valdeltagandet var 84,63 % vilket är 2,64 procentenheter högre än vid riksdagsvalet 2006.[2]

Den tidigare mandatperioden[redigera | redigera wikitext]

Efter riksdagsvalet 2006 befann sig Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna i regeringsställning genom regeringen Reinfeldt.

Mandatfördelning valet 2006[redigera | redigera wikitext]

Förberedelser för valet[redigera | redigera wikitext]

Valsedlar till 2010 års val i en vallokal i Borlänge.

Mandatfördelning mellan valkretsar[redigera | redigera wikitext]

De 310 fasta valkretsmandaten i riksdagsvalet fördelas mellan kretsarna på grundval av statistik över antalet röstberättigade per riksdagsvalkrets som tas fram av Valmyndigheten baserat på läget 1 mars 2010. Beslut baserat på statistiken skulle fattas senast 30 april av Valmyndigheten.[1] Resultatet av befolkningsförändringarna 2006–2010 blev att fyra valkretsar i storstadsområden, Stockholms kommuns valkrets, Stockholms läns valkrets, Skåne läns södra valkrets och Västra Götalands läns västra, ökade med ett valkretsmandat vardera jämfört med 2006. Värmlands läns valkrets, Örebro läns valkrets, Västernorrlands läns valkrets och Jämtlands läns valkrets minskade med ett mandat vardera jämfört med 2006. Valkretsindelningen är oförändrad sedan 2006 års val.[3]

Valsedlar[redigera | redigera wikitext]

Valmyndigheten, som bland annat hanterar tryckningen av valsedlar, tog emot registrering av partibeteckningar fram till 1 mars 2010. Vid slutdatumet fanns 40 partibeteckningar registrerade för riksdagsval.[4][5] Namn på kandidater för partier med registrerad partibeteckning togs emot fram till 15 april 2010. De partier som beställde valsedlar senast detta datum var garanterade att få dem levererade senast 45 dagar före valet.[6]

I vallokalerna lägger röstmottagarna ut valsedlar i samtliga vallokaler för alla partier som något av de två senaste riksdagsvalen, det vill säga 2006 eller 2002, uppnått minst en procent av rösterna, under förutsättning att partiet hade anmält intresse för detta senast 15 januari 2010.[1] I riksdagsvalet 2010 var åtta partier kvalificerade för detta: de sju riksdagspartierna i den sittande riksdagen (vald 2006) samt Sverigedemokraterna.[7] Valresultat i andra val, såsom val till Europaparlamentet, kvalificerar däremot inte partier för valsedelsutläggning utförd av röstmottagarna i riksdagsvalet. Övriga partier får själva ombesörja distributionen av valsedlar. De valsedlar som läggs ut är partivalsedlar med partibeteckning men utan namngivna kandidater. Partivalsedlar med kandidatlista ombesörjer alltid partierna själva att lägga ut. De partier som uppnått gränsen för att få valsedlar utlagda har också rätt att få ett visst antal valsedlar tryckta gratis. Övriga partier fick betala för valsedlarna i enlighet med en taxa som bestämdes i november 2009.[6] Om ett parti som fått betala för sina valsedlar erhåller minst en procent av rösterna i valet, får partiet tillbaka vad det kostade efter valet, men detta inträffade inte för något parti i 2010 års val.

Röstlängd och röstkort[redigera | redigera wikitext]

Rösträtten bestämdes efter uppgifter i folkbokföringen per 20 augusti 2010, och röstkort skickades ut under de följande dagarna. Valmyndigheten räknade med att alla röstberättigade som var bosatta i Sverige skulle ha fått sitt röstkort senast 1 september 2010.[1]

Valbudgetar och reklam[redigera | redigera wikitext]

Partierna förväntades enligt en sammanställning i januari 2010 totalt satsa över 250 miljoner kronor i valrörelsen.[8] Enligt en senare sammanställning uppgick partiernas sammanlagda budget till 295 miljoner kronor. Den totala valbudgeten var därmed 62 miljoner högre än i valet år 2006 – en ökning med 30 procent.[9]

Till skillnad från i många övriga länder fanns under riksdagsvalet inga regleringar av de politiska partiernas finanser. Partierna var heller inte skyldiga att redovisa var pengarna kom ifrån. Partiernas valbudgetar präglades av ett starkt hemlighetsmakeri angående gåvor och hur pengarna använts.[10]

Enligt uppskattningar hade de olika partiernas budgetar följande fördelning:[10]

  • Socialdemokraterna: 70 miljoner (50 miljoner 2006)
  • Centerpartiet: 65 miljoner (50)
  • Moderaterna: sannolikt omkring 60 miljoner (37)
  • Folkpartiet: 30 miljoner (30)
  • Kristdemokraterna: 17 miljoner (12)
  • Miljöpartiet: 10 miljoner (10)
  • Vänsterpartiet: 7 miljoner (mer än 7)
  • Sverigedemokraterna: siktade på 19 miljoner
  • Alliansen (tidigare Allians för Sverige): 162 miljoner (129)
  • De rödgröna: 87 miljoner (67)

TV-reklam[redigera | redigera wikitext]

Riksdagsvalet år 2010 var det första riksdagsval där politisk TV-reklam var tillåten.[9]

Riksdagspartiernas valaffischer[redigera | redigera wikitext]

Valaffischer för 2010 års val framför Stockholms stadshus.
Parti Slagord
Sverigedemokraterna Invandringsbroms eller pensionsbroms? (m.fl.)
Folkpartiet Framtiden börjar i klassrummet (m.fl.)
Kristdemokraterna Ett mänskligare Sverige
Miljöpartiet Modernisera Sverige
Moderaterna Framåt tillsammans (m.fl.)
Socialdemokraterna Vi kan inte vänta
Vänsterpartiet Håll ihop
Centerpartiet Ge drömmen en chans

Övriga partiers valaffischer[redigera | redigera wikitext]

Parti Slagord
Piratpartiet Vi bygger kunskapssamhället (m.fl.)[11]
Feministiskt initiativ För oss har alla lika mycket värde:homo, bi, trans, hetero och kristdemokrat. (m.fl.)[12]

Partiledardebatter i TV och radio[redigera | redigera wikitext]

Slutdebatten i Sveriges Television. Från vänster i bild: Göran Hägglund (KD), Lars Ohly (V), Jan Björklund (FP), Mona Sahlin (S), Fredrik Reinfeldt (M), Maria Wetterstrand (MP), och Maud Olofsson (C).

Under valrörelsen hölls följande debatter i TV och radio med medverkan av dåvarande riksdagspartiernas partiledare:

Titel Moderator(er) Kanal Datum
"Skolfront partiledardebatt" Natanael Derwinger SVT1 6 september 2010
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M), Mona Sahlin (S), Jan Björklund (FP), Maud Olofsson (C), Göran Hägglund (KD), Lars Ohly (V) och Maria Wetterstrand (MP) 
"Partiledardebatt i Studio Ett[13]" Tomas Ramberg Sveriges Radio P1 10 september 2010
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M), Mona Sahlin (S), Jan Björklund (FP), Maud Olofsson (C), Göran Hägglund (KD), Lars Ohly (V) och Peter Eriksson (MP) 
"Duellen" Karin Hübinette SVT1 12 september 2010
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M) och Mona Sahlin (S) 
"Debatten" Malou von Sivers och Jenny Östergren TV4 16 september 2010
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M), Mona Sahlin (S), Jan Björklund (FP), Maud Olofsson (C), Göran Hägglund (KD), Lars Ohly (V), Peter Eriksson (MP) 
"Slutdebatten" Mats Knutson och Anna Hedenmo SVT1 17 september 2010
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M), Mona Sahlin (S), Jan Björklund (FP), Maud Olofsson (C), Göran Hägglund (KD), Lars Ohly (V), Maria Wetterstrand (MP) 
"Din nästa statsminister" Malou von Sivers och Jenny Östergren TV4 18 september 2010
Medverkande partiledare: Fredrik Reinfeldt (M), Mona Sahlin (S) 

Vallokalsundersökningar[redigera | redigera wikitext]

När vallokalerna stängdes klockan 20:00 på kvällen den 19 september 2010, visade SVT (VALU) och TV4 sina vallokalsundersökningar.

Parti SVT (VALU) [14] TV4 [14]
Procent Ändring i procent Procent Ändring i procent
Socialdemokraterna 30,0 -5,0 32,7 -2,3
Moderata samlingspartiet 29,1 +2,9 27,2 +1,0
Miljöpartiet de gröna 9,0 +3,8 7,8 +2,6
Folkpartiet liberalerna 7,2 -0,3 6,9 -0,6
Centerpartiet 7,1 -0,8 7,0 -0,9
Kristdemokraterna 5,7 -0,9 7,1 +0,5
Vänsterpartiet 6,1 +0,3 5,9 0
Sverigedemokraterna 4,6 +1,7 4,1 +1,2
Övriga 1,2[15]  ? 1,3 -1,5
Block SVT [16] TV4 [14]
Procent Ändring i procent Procent Ändring i procent
Alliansen (M,FP,C,KD) 49,1 +0,9 48,2 0
Rödgröna (S,MP,V) 45,1 -0,9 46,4 +0,4
Blockskillnad 4,0 - 1,8 -

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Företrädare för de danska partierna Venstre, De Konservative och Dansk Folkeparti samt för det norska partiet Fremskrittspartiet kritiserade Sverige i valet 2010. Kritiken handlade dels om att TV 4 stoppade Sverigedemokraternas kontroversiella valfilm, dels att vem som helst kan se vilka valsedlar man tar innan man går in i röstbåset.[17][18][19] Kritiken avfärdades av såväl Fredrik Reinfeldt som Mona Sahlin.[20] De danska regeringspartierna och Dansk Folkeparti ville att internationella valobservatörer skulle skickas för att övervaka svenska valet. Enligt den danska regeringen var det på grund av att yttrandefriheten är hotad i Sverige sedan TV 4 vägrat att visa Sverigedemokraternas valfilm.[21] Feministiskt initiativ ville också att valobservatörer skulle skickas för att övervaka valet men då av en annan orsak. Enligt Feministiskt initiativ bland annat på grund av att alla partiers valsedlar inte kommer ut i vallokalerna och att valarbetare ofta ger fel information vilket gjort att egenskrivna valsedlar blivit ogiltiga.[22] Valet fick även kritik av Piratpartiets partiledare för att valsedlar slängts och gömts men också för att det krävts en procent av rösterna i de två senaste riksdagsvalen för att Valmyndigheten ska distribuera ett partis valsedlar.[23]

Efter valet anordnades runt om i Sverige demonstrationer mot att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen. Demonstrationerna ägde rum i Stockholm, Göteborg och Malmö. Enbart i Stockholm deltog c:a 10 000 demonstranter i en manifestation som utfördes mindre än 24 timmar efter att vallokalerna stängt.[24]

I det svenska valsystemet (till kommun, landsting, riksdag och EU-parlament) får man som parti och väljare enligt den fria nomineringsrätten i princip nominera vem som helst. Det är dock bara möjligt som väljare att lägga till egna namn för de partier som inte har anmält sina kandidater.[25] Detta förfarande har fått kritik då personer blivit invalda för partier som de inte sympatiserar med.[26] Men också för att partier som Rikshushållarna nominerat kandidater för sitt parti såsom Prins Daniel, Mona Sahlin, Prinsessan Madeleine m.fl.[27][28] Regeringen har i en utredning föreslagit att det införs krav på samtycke till kandidatur för ett parti för att en kandidat ska vara valbar för det partiet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.[29]

Opinionsmätningar[redigera | redigera wikitext]

Efter valet i september 2006 tappade regeringen kraftigt i stöd, de rödgröna hade då ett stort övertag i opinionen. Som mest ledde oppositionen med 19,4 procentenheter enligt Sifos mätning i februari 2008. Därefter ökade stödet för Alliansen. Under sommaren 2009 var det jämt mellan blocken fram till december 2009 då de rödgröna kraftigt drog ifrån i opinionen. Därefter vände det igen och från försommaren 2010 hade Alliansen ett övertag i opinionen.

Våldsamheter och oroligheter under valet[redigera | redigera wikitext]

Jimmie Åkesson

Under valet förekom det flera fall av våldsamheter och oroligheter runtom i landet, framförallt riktat mot Sverigedemokraterna. Partiet utsattes för flera attacker mot enskilda politiker och störningar av valmöten, vilket fick till följd att flera planerade möten under valturnén ställdes in av säkerhetsskäl.[30]

Den 10 september utbröt våldsamheter vid ett torgmöte anordnat av Sverigedemokraterna på Gustav Adolfs torg i Malmö. Kravallpolis sattes in efter att några av de omkring 500 motdemonstranterna kastat ägg och bengaliska eldar.[31] Polisen omhändertog tre och grep fyra personer.[31]

Senare samma dygn uppgav den Sverigedemokratiske politikern David von Arnold att han blivit överfallen och utsatt för bland annat grov misshandel i sin lägenhet i Malmö.[32] Två maskerade män tvingade sig enligt anmälan in i von Arnolds lägenhet och misshandlade honom samt ristade in ett hakkors i hans panna med en kniv.[32] Polisen rubricerade händelsen som olaga frihetsberövande, grov misshandel, olaga hot samt grov stöld.[32] Eftersom rättsläkarintyget uppgav att starka skäl talar för att skadorna var självförvållade och det saknades spår efter angreppsmännen misstänktes von Arnold för falsklarm.[33]

Den 13 september utbröt tumult vid Kungsportsplatsen i Göteborg när omkring 500 motdemonstranter hindrade Sverigedemokraterna från att genomföra ett planerat valmöte.[34] Polisen använde pepparsprej för att skingra motdemonstrationen, som saknade tillstånd, och sju personer omhändertogs.[34]

Den 14 september ställde Sverigedemokraterna in sina planerade valmöten i Eskilstuna, Karlstad och Uddevalla av säkerhetsskäl, och den 15 september ställdes valturnén i Norrköping in av samma anledning.[30][35]

Efter de inställda valmötena riktade Rikspolischefen Bengt Svenson hård kritik mot de länspolismyndigheter där Sverigedemokraterna inte kunnat genomföra sina valmöten: "Där det inte gått att genomföra dom här, då har polismyndigheterna brustit i sin planering och genomförande av uppdraget. [...] Det är allvarligt om möten inte kan hållas, det är vår absoluta uppgift att se till att de grundlagsskyddade rättigheterna kan vidmakthållas och att alla möten kan vara".[36]

En del väljare blandade ihop Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas valsedlar på grund av att namnen liknar varandra. Väljare som tog fel valsedel röstade på ett parti som de egentligen inte ville rösta på. Röstmottagarna får inte säga något om de ser att en väljare tar fel valsedel, men om väljaren till exempel frågar vad det står på valsedeln får röstmottagarna upplysa om detta.[37]

Händelser efter valet[redigera | redigera wikitext]

Den stora reaktionen efter valet var att Sverigedemokraterna valdes in i riksdagen samt rösträkningskaoset. Lars Ohly visade sin kritik genom att inte gå in i samma sminkrum som Jimmie Åkesson inför en TV-sändning.

Det jämna valresultatet medförde att styrkeförhållandena i riksdagen inte var slutligt avgjorda på valnatten. Först efter kontrollräkningen avgjordes det slutliga valresultatet. I vissa valkretsar hade ett fåtal röster kunnat förändra mandatfördelningen till Alliansens fördel. Efter valet rapporterade media om felaktigheter i valet, till exempel felaktig hantering av poströster och underkända röster. Valresultatet har därför överklagats.[38] Vallagen säger att ett val måste göras om ifall sådana fel sannolikt påverkat valresultatet, avseende antal mandat. Det ansågs inte varit sannolikt för riksdagsvalet. Däremot gjordes regionvalet för Västra Götalands län om den 15 maj 2011.

Valresultatet, som innebar att Alliansen blev största block utan egen majoritet, ledde till att statsminister Fredrik Reinfeldt på valnatten uttryckte en önskan att kunna samverka med Miljöpartiet. Enligt Miljöpartiet kom det dock inget gemensamt erbjudande från Allianspartierna om att inleda koalitionsförhandlingar och man ställde sig avvisande till att enbart bli ett stödparti.[39][40] Den 27 september meddelade språkrören för miljöpartiet att man, efter samtal med Fredrik Reinfeldt, kunde tänka sig ett samarbete med den borgerliga regeringen i enskilda sakfrågor som asyl- och invandringspolitik. Detta för att kunna avstyra Sverigedemokraternas styrande i dessa frågor.[41]

Valnatt[redigera | redigera wikitext]

Detta resultat presenterades under valvakan 2010.

Parti Partiledare Röster Mandatfördelning
Antal +− % Antal +−
  Socialdemokraterna Mona Sahlin 1 780 974 30,9 −4,4 113 −17
  Moderata samlingspartiet Fredrik Reinfeldt 1 729 010 30,0 +3,9 107 +10
  Miljöpartiet de Gröna Maria Wetterstrand och Peter Eriksson 415 879 7,20 +2,0 25 +6
  Folkpartiet liberalerna Jan Björklund 407 816 7,1 −0,4 24 −4
  Centerpartiet Maud Olofsson 380 215 6,6 −1,3 22 -7
  Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson 330 157 5,7 +2,8 20 +20
  Kristdemokraterna Göran Hägglund 324 715 5,6 −1,0 19 −5
  Vänsterpartiet Lars Ohly 321 854 5,6 −0,3 19 −3
  Övriga partier 80 644 1,4
  Borgerliga blocket (m, fp, kd, c) 2 841 756 49,3 +1 172 -6
  Röd-gröna blocket (s, v, mp) 2 518 707 43,7 157 -14
Antal giltiga röster 5 771 264 100,00   349  
Ogiltiga röster 79 313  
Totalt 5 850 577
(82,1 %)

Antalet röstberättigade var 7 123 651 personer och antalet röstande var 5 850 577 personer vilket ger ett valdeltagande på 82,1, en uppgång med 1,7 procentenheter jämfört med föregående riksdagsval.

Källa: Valmyndighetens vallnattsresultat

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Politiska partier Andel Röster Mandat
Vänsterpartiet 5,60 %
  
334 053 19
–0,24 %
  
+9 331 –3
Sveriges Socialdemokratiska arbetareparti 30,66 %
  
1 827 497 112
–4,33 %
  
–115 128 –18
Miljöpartiet de gröna 7,34 %
  
437 435 25
+2,14 %
  
+146 314 +6
Centerpartiet 6,56 %
  
390 804 23
–1,32 %
  
–46 585 –6
Folkpartiet liberalerna 7,06 %
  
420 524 24
–0,48 %
  
+2 129 –4
Kristdemokraterna 5,54 %
  
333 696 19
–0,99 %
  
–32 302 –5
Moderata samlingspartiet 30,06 %
  
1 791 766 107
+3,83 %
  
+335 752 +10
Sverigedemokraterna 5,70 %
  
339 610 20
††
  
+177 147 +20
Övriga partier 1,43 %
  
85 023
–4,24 %
  
–223 696

Totalt antal mandat
  

349
  
±0
Totalt antal röster 100,00 %
  
5 960 408
+6,86
  
+409 130
† = Procentuell fördelning mellan partigrupperingarna är gjord exklusive rösterna som fallit på kategorin "övriga partier". För 2006 är de giltiga rösterna exklusive "Övriga partier" 5 236 264. För 2010 är motsvarande siffra 5 875 385.
†† = Sverigedemokraterna fanns inte representerade i Sveriges riksdag innan valet 2010. Partiet ingick vid i kategorin "övriga partier" som utgjorde 5,67 procent av valmanskåren. Från valet 2006 till 2010 ökade partiet med 2,77 procentenheter och kom därmed in i riksdagen.


Parti Partiledare Röster Mandatfördelning
Antal +− % Antal +−
  Socialdemokraterna Mona Sahlin 1 827 497 30,66 -4,33 112 -18
  Moderata samlingspartiet Fredrik Reinfeldt 1 791 766 30,06 +3,83 107 +10
  Miljöpartiet de gröna Maria Wetterstrand och Peter Eriksson (språkrör) 437 435 7,34 +2,09 25 +6
  Folkpartiet liberalerna Jan Björklund 420 524 7,06 -0,48 24 -4
  Centerpartiet Maud Olofsson 390 804 6,56 -1,32 23 -6
  Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson 339 610 5,70 +2,77 20 +20
  Vänsterpartiet Lars Ohly 334 053 5,60 -0,24 19 -3
  Kristdemokraterna Göran Hägglund 333 696 5,60 -0,99 19 -5
  Piratpartiet Rickard Falkvinge 38 491 0,65 +0,02
  Feministiskt initiativ Gudrun Schyman och Stina Sundberg (talespersoner) 24 139 0,40 -0,28
  Sveriges pensionärers intresseparti Leif Ekström 11 078 0,19 -0,33
  Landsbygdsdemokraterna Ola Berg 1 565 0,03
  Rättvisepartiet Socialisterna Per-Åke Westerlund 1 507 0,03 +0,01
  Norrländska samlingspartiet Jan Tommy Lindh 1 456 0,02
  Nationaldemokraterna Marc Abramsson 1 141 0,01 −0,04
  Klassiskt Liberala Partiet Tommie Gran 716 0,01 +0,01
  Frihetspartiet Anders Zillén 688 0,01
  Svenskarnas parti Daniel Höglund 681 0,01
  Enhet Ulf Wåhlström 632 0,01 -0,04
  Sveriges kommunistiska parti Victor Diaz de Filippi 375 0,01 +0,01
  Spritpartiet Benny Haag och Pär Carlsson (språkrör) 237 0,00
  Europeiska Arbetarpartiet-EAP Hussein Askary 187 0,00
  Sjukvårdspartiet Stig Zettlin 185 0,00 -0,20
  Allianspartiet/Medborgarens röst (uppgift saknas) 87 0,00
  Aktiv Demokrati (uppgift saknas) 76 0,00
  Sveriges Nationella Demokratiska Parti (uppgift saknas) 63 0,00
  Junilistan[42] Sören Wibe 41 0,00 -0,47
  Befolkningspartiet Jimmy Nordin 35 0,00
  Kommunistiska förbundet (uppgift saknas) 26 0,00
  Frihetliga Rättvisepartiet (FRP) (uppgift saknas) 19 0,00
  Skånepartiet Carl P. Herslow 17 0,00
  Republikanerna (Sverige) (uppgift saknas) 14 0,00
  Socialistiska partiet[43] (uppgift saknas) 11 0,00
  Republikanska partiet (uppgift saknas) 10 0,00
  Ny framtid Sune Lyxell 7 0,00 -0,02
  Nordisk Union Stig Ramsing 5 0,00
  Alexander's Lista Alexander J. Persson 4 0,00
  Li Yu Chen Anderssonpartiet Li Yu Chen Andersson 4 0,00
  Rikshushållarna (uppgift saknas) 3 0,00
  Arbetsmarknadspartiet UPI (uppgift saknas) 2 0,00
  Övriga partier[44] 1534[45] 0,03
  Borgerliga blocket (m, fp, kd, c) 2 936 790 49,28 +1 172 -6
  Röd-gröna blocket (s, v, mp) 2 598 985 43,6 157 -14
Antal giltiga röster 5 960 408  
Blanka ogiltiga röster 65 938
Övriga ogiltiga röster 2 336
Totalt antal som röstade 6 028 682
Totalt antal röstberättigade 7 123 651

Röstberättigade till riksdagsvalet 2010[46][redigera | redigera wikitext]

Ålder
Antal Procent
18-29 1352212 19,0%
30-49 2348613 33,0%
50-64 1719748 24,1%
65- 1703078 23,9%
Kön
Antal Procent
Män 3505661 49,2%
Kvinnor 3617990 50,8%
Väljargrupp
Antal Procent
Förstagångsväljare 504431 7,1%
Utlandssvenskar 147439 2,1%
Alla röstberättigade 7123651 -

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Valmyndigheten: Val 2010 – kalender, läst 14 september 2009
  2. ^ ”Valresultat 2010”. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/. Läst 16 september 2014. 
  3. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010
  4. ^ Valmyndigheten, läst 3 maj 2010
  5. ^ Valmyndigheten: Registrerade partibeteckningar, läst 3 maj 2010
  6. ^ [a b] Valmyndigheten: Information till partierna - val 2010, läst 13 september 2009
  7. ^ Valmyndigheten: Lägga ut valsedlar: Valet till riksdag, landsting och kommun 2010, läst 13 september 2009
  8. ^ Pengarna rullar i valrörelsen, Dagens Nyheter 18 januari 2010
  9. ^ [a b] Sidea, Emanuel (2010). Valets prislapp: 295 miljoner. www.va.se
  10. ^ [a b] Rohwedder Street, My (2010). Hemligt när partierna pratar ekonomi. www.svt.se
  11. ^ http://direktareflektioner.wordpress.com/2010/08/24/opinionsundersokning-fler-intressanta-valaffisher/ läst 2013-11-29
  12. ^ http://www.resume.se/nyheter/2006/08/21/reklamen_som_ska_fanga_sto/ läst 2013-11-29
  13. ^ "Partiledardebatt i Studio Ett", Studio Ett, 10 september 2010.
  14. ^ [a b c] http://www.expressen.se/nyheter/val2010/1.2142234/sd-vagmastare-i-bade-tv4-s-och-svt-s-undersokningar
  15. ^ http://www.svt.se/nyheter/sverige/svt-s-valu-alliansen-vinner-valet läst 2013-10-05
  16. ^ http://svt.se/2.139744/1.2153232/prognos_blocken
  17. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dansk-kritik-valcensur-i-sverige_5222981.svd
  18. ^ http://nyheter24.se/maktkamp24/452745-danmark-rasar-mot-sd-censur
  19. ^ http://www.vg.no/nyheter/innenriks/norsk-politikk/artikkel.php?artid=10026922
  20. ^ http://www.berlingske.dk/verden/svensk-statsminister-dansk-valgkritik-er-userioes
  21. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/politik/valet2010/valobservatorer-nobbar-det-svenska-riksdagsvalet_5227261.svd läst 2013-11-29
  22. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3966501 läst 2013-11-29
  23. ^ http://www.annatroberg.se/2010/09/19/valfusket-star-som-spon-i-backen/ läst 2013-11-29
  24. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tusentals-demonstrerade-mot-sd_5366071.svd
  25. ^ http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/partier/kandidater/ läst 2014-09-06
  26. ^ http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/vald-mot-sin-vilja läst 2013-12-01
  27. ^ http://www.val.se/val/val2010/valsedlar/R/rvalkrets/01/valsedlar.html#id0059
  28. ^ http://www.dn.se/nyheter/valet-2010/prins-daniel-och-ohly-pa-samma-lista/ läst 2013-12-01
  29. ^ http://www.dagensjuridik.se/2013/11/regeringen-vill-andra-dagens-valsystem-mandaten-maste-spegla-hur-valjarna-har-rostat läst 2013-12.01
  30. ^ [a b] Brandel, Tobias (15 september 2010). ”SD kan inte hålla möten”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/politik/valet2010/sd-kan-inte-halla-moten_5333085.svd. Läst 16 september 2010. 
  31. ^ [a b] Mattsson, Anna (10 september 2010). ”Kravaller under SD-möte i Malmö”. Expressen. http://kvp.expressen.se/nyheter/1.2130251/kravaller-under-sd-mote-i-malmo. Läst 16 september 2010. 
  32. ^ [a b c] Svensson, Olof (11 september 2010). ”Fick hakkors inristat i pannan”. Skånskan. http://www.skanskan.se/article/20100911/NYHETER/100919949/1162/horby/*/fick-hakkors-inristat-i-pannan. Läst 16 september 2010. 
  33. ^ Sydsvenskan den 18 september 2010: Läkare: von Arnold skar sig själv
  34. ^ [a b] Demonstranter stoppade SD-möte”. Rapport. 13 september 2010. http://svt.se/2.22620/1.2144519/demonstranter_stoppade_sd-mote. Läst 16 september 2010. 
  35. ^ Engström, Henrik (15 september 2010). ”Hotat SD-möte ställdes in”. Folkbladet. http://www.folkbladet.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=5353123. Läst 16 september 2010. 
  36. ^ Rikspolischefen kritiserar värmlandspolisen”. Sveriges Television. 16 september 2010. http://svt.se/2.33874/1.2149654/rikspolischefen_kritiserar_varmlandspolisen. Läst 16 september 2010. 
  37. ^ http://svt.se/2.33538/1.2148193/s_valsedlar_blandas_ihop_med_sd_s
  38. ^ Svenska Dagbladet den 24 september 2010:Valet överklagat efter röstsjabbel
  39. ^ http://www.svt.se/2.128339/1.2164789/mp_ja_till_samarbete_-_nej_till_koalition_med_alliansen
  40. ^ http://svt.se/2.128339/1.2154421/mp_vill_inte_bli_stodparti_at_regeringen?lid=senasteNytt_1955680&lpos=rubrik_2154421
  41. ^ http://svt.se/2.128339/1.2164789/mp_ja_till_samarbete_kring_invandringsfragor
  42. ^ Medräknat 2 röster på "Juni listan" blir resultatet 43.
  43. ^ Med olika versalisering i valmyndighetens röstsammanställning: 7 respektive 4 röster.
  44. ^ http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html läst 2013-10-22
  45. ^ Ursprungligen räknades Junilistan (41 röster) och Socialistiska partiet (5 röster) in i "övriga partier" (1580 röster) men eftersom de redovisas separat här ovan i statistiken, blir det 1534 röster på "övriga partier".
  46. ^ http://www.val.se/val/val2010/alkon/R/rike/alderkon.html läst 2013-10-18

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]