Carl Frans Lundström

Från Wikipedia
Carl Frans Lundström
Född2 april 1823[1][2][3]
Jönköpings församling[1][3], Sverige
Död23 augusti 1917[1][2][4] (94 år)
Engelbrekts församling[2][4][3]
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[2][3], fabrikör[3], industriidkare
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1873–1875)[6][3]
Politiskt parti
Inget[3]
BarnCalla Curman (f. 1850)[7][3]
FöräldrarJohan Petter Lundström[3]
SläktingarJohan Edvard Lundström (syskon)
Redigera Wikidata
Carl Frans Lundströms gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Carl Frans Lundström, född 2 april 1823 i Jönköping, död 23 augusti 1917 i Stockholm, var en svensk industriman och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Lundström var bror till Johan Edvard Lundström, son till Peter Lundström och gift med Sofie Malmberg (1830-97). Han hade dottern Calla Curman. Släkten härstammar från Östergötland, där farfadern var orgelbyggare.

Carl Lundström utbildade sig först för handelsyrket i Stockholm, därefter praktiserade han under ett par år på ett handelskontor i Göteborg. Han bedrev därefter tekniska studier huvudsakligen i England. År 1844 anlade han tillsammans med Johan Sandwall i Jönköping en mekanisk verkstad som från början inrättats för metallknappstillverkning samt andra präglade och svarvade metallvaror. I fabriken installerades stadens första industriella ångmaskin. Hans äldre bror, Johan Edvard Lundström, hade börjat experimentera med tillverkning av tändstickor. År 1846 sålde Carl Frans Lundström sin fabrik, som då flyttades till Skultuna. Åren 1846-47 startade bröderna Lundström en fabriksmässig tändstickstillverkning i Jönköping, där den yngre brodern under en resa i Tyskland skaffat ritningar till de maskiner som byggdes i Jönköping och användes i tändsticksfabriken.

Han började redan som 19-åring med egna, högst originella exportaffärer på England: blodiglar och levande skogsfågel. Lundström var först i Sverige med att exportera lingon. Han hade upptäckt att engelsmännen importerade mycket skogsbär från Norge, och skaffade sig direkt ett ombud i London. År 1851 startade han med att exportera stora kvantiteter lingon till England. Detta pågick under några år, fram till att ombudet avled.

År 1847 köpte han i kompanjonskap med brodern J. E. Lundström, Stensholms Pappersbruk, som han senare drev vidare ensam. Han blev samma år delägare i Jönköpings Tändsticksfabriks AB. Under en resa till England 1850 organiserade han upp möjligheterna till export av svenska tändstickor – genom kontakt med handelsfirman Bryant & May – vilket snart skulle öka snabbt. Han inrättade, tillsammans med brodern samt handlanden Frans Gustaf Sandwall, Jönköpings gjuteri och mekaniska verkstad samt 1857 ett mekaniskt väveri, färgeri och appreteringsfabriker för hel- och halvylletyger, Strands väfveri, som förstördes genom eldsvåda 1863. Lundström anlade 1858 det första gasverket i Jönköping som skulle förse väveriet och tändsticksfabriken med lyse. Man försåg även till del staden Jönköping med gas.

År 1863 bestämde han sig för att lämna den aktiva ledningen av tändsticksfabriken och även Jönköping. I april 1863 flyttade familjen Lundström med sin då snart 13-åriga dotter Calla till Stockholm och bosatte sig på Floragatan. I Stockholm blev Lundström samma år chef för väveriet Karlsviks FabrikerKungsholmen, fram till 1880, då han blev direktör för Åby Aktiebolag (Thorshags nya bomullsspinneri). Han blev även riksdagsman. År 1868 köpte familjen lantbruksgården Antuna, ursprungligen i avsikt att användas som sommarnöje, men där han kom att bedriva en hel del experimenterande för att utveckla gårdens lantbruk.

Carl Lundström tillhörde den första stadsfullmäktigeuppsättningen i Jönköping. Han representerade Stockholms stad i riksdagens andra kammare 1873–75 och tillhörde Stockholms stadsfullmäktige 1865–83 samt styrelsen för Tekniska skolan i samma stad 1867–74. Han var medlem av centralkommittéerna för utställningarna i Stockholm 1866, Paris 1867 och London 1871. I Köpenhamn 1872, Wien 1873 och Philadelphia 1876 var han Sveriges kommissarie. Han tjänstgjorde som prisdomare vid de flesta av dessa utställningar. Han blev 1872 ledamot och 1899 hedersledamot av Lantbruksakademien.

Lundström testamenterade över 400 000 kr till allmännyttiga institutioner och välgörande ändamål, varav 300 000 till C. F. Lundströms stiftelse, avsedd att genom ekonomiskt stöd främja vetenskapliga eller praktiska undersökningar och uppfinningar, ägnade att "gagna landets industri eller jordbruk med binäringar, vidare företag, som i ekonomiskt eller moraliskt avseende kunna gagna den arbetande befolkningen, samt undervisning i slöjder och näringar för barn och ungdom, utgivning av populära skrifter i moralisk och sansat frisinnad anda".

Se också[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hvar 8 dag: illustreradt magasin, Fjortonde årgången [6 oktober 1912 - 28 september 1913], D F Bonnier, Göteborg 1913, s. 402
  • Bonniers konversationslexikon, 2:a upplagan, 1944.
  • Lundström, 3. Karl Frans i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Carl F Lundström, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Albin Hildebrand, Carl Frans Lundström, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 25, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 140, Lundström i Stockholm, Carl F, läst: 8 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/3 (1915-1919), bildid: 00017527_00083, sida 83, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 4 mars 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Lundström, CARL FRANS, Svenskagravar.se, läs online, läst: 3 april 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Carl F Lundström, Svenskt biografiskt lexikon.[källa från Wikidata]
  7. ^ Jönköpings Kristina kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00170/C/8 (1833-1855), bildid: C0022105_00230, sida 431, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 15 februari 2020.[källa från Wikidata]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]