Colin Powell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Colin Powell


Ämbetsperiod
20 januari 200126 januari 2005
President George W. Bush
Företrädare Madeleine Albright
Efterträdare Condoleezza Rice

Född 5 april 1937 (77 år)
The Bronx, New York, New York
Politiskt parti Republikanerna

Colin Powell, född 5 april 1937 i Bronx i New York, är en amerikansk pensionerad fyrstjärning general i USA:s armé och politiker (republikan). Han var USA:s utrikesminister mellan 20 januari 2001 - 26 januari 2005, och innan dess USA:s försvarschef 1989 - 1993.

Militär karriär[redigera | redigera wikitext]

Colin Powell föddes i Bronx av föräldrar som hade emigrerat från Jamaica till USA. Han tog examen i geologi ifrån City College of New York 1958. Under sin collegetid passade han på att utbilda sig till reservofficer, och blev efter examen motsvarande fänrik i armén.

År 1962 var Powell militärrådgivare åt sydvietnamesiska armén, ett land som han återvände till 1968 som officer vid 23:e Infanteridivisionen. Efter Vietnamkriget studerade Powell vid George Washington University, där han tog examen 1971. Året därefter utsågs han till White House Fellow, en mycket prestigefull praktiktjänst vid Vita huset.

Powell blev befälhavare för första bataljonen 32:a infanteriregementet, 1973 och befälhavare för andra brigaden 101:a Fallskärmsjägardivisionen (Screaming Eagles) 1976. Efter att Jimmy Carter blivit vald till president utsågs Powell till adjutant åt biträdande försvarsministern Charles W. Duncan, Jr. År 1983 blev han adjutant åt försvarsminister Caspar Weinberger.

År 1986 befordrades Powell till generallöjtnant och utsågs till befälhavare för femte armékåren i Tyskland, och året därefter gjorde Ronald Reagan honom till sin nationelle säkerhetsrådgivare efter att företrädaren Frank Carlucci tog över som försvarsminister efter Weinberger.

Efter att George H. W. Bush övertagit Vita Huset befordrades Colin Powell till fyrstjärnig general och snart därefter utsågs han till försvarschef. Därigenom samordnade han den militära planeringen av Operation Desert Shield och Operation Desert Storm mellan presidenten, försvarsminister Dick Cheney och militärbefälhavaren för U.S. Central Command general Norman Schwarzkopf.

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

I september 1993 gick Powell i pension, varefter han började hålla föredrag runt om i USA och gav ut sina memoarer, best-sellern My American Journey. Hans popularitet gjorde dock att både demokraterna och republikanerna försökte få in honom i politiken, till exempel 1996 då han var mycket nära att ställa upp i det republikanska primärvalet.

Under 2000 års presidentvalskampanj var Powell utrikespolitisk rådgivare åt George W. Bush och efter dennes seger utsågs Powell till utrikesminister. Som utrikesminister i den första Bush-administrationen ansågs Colin Powell vara en moderat kraft jämfört med försvarsministrar Donald Rumsfelds och biträdande försvarsminister Paul Wolfowitz' mer aggressiva utrikespolitiska hållning. Mycket tyder dock på att Powell gradvis blev marginaliserad och kom att ha ett begränsat infytande på presidentens utrikespolitik. Trots sina tidigare politiska uppdrag valde Powell att öppet stödja demokraten Barack Obama som presidentkandidat 2008.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Powell har fått ett stort antal militära och civila utmärkelser, exempelvis Defense Distinguished Service Medal, Army Distinguished Service Medal, Legion of Merit, Soldier's Medal, Bronze Star, Purple Heart, två Presidential Medal of Freedom samt Congressional Gold Medal. Han har också utsetts till Knight Commander of the Bath av Storbritanniens drottning Elizabeth II.


Företrädare:
William J. Crowe, Jr.
USA:s försvarschef
1989–1993
Efterträdare:
David E. Jeremiah (tillförordnad)
Företrädare:
Madeleine Albright
USA:s utrikesminister
2001–2005
Efterträdare:
Condoleezza Rice