Diyarbakır

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 37°54′38″N 40°14′03″Ö / 37.91056°N 40.23417°Ö / 37.91056; 40.23417
Diyarbakır (Dîyarbekir)
Amed
Stad
Vy över Diyarbakır.
Vy över Diyarbakır.
Land  Turkiet
Provins Diyarbakır
Koordinater 37°54′38″N 40°14′03″Ö / 37.91056°N 40.23417°Ö / 37.91056; 40.23417
Folkmängd
 - centralort 875 069 (31 december 2011)[1]
 - kommun 931 163 (31 december 2011)[1]
Borgmästare Osman Baydemir (BDP)
Stadens och provinsens läge i Turkiet.
Stadens och provinsens läge i Turkiet.
Webbplats: http://www.diyarbakir-bld.gov.tr/

Diyarbakır (syriska ܐܡܝܕ Amed, kurdiska Amed) är en stad i sydöstra Turkiet, och är den administrativa huvudorten för provinsen med samma namn. Den är samtidigt belägen i den norra delen av Kurdistan. Diyarbakır är känd för sina murar och torn byggda av vulkansten. Staden består av de fyra kommunerna Bağlar, Kayapınar (en förortskommun som slogs samman med Diyarbakır 2008), Sur (som omfattar den äldre delen av staden) och Yenişehir. Dessa administreras gemensamt inom storstadskommunen Diyarbakır Büyükşehir Belediyesi. Centrala Diyarbakır har cirka 875 000 invånare, med cirka 930 000 invånare i hela storstadskommunen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Diyarbakir grundades under gammalbabylonsk tid. Från 1552 till omkring 1830 hade syrisk-ortodoxa kyrkan sitt säte i staden.

Diyarbakir upplevde många oroligheter i början av 1900-talet. I slutet på 1800-talet och under första världskriget flydde och dödades en stor del av stadens kristna invånare (armenier och assyrier)från staden i samband med det armeniska folkmordet som begicks på order av centralregeringen i Istanbul. Efter att Osmanska riket hade kapitulerat försökte franska trupper besätta staden. Under 1925 var staden ett centrum för det kurdiska upproret mot Kemal Atatürk. Idag är majoriteten av stadens invånare kurder.

Staden har sedan dess varit ett centrum för den kurdiska självständighetsrörelsen. Efter att det Kurdiska arbetarpartiet, PKK, inledde ett gerillakrig i sydöstra Turkiet 1984 blev staden dess bas. Under denna konflikt ökade befolkningen kraftigt när människor från närliggande områden där strider pågick flydde till staden. I staden var även turkiska Hezbullah aktiv i början av 1990-talet när denna grupp utförde attentat mot oppositionella kurder.

Efter att PKK upphört med våldsamheter och den turkiska regeringen den 30 november 2002 avskaffade det undantagstillstånd som gällt i 15 år och lugnet återställdes. I mars–april 2006 utbröt dock ånyo demonstrationer som eskalerade i sammandrabbningar med polis och våldsamheter, med flera dödsoffer som följd.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

I filmen Tillbaka till Ararat (1988) av PeÅ Holmquist och Susanne Khardalian besöks stadens enda kvarvarande armeniska kyrka. Filmen belönades med en Guldbagge för "Bästa svenska film".

Stig Strömholm i en artikel i Svenska Dagbladet om ett helt annat ämne[2] citerar 1700-talsförfattaren Jacob Jonas Björnståhl, som i ett resebrev skrev: "Hur få äro de som veta att Diarbekir i Mesopotamien är den gamla Amida, kallad tillförne Tiganocerta." Citatet tas som exempel på att det som fascinerar forskaren inte nödvändigtvis är intressant för andra personer.

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Türkiye istatistik Kurumu; Adrese Dayalı Nüfus Kayıt Sistemi, Nüfus Sayımı Sonuçları Adressbaserat folkbokföringssystem. Läst 29 januari 2012.
  2. ^ Västgötens akademiska flit ledde till Wien, SvD 2011-09-16

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]