Energi i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Energi i Sverige avser att översiktligt sammanfatta alla aspekter på energikällor såsom tillgång på energiråvaror, deras omsättning, utvinning, användning och restproduktshantering liksom frågor kring energiomställning och energiomvandling i landet.

Sverige är en stor konsument av energi, konsumtionen uppgick 2008 till 16 MWh per person och år. Den höga konsumtionen beror delvis på det kalla klimatet och delvis på den högt utvecklade och energikrävande industrin. Samtidigt släpper Sverige endast 5,6 ton koldioxid per år och person (2007), vilket är betydligt lägre än genomsnittet för industriländerna. Detta förklaras av elproduktionens sammansättning, som till hälften härrör från vattenkraft, kärnkraft 37%, vindenergi 2% och att även resten 11%, främst är klimatneutral (2009).

Under sin historia, delvis tack vare förekomsten av rikliga resurser av vattenkraft och också genom sin industri (särskilt ASEA senare ABB) var Sverige bland pionjärerna inom elområdet. Härnösand var en av de första städerna i Europa att ha elektrisk gatubelysning, den första 380 kV högspänningsledning installerades i Sverige, som högspänningskabel för likström. Landet var också bland de första att elektrifiera sina järnvägar. Idag fortsätter denna trend med utveckling av så kallade ekobyar, och större bostadsområden med miljöanpassning som till exempel Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen.

Tillgångar[redigera | redigera wikitext]

Sveriges riksdag har rangordnat primärenergikällor utifrån energikvalitet[1]:

  1. El från vatten, vind, sol, kärnkraft etc.
  2. Fossila bränslen
  3. Biobränslen
  4. Solvärme/geotermisk värme

Inhemska[redigera | redigera wikitext]

Vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Sveriges främsta inhemska tillgång är de hydrologiska förhållandena, vattendrag, som medger vattenkraften. Tack vare skandinaviska fjällkedjan och den fuktighet som Golfströmmen för med sig genomkorsas Sverige av många floder, däribland flera som vid sina mynningar har en genomsnittlig vattenföring större än 200 m3/s, särskilt i norra landet. Vattenkraftens energiresurser definieras dock av vattenmagasinens storlek och närmaste fallhöjd och magasinens fyllnadsgrad är beroende av nederbörden. Medelvattenföring ger en uppfattning om möjliga effektuttag på den platsen och är för några av de större vid mynningen: i Göta älv (570 m³ /s), Ångermanälven (500 m³ /s), Luleälven (506 m³ /s), Indalsälven (450 m³ /s), Umeälven (440 m³ /s), Torneälven (390 m³ /s), Dalälven (353 m³ /s), Kalixälven (290 m³ /s) och Ljusnan (227 m³ /s).[2]

Skog och energigrödor[redigera | redigera wikitext]

Den svenska skogen täcker nästan 28 miljoner hektar, vilket motsvarar 54% av landytan och 19% av skogarna i Europeiska unionen.[3] Sverige är världens näst största exportör av papper, massa och trä efter Kanada.[4] Skogsindustrin skapar olika ”avfall”, såsom svartlut, sågspån och skogsrester som kan bli träpellets, vars förbränning kan utnyttjas för energiändamål.

Energiskog är skog som odlas för ändamålet att bli ett biobränsle.

Torv[redigera | redigera wikitext]

Myrmarker alstrar torv, som kan ge bränntorv vid torvtäkt.[5]

Vind[redigera | redigera wikitext]

Historiskt har väderkvarnar utnyttjat vindarna för att mala spannmål, särskilt där rinnande vatten saknades. Sveriges vindresurser inventerades i slutet av 1970-talet[6] Energimyndigheten har i maj 2008 pekat ut 423 områden i Sverige som riksintressen för att placera vindkraftverk. Av den totala föreslagna ytan utgör 5817 km² land, 1908 km² vatten och 1948 km² till havs inom Sveriges ekonomiska zon.[7] Intresseområdena utgör runt 2 procent av Sveriges yta. Områdena uppskattas kunna ge 20 TWh el per år från landplacerade verk, vilket nästan motsvarar Sveriges behov av hushållsel.[8]

Importerade[redigera | redigera wikitext]

Kärnbränsle[redigera | redigera wikitext]

Uran: Från 1950 har prospektering bedrivits i Sverige efter uranfyndigheter.[9] Ett flertal hittades och inhemsk uranbrytning från alunskiffer förekom i Ranstad som en del i Den svenska linjen. Mellan 1965 och 1969 utvanns 213 ton uran.[10] Men på grund av den låga uranhalten och hög kostnad för utvinningen har aktiviteten avbrutits och undersökningarna lades ned år 1985.[9] Nyligen har dock utforskning återupptagits, driven av stigande priset på uran och förbättrade drifttekniker. Sverige står för 27% av urantillgångarna i Europa.[11] Uranbehovet tillgodoses numera genom import, främst från Australien, Namibia och Kanada och uppgår till ca 2.000 ton per år.

Fossila bränslen[redigera | redigera wikitext]

Inhemska förekomster är små, men utvinning ur oljeskiffer och stenkol har förekommit i kristid. Stenkol: Under 1980-talet spåddes renade kolbränslen en ny framtid och en ökning av importerat kol kunde noteras. En hotande global uppvärmning har dock vänt trenden.[12]

Petroleum:

Naturgas:

Tillförsel[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Energiproduktion
Sveriges totala elproduktion 1900-2008.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Elektricitet i Sverige

Elproduktionen härrör från vattenkraft till 49%, kärnkraft 37%, vindenergi 2% och resten, biobränslen, avfallsförbränning och fossila bränslen 11% (2009). Denna mix gör att Sverige bara släpper ut 5,6 ton koldioxid per år och person (2007), vilket är betydligt lägre än genomsnittet för industriländerna.

Kärnkraft[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kärnkraft i Sverige
Produktionen från de svenska kommersiella reaktorerna 1964-2009

Kärnkraft står för knappt hälften av svensk elförsörjning i Sverige, totalt 70 TWh årligen.[13]. Det finns idag tio kärnreaktorer, vilket gör Sverige till det kärnkraftstätaste landet i världen med mer än en reaktor per miljon invånare.[14]. Reaktorerna är numera fördelade på endast tre kustlägen: Forsmarks kärnkraftverk, Oskarshamns kärnkraftverk och Ringhals kärnkraftverk. Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 2005.

Förnybar el[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Grön el

Vattenkraft[redigera | redigera wikitext]

Den svenska elproduktionen med hjälp av vattenkraft 1936-2007 i förhållande till den totala produktionen.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Vattenkraft i Sverige

Vindkraft[redigera | redigera wikitext]

Den svenska elproduktionen 1980 – 2006 delad på fyra källor.
Detta avsnitt är en sammanfattning av Vindkraft i Sverige

Enligt Dagens Nyheters sammanställning i februari 2009 finns det inom vindkraftsindustrin konkreta planer på vindkraftsparker, som sammantagna skulle ge en årsproduktion på 55 TWh el per år, vilket ungefär är vad kärnkraften mäktar med. Utöver detta finns en mängd prospekt med mindre än 10 vindkraftverk. Alla dessa kommer till följd av problem med miljötillstånd, kraftöverföring, kraftbalansering, finansiering etc inte att genomföras. Siffrorna pekar dock på att en ökning är på gång.[15] Räknat i MW ligger dock Sverige hittills långt efter de länder som bygger mest vindkraft i Europa till exempel Spanien och Tyskland.

Vindkraft i Sverige, Energi[16][17][18][19] I Sverige finns (jan 2011) 1639 vindkraftverk med en total installerad effekt på 2046 MW.[20]
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Effekt (MW) 8 9 16 26 38 67 102 121 178 220 241 295 345 404 452 493 520 788 1161 1448 2046
El (GWh) 6 11 27 47 75 106 146 206 318 373 447 482 609 679 865 936 987 1430 1970 2490 3410

Energianvändning[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Energianvändning i Sverige
Detta avsnitt är en sammanfattning av Elmarknad

Sverige ägnar sig likt flertalet industriländer åt många energikrävande aktiviteter, vilka främst omsätter stora mängder el, privat och kommersiellt. Ett exempel är skogs- och pappersindustrin, båda energiintensiva industrier, vilka dock till stor del är självförsörjande. Den höga konsumtionen beror dels på det kalla klimatet dels på annan högt utvecklad och energikrävande industri. Byggnadsuppvärmning och transporter kräver därtill även andra energiråvaror. Energikonsumtionen uppgick 2008 till 16 MWh per person och år.

Sveriges riksdag beslutade i juni 2006 att energianvändningen i bostäder ska minskas med en femtedel per ytenhet till år 2020. Till år 2050 skall energianvändningen ha halverats. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändning inom bebyggelsen vara brutet. Stöd kan ges för övergång till fjärrvärme, biobränsleeldade värmesystem, värmepumpar eller soluppvärmning. Större bensinstationer måste från 2006-04-01 föra förnybara drivmedel. Lagen stimulerar försäljning av etanol. Under åren 2006 och 2007 gavs stöd även till andra alternativa drivmedel. Energieffektiviseringen inom samhället ska uppgå till minst 20 %.[21]

Den svenska energipolitikens vision är att samhället ska få all energi från förnybara energikällor. Regeringen har utrett ytterligare minskning av kärnkraften, men beslutat att dagens nivå ska kvarstå. Förnybara energikällor och energieffektivisering är prioriterade områden. Användningen av förnybar el bör öka med 10 TWh 2002-2010 och med 17 TWh (2002-2016). Fossila bränslen hålls på en låg nivå. Utsläppen av växthusgaser ska 2008–2012 vara minst 4 % lägre än 1990. År 2010 sattes utsläppsnivån för svaveldioxid SO2 i luft till högst 50 000 ton och kväveoxider NOx högst 148 000 ton. (ET2006_31). Sverige ska aktivt verka för att EU energisamarbetar med Kina och Indien. Miljö- och energifrågornas utrymme i utvecklingssamarbetet ska vidgas.[22]

Sveriges totala energianvändning 1990, 2001–2006 (TWh)[23]
År Industri Transporter
inrikes
Bostäder Förluster
exkl. kärnkraft
Förluster
i kärnkraften
Transporter
utrikes
Totalt Växt (%)
1990 140 83 150 37 134 31 576 0,0 %
2001 152 89 155 45 142 42 625 8,5 %
2002 154 93 153 50 133 40 622 8,0 %
2003 157 94 154 47 132 43 626 8,9 %
2004 157 97 151 45 149 48 648 12,5 %
2005 154 99 149 46 143 48 639 10,9 %
2006 157 101 145 51 126 45 625 8,5 %
Transporter utrikes: sjöfart och annat, Bostäder och service

Masugnarna i Oxelösund och Luleå använder importerad stenkol. Petroleumprodukter används framför allt till bränslen som bensin och dieselolja för transporter. Kraftindustrin har nästan fasat ut dessa råvaror.

Hetvattencentraler och kraftvärmeverk förser tätorter med fjärrvärme, medan annan vattenburen värme från värmepumpar och bergvärme plus direktverkande elvärme och enskilda värmepannor dominerar lokaluppvärmningen i glesbygden.

Elmarknadens aktörer påverkas alltmer av olika styrmedel för att motverka befarad global uppvärmning. Producenterna styrs av elcertifikat och konsumenterna av energimärkning för att skapa medvetenhet om energieffektivisering.

Miljöfrågor och restprodukthantering[redigera | redigera wikitext]

Alla led i energins väg från utvinning av råvaran, bearbetning, förädling, användning och restprodukthantering leder till någon form av påverkan i miljön. För att undvika miljöförstöring från sådan miljöfarlig verksamhet måste därför lämpliga skyddsåtgärder vidtas.

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vattenkraftens miljöpåverkan
Detta avsnitt är en sammanfattning av Slutförvaring av radioaktivt avfall i Sverige

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rapport från riksdagen - 2007/08:RFR14 Förnybara drivmedels roll för att minska transportsektorns klimatpåverkan
  2. ^ Normal medelvattenföring, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
  3. ^ Forêts et développement durable en Suède, Association franco-suédoise pour la recherche (2007). Läst 24 oktober 2011.
  4. ^ The swedish forest industries facts and figures, Swedish forest industries federation (2009). Läst 24 oktober 2011.
  5. ^ "Torv i Sverige", Planeringsrapport NE 1977:1, Nämnden för energiproduktionsforskning, Liber Tryck (1977). ISBN 91-38-03578-2
  6. ^ Resultatrapport NE 1980:18; Vindenergi- Resultat, utvecklingsläge och förutsättningar, Nämnden för energiproduktionsforskning (December 1980). ISBN 91-38-06085-x
  7. ^ Områden av riksintresse för vindbruk. Sammanställning maj 2008, publicerad av Länsstyrelsen i Dalarna. PDF-fil, 2.4 Mbye.
  8. ^ Energimyndigheten i Sverige.
  9. ^ [a b] Agence de l'OCDE pour l'énergie nucléaire; Uranium 2001 Ressources, production et demande, OECD (1 september 2002) Sid. 334-335. ISBN 9264298231.
  10. ^ Ranstadsverket, Nationalencyklopedin. Läst 11 november 2011.
  11. ^ Svenska uranfyndigheter, SGU. Läst 11 november 2011.
  12. ^ "Kol i Sverige-Huvudrapport", Planeringsrapport NE 1977:23, Nämnden för energiproduktionsforskning, LiberTryck (1977). ISBN 91-38-03712-2
  13. ^ E.ON. - Om energi - Kärnkraft
  14. ^ Reaktorer i världen
  15. ^ Tusentals vindkraftverk planeras, Dagens Nyheter, 2009-02-11
  16. ^ Energimyndigheten: Driftstatistik
  17. ^ Energimyndighen Statistik
  18. ^ ERA nr 2, 2009, sid 55
  19. ^ Energimyndigheten: Fortsatt kraftig ökning av vindkraften under 2009}
  20. ^ Vindstat (Läst 2011-11-07)
  21. ^ Energiläget, 2006 ET2006_43.pdf
  22. ^ Energiläget i siffror, Energy in Sweden, Facts and figures 2006 ET2006_44.pdf
  23. ^ Energiläget i siffror 2007 Energy in Sweden Facts and figures T8, Energimyndigheten 2007

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • Denna artikels ingress är delvis baserad på material från Énergie en Suède (2011-03-23)