Fjällämmel
Från Wikipedia
| ?Fjällämmel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Livskraftig |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Gnagare Rodentia |
| Överfamilj: | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj: | Cricetidae |
| Underfamilj: | Sorkar Arvicolinae |
| Släkte: | Lemmus |
| Art: | Fjällämmel Lemmus lemmus |
|
|
|
| §Lemmus lemmus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Utbredningskarta enligt IUCN:s rödlista
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Fjällämmel (Lemmus lemmus) är en art i gnagarfamiljen Cricetidae.
Innehåll |
[redigera] Utbredning
Fjällämmeln förekommer vanligen i öppna fjällområden, men kan även påträffas i björk- och videskog i norra Skandinavien och på Kolahalvön. Under så kallade lämmelår är utbredningsområdet tydlig större.[2]
[redigera] Kännetecken
Fjällämmeln är 12-15 centimeter lång; pälsen är gulaktig på undersidan samt rödbrun på sidorna och bakkroppen. På ovansidan finns ett svart område från nosen till ryggens mitt som fortsätter ofta i en strimma till bakdelen. Det svarta området bryts mellan öronen av orangebruna fläckar. Vikten är omkring 100 gram. [2]
[redigera] Levnadssätt
Den huvudsakliga födan utgörs av mossor, gräs och starr men inga vitmossor och lavar. Mycket sällan äter den as.[3]
Fjällämmeln kan (vid god födotillgång) få 4-5 kullar med 3-6 ungar i varje kull. Fjällämmeln kan vara könsmogen redan vid tjugo dagars ålder, upp till ett år. Periodvis förekommer fjällämmeln i mycket stort antal, (250 stycken per 10km²) så kallade lämmelår. Som en följd av det stora antalet lämlar under sådana år stiger också antalet födda ungar hos rovfåglar som till exempel fjällvråk och fjälluggla. Även fjällräven föder upp större kullar än vanligt vid goda lämmelår. Under lämmelår uppträder lämmeln aggressivt, ofta med fräsanden och högljudda gnisslanden. Då händer det att lämlarna lämnar sina boplatser, då kan tusentals lämlar vandra tillsammans för att hitta nya boplatser och bilda nya kolonier. 1965 och 1969 var berömda lämmelår[3]. 2008 väntades bli ett lämmelår,[4] men denna förhoppning uteblev.[5]
Bredvid de nämnda rovdjuren kan även renar döda och äta fjällämlar som utgör en saltkälla för hjortdjuret. Därför heter fjällämmel på samiska goddesáhpán ("renmus").[6]
[redigera] Lämmeltåg
År då populationen är stor uppstår vandringsbeteenden hos lämlarna, bland annat på grund av matbrist. Hur det förhåller sig med de riktigt storskaliga massvandringarna, så kallade lämmeltåg, är omdebatterat men de flesta anser idag att de är historier som bygger på överdrifter.
[redigera] Referenser
[redigera] Tryckta källor
- B. Jensen, Nordens däggdjur, andra upplaga 2004, Prisma förlag, ISBN 91-518-4432-X
- Kai Curry-Lindahl, Däggdjur, Groddjur & Kräldjur, Norstedts, 1988, ISBN 91-1-864142-3
[redigera] Noter
- ^ Lemmus lemmus på IUCN:s rödlista, auktor: Henttonen, H. 2008, besökt 20 januari 2009.
- ^ [a b] Nordens däggdjur (2004) s. 144-148
- ^ [a b] Dägg-, grod- och kräldjur (1988) s. 260-264
- ^ Lindström, P O (TT) (3 april 2008). "Dags för nytt lämmelår". Norrbottens-Kuriren. http://www.kuriren.nu/arkiv/2008/03/04/Senaste+nytt+lokalt/3297690/Dags-f%F6r-nytt-l%E4mmel%E5r.aspx. Läst 31 juli 2008.
- ^ "Väntad lämmelexplosion uteblev". Västerbottens-Kuriren. 6 juli 2008. http://www.vk.se/Article.jsp?article=201019. Läst 31 juli 2008.
- ^ S. Ulfstrand & T. Ebenhard (redaktion), Djur i Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, 1997, s. 98, ISBN 91-973632-5-1
[redigera] Webbkällor
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Fjällämmel.
