Flygvapnets flygskola

Flygvapnets Flygskola
(FlygS)
Vapen för Flygvapnets flygskola tolkat efter dess blasonering.
Information
Datum1926–
LandSverige
LojalitetFörsvarsmakten
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypFlygskola
Del avF 5 (1926–1997)
F 10 (1997–2002)
F 16 (2003)
F 17 (2004–2005)
LSS (2006–)
FörläggningsortMalmslätt
ValspråkDocendo discimus

Flygvapnets Flygskola (FlygS), är ett svenskt skolförband inom Flygvapnet som verkat i olika former sedan 1926. Förbandet är förlagt till Malmens flygplats i Linköping.[1]

Historik

Flygskolan bildades år 1926 i Ljungbyhed, och går fram till 1997 hand i hand med Krigsflygskolans historik. I slutet av 1940-talet omorganiserades hela Krigsflygskolan, där bland annat flygskolan delades upp i två flygskolor, Första och Andra flygskolan. Första flygskolan utbildade piloter med realexamen, och Andra flygskolan utbildade piloter med enbart folkskola som grund.[2]

I samband med att F 5 tog steget in i jetåldern år 1955, fördelades utbildningen av jetflygplan till Första flygskolan och propellerflygplan till Andra flygskolan. Där Andra flygskolan förlades till Rinkaby flygbas. När sedan SK 60 tillfördes till F 5, började flygtiden mellan de två skolorna hamna i obalans, då Första flygskolan stod för cirka 80 procent av den totala flygtiden. För att nå en balans och en högre effektivitet slogs de båda skolorna samman 1969 till en flygskola. Fram till 1969 hade flygutbildningen organiserats på två flygskolor med vardera en 1:e lärare som chef (motsvarande flygchef), och två avdelningar per GFU-omgång. Efter 1969 blev 1:e-läraren flygchef och varje GFU-omgång organiserades som en division. Den nya flygskolan bestod av fem flygdivisioner, och F 5 ansågs då som världens största flygförband, eftersom då all flygande personal i flygtjänsthänseende tillhörde Flygskolan.[3]

Den 13 december 1996 antog riksdagen regeringens proposition 1996/97:4, vilken var etapp 2 i försvarsbeslutet 1996. Där beslutades bland annat om en avveckling av Krigsflygskolan (F 5) i Ljungbyhed, med hänvisning till att krigsförbandsproducerande flygflottiljer i första hand borde vidmakthållas. Krigsflygskolan skulle avvecklas senast den 30 juni 1998. Flygutbildningen vid Flygskolan skulle överföras till Skånska flygflottiljen (F 10).[4] Vid F 10 inordnades Krigsflygskolans flygverksamhet operativt under 3. kompaniet. Även uppvisningsgruppen Team 60 överfördes till F 10.

Genom försvarsbeslutet 2000 antog riksdagen regeringens proposition, vilken bland annat inkluderade avveckling av två flygflottiljer, Skånska flygflottiljen och Upplands flygflottilj, vilka skulle avvecklas i två etapper. Flygskolan som vid den tidpunkten tillhörde F 10, blev tvungna att flytta, då all flygverksamhet skulle vara avvecklad i Ängelholm den 31 december 2002. Temporärt överfördes flygskolan till Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, där eleverna fick slutföra sin utbildning.[5] Inför försvarsbeslutet hade regeringen gjort den bedömningen att Flygskolan var i behov av ett bansystem med korsande banor. Detta för att den grundläggande flygutbildningen skulle kunna genomföras på ett rationellt och säkert sätt. Vid den tiden var det endast två flottiljer, F 7 i Såtenäs och F 16 i Uppsala, som hade ett bansystem med korsande banor.[6]

Efter att riksdagen beslutat att Upplands flygflottilj (F 16) skulle avvecklas senast den 31 december 2003, kom Flygskolan under sommaren 2003 att lokaliseras till Malmen. På Malmslätt övertog skolan den tidigare avvecklade Målflygdivisionens förläggningar på norra sidan om flygfältet.[5] På Malmen blev skolan en underenhet och detachement till Blekinge flygflottilj (F 17). Den 1 januari 2006 överfördes Flygskolan organisatoriskt till att bli en skola inom Luftstridsskolan (LSS), men med bibehållen lokalisering till Malmen.[7]

Utbildningen

På flygskolan utbildas blivande stridspiloter.

GFU / GTU

Utbildningen är uppdelad på två stycken utbildningsdivisioner, Grundläggande Flygutbildning, GFU, och Grundläggande Taktisk Flygutbildning, GTU.

De båda utbildningarna är på 12 månader var för sig, men innan flygeleven kommer till FlygS har denne genomfört sin värnpliktsutbildning och gått en ettårig utbildning under YrkesOfficersProgrammet, YOP, vid Militärhögskolan i Halmstad eller Stockholm (Karlberg). Efter GTU följer Typ InflygningsSkede, TIS, på Saab 39 Gripen samt Grundläggande FlygSlagsUtbildning, GFSU, båda vid F 7 Såtenäs. Därefter sker vidareutbildning vid insatsdivision på F 21 Luleå eller F 17 Kallinge och kallas då Fortsatt FlygSlagsUtbildning, FFSU. "Klar" som stridspilot är således ett luddigt begrepp, men användbar är man strax efter GFSU.

Flyglärare

Utöver GFU och GTU så utbildas även blivande flyglärarna på FlygS.

Flygplan

Det flygplan som används under utbildningen är SK 60.

Övrigt

En av FlygS övriga uppgifter är uppvisningsgruppen Team 60.

Namn, beteckning och förläggning

Namn
Flygvapnets flygskola 1926
Beteckningar
FlygS 1969
Förläggningsorter och detachement
Ljungbyheds flygplats (F) 1926 1997
Rinkaby flygbas (D) 1955 1969
Ängelholm flygplats (F) 1997 2002
Uppsala flygplats (F) 2003 2003
Malmens flygplats (F) 2003

Referenser

Noter

  1. ^ Braunstein (2005), s. 139-141
  2. ^ TIFF 1992-4
  3. ^ Flygvapennytt 1970-3
  4. ^ Regeringens proposition 1996/97:4
  5. ^ [a b] Flygvapennytt 2002-1
  6. ^ Regeringens proposition 1999/2000:30
  7. ^ Flygskolan överlämnad till nytt förband

Skrift

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 (inb.) 

Webbkällor

Vidare läsning

  • Stridsberg, Sven (1996). Flyget i Ljungbyhed 1926-1996: Krigsflygskolan 70 år. Stockholm: Svensk flyghistorisk förening. Libris 91-2244520 
  • Fjellner, Tomas; Ohlsson, Ulf (2003). Flygvapen över Skåne: F 10 minnesbok: [Skånska flygflottiljen 1940-2002]. Klippan: Försvarsmakten. ISBN 91-631-3919-7 (inb.) 
  • Ulriksson, Christer (2003). Det sista decenniet: F 16 Upplands flygflottilj: en minnesbok 1993-2003. Ödeshög: Upplands flygflottiljs kamratförening. ISBN 91-631-3932-4 (inb.) 

Externa länkar