Göbekli Tepe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 37°13′23″N 38°55′21″Ö / 37.22306°N 38.92250°Ö / 37.22306; 38.92250

Karta över sydöstra Turkiet med fyndplatsens Göbekli Tepe läge

Göbekli Tepe, "Isterbukskullen"[1], på kurdiska Girê Navokê  är en gammal kultplats i nuvarande Turkiet med bl.a. ruinen av (det som påstås vara) den äldsta kända religiösa byggnaden i världen (ca 12 000 år gammal). Hur åldern har bestämts undviker (turist-) myndigheterna att tala om. Faktum är att den enda vetenskapligt belagda dateringen på ca 9 000 år f.Kr. är ett mindre kolfragment från resterna av en lerputsad byggnad. Denna lera kan kan ha tagt i ett djupt lager med rester av en brand etc. och är inte på något sätt kopplat till byggnaden själv och alla de uppenbart mycket yngre skulpturerna i sten.

Denna tidiga neolitiska helgedom är belägen på toppen av en bergskedja belägen 760 m över havet i Sydost-Anatolien, nära nordöst om staden Şanlıurfa (tidigare Urfa). Den omfattar massiva stenar med uthuggningar och en imponerande lagerföljd påbörjad för runt 12 000 år sedan av människor, som ännu varken hade utvecklat enkel keramik eller ännu mindre verktyg av metall.[2] Göbekli Tepes tell är runt 15 m hög och omkring 300 m i diameter.

Utgrävningsplatsen Göbekli Tepe
Fynd från Göbekli Tepe på Museum Şanlıurfa

Fyndplatsen började grävas ut av tyska arkeologer 1994, under ledning av Klaus Schmidt vid Det tyska arkeologiska institutet i Istanbul.[3] Inga spår har hittats efter domesticerade växt- eller djurarter, all konsumtion synes basera sig på vilda arter. Specifikt har man funnit en form av enkornsvete, vars korn faller ur axet vid mognad. Det talar mot att något lokalt jordbruk uppstått just här.

Göbekli Tepe innehåller flera rituella byggnader med T-formade stenmonoliter av samma typ som hittats i bland annat Nevali Cori. På monoliterna har man avbildat lejon, oxar, fåglar, ormar, tranor, storkar, svanar och skorpioner.

Upptäcktshistorik[redigera | redigera wikitext]

Fyndplatsens tell blev först iakttagen i en arkeologisk översikt som utfördes av Istanbuls universitet och University of Chicago 1964. Kartläggningen medgav att förhöjningen inte helt kunde vara en naturlig företeelse, utan förutspådde att det låg en Byzantinsk begravningsplats inunder. Översikten noterade ett stort antal flintstenar och närvaron av kalkstensskivor ansågs vara gravstenar. Kullen hade länge varit under jordbruksodling; generationer av lokala invånare hade ofta flyttat stenar och placerat dem i upplagshögar, och förmodligen förstört en hel del arkeologiska belägg i processen.

Schmidt, nu vid Deutsches Archäologisches Institut, höll på med arbeten som en del av ett lag i närheten, men såg sig samtidigt om efter något annat läge att gräva ut med ett eget lag. Han granskade litteraturen om omgivningarna och hittade Chicago-forskarnas korta beskrivning av Göbekli Tepe, och bestämde sig för att det vore värt en närmare titt. “Inom minuter”, sa han sig ha insett att flintahögarna på ytan av tellen var förhistoriska.[4] Påföljande år (1995) startade han utgrävning där i samarbete med Şanlıurfa Museum. T-formade pelare upptäcktes snart. Några hade synbarligen utsatts för försök till krossning, troligen av bönder som misstagit dem för vanliga stora stenar.[5]

Schmidts åsikt, delad av flertalet experter, är att Göbekli Tepe är en stenålders bergs-kultplats. C14-metoden för datering liksom jämförande stilistisk analys indikerar att den är den äldsta religiösa fyndplatsen som hittills hittats.[5][6][7] Schmidt menar att, vad han kallar för "katedralen på kullen", var en pilgrims-destination som lockade till sig tillbedjare från upp till 160 km håll. Fynd av slaktade benrester i stort antal från lokalt villebråd som hjort, gazell, svin och gås har identifierats som avfall från jakt och matberedning, tillrett för de församlade.[8]

Utgrävningsområdet med anläggningarna A–D, läget 2011
Pelare 27 från Enclosure C, Lager III med ett rovdjur uthugget i hög relief.

Fyndplatsen[redigera | redigera wikitext]

Platåns utseende har ändrats främst genom tre omvandlingsprocesser: erosion, stenbrytningsaktiviteter på stenåldern och senare stenbrytning.[9] Från den senare stammar fyra stycken 10 meter långa och runt 20 centimeter breda kanaler, som genomkorsar ett stort område av sydöstra platån. Dessa tolkas som rester av ett forntida stenbrott, från vilket vinkelräta stycken har tagits. Den hör möjligen ihop med en angränsande kvadratisk byggnad, vars fundament fortfarande är synligt. Denna byggnad var förmodligen ett romersk vakttorn och en del av Limes Arabicus i det romerska riket. Identifieringen är dock ännu inte säkrad.[10]

Karta över den bördiga halvmånen under sin äldsta period, här illustrerat genom skogstäckets utbredning plus de viktigaste arkeologiska fyndplatserna med bosättningar för 10 000 år sedan.

Betydelse för människans övergång till en agrar kultur[redigera | redigera wikitext]

Övergången från jägare- och samlarekulturen, där människan var en del av de lokala biotoperna till jordbrukskulturen, där människorna omformar biotoperna efter eget behov, kom efter den australiske arkeologen Gordon Childe att kallas för «den neolitiska revolutionen».[11]

Till en början antog forskarna att skiftet skedde snabbt, följt av åkerbruk och stadskultur, men nyare undersökningar tyder på att det inte var en plötslig revolution, utan en mer gradvis evolution och att övergången gick gradvis från den ena levnadsformen till den andra. Frågan är dock ännu inte utredd, och forskningen verkar i dag godta att orsakssammanhangena kan ha varit olika på skilda platser.[12] Övergången kom att följas av en förändring i kulturen som helhet.

Teorierna om hur och varför ett sådant skifte ägde rum har delats in i två huvudgrupper, externa och interna. Den förra gruppen omfattar ett dussintal med benämningar som Oasteorin (1936), Bergsideteorin]] (1960), Avlingförsvarsteorin (1963), Befolkningsteorien (1968), Yngre dryas-teorien (1992 + 1995) , Årstidsteorien (1991) och Konkurranseteorien (1999). Dessa teorier är "externa" så tillvida att de pekar på yttre förhållanden, där klimatiska förändringar så att säga tvingade eller motiverade människorna att intensifiera sin matproduktion genom husdjurshållning. Befolkningsteorierna är vanskliga att dokumentera eller testa och har likt de övriga varit mindre relevanta för Göbekli Tepe.

Interna teorier[redigera | redigera wikitext]

Trevor Watkins vid Universitetet i Edinburgh framhåller att verkligt utbredd odling av säd i någon nämnvärd omfattning i större delar av Den bördiga halvmånen uppstår tidigast först omkring 8 800 f.vt. I så fall startade den intensivare odlingen först efter yngre dryas, kanske på grund av befolkningstryck eller andra sociala orsaker.[13]

Sådana fynd leder mot "interna teorier" för skiftet till jordbruk och husdjurshållning, där man fokuserar mer på människans aktiva och opportunistiska roll, och mindre på externa faktorer utanför människans kontroll. Det är nu väl dokumenterat att bofast befolkning och byar kom före jordbruket. Eynan i Israel och Hallan Çemi och Göbekli Tepe i Turkiet är bara tre av många för-agrikulturella byar. Flera byar uppstod före yngre dryas, utan kultiveringsjordbruk.[14]

  • Social mobiliseringsteori. Chefsarkeologen vid Göbekli Tepe, Klaus Schmidt, antyder att de stora kommunala arbetena som ligger bakom monumentbygget i denna för-jordbruksbyn, kan ha stimulerat överskottsproduktion i omkringliggande byar genom intensifierat jordbruk för att möjliggöra den stora sociala mobiliseringen som ligger bakom.[15]
  • Gäldteorin (1995). Arkeologen Brian Hayden har tolkat fynden i Göbekli Tepe på ett sätt som bygger på den så kallade gäldeteorien för framväxten av jordbruk i den bördiga halvmånen. Han menar att hierarki och samhällsmakt kom före jordbruket, och att ökande social konkurrens mellan tätare befolkade grupper av jägare, och mer fokus på gåvor och återgäld kan ha utvecklat hierarkisk lagdelning, som sedan kom att accelerera denna utveckling vid överskottsproduktion genom lantbruk.[16]

Andra historiker har pekat på rent mentala utvecklingsdrag och -förutsättninger bakom jordbruksrevolutionen.

Göbekli Tepe är av speciellt intresse för gäldteorin med sina omkring 11 000 år gamla rester av imponerande kommunala kultanläggningar och ceremonibyggnader för offentliga ritualer, men inga spår efter domesticering av växter eller djur. Däremot har man liksom i Karacadag funnit väl så tidiga korn av odlat vete, vilka knyts till lokal försörjning av anläggningarna i Göbekli Tepe.[17]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”History in the Remaking”. Newsweek. 2010-02-18. 
  2. ^ http://www.smithsonianmag.com/history-archaeology/gobekli-tepe.html#ixzz2UEOYK3Sa Gobekli Tepe: The World’s First Temple?
  3. ^ Der Spiegel 3 juni 2006, artikeln refererar till studier genomförda vid Max Planck Institute for Breeding Research i Köln och intervjuer med Klaus Schmidt.
  4. ^ Mann, “The Birth of Religion”, s. 40.
  5. ^ [a b] Curry, Andrew (November 2008). ”Göbekli Tepe: The World’s First Temple?”. Smithsonian Institution. http://www.smithsonianmag.com/history-archaeology/30706129.html. Läst 13 juni 2013. 
  6. ^ ”The World's First Temple”. Archaeology magazine. Nov/Dec 2008. sid. 23. http://www.archaeology.org/0811/abstracts/turkey.html. 
  7. ^ http://www.youtube.com/watch?v=r8DOjnZu8H4
  8. ^ Peters & Schmidt 2004, 207
  9. ^ Klaus Schmidt; Sie bauten die ersten Tempel. Das rätselhafte Heiligtum der Steinzeitjäger. Die archäologische Entdeckung am Göbekli Tepe. C. H. Beck, München (2006) sid. 104.
  10. ^ Klaus Schmidt: Sie bauten die ersten Tempel. Das rätselhafte Heiligtum der Steinzeitjäger. Die archäologische Entdeckung am Göbekli Tepe. C. H. Beck, München (2006) sid. 105.
  11. ^ V. Gordon Childe; Man Makes Himself, Watts, London 1936.
  12. ^ Roger Matthews; The Archaeology of Mesopotamia, Routledge (2003), sidor 72-74 och 90-92.
  13. ^ Trevor Watkins; From foragers to complex societies in Southwest Asia, i Chris Scarre (red); The Human Past – World Prehistory and the Development of Human Societies, Thames & Hudson (2005), sid 227.
  14. ^ Roger Matthews; The Archaeology of Mesopotamia, Routeledge (2003), sid 89.
  15. ^ Klaus Schmidt; «Göbekli Tepe, southeastern Turkey. A preliminary report on the 1995-1999 excavations», i Paleorient 26(1) (2000), sidor 45–54.
  16. ^ Brian Hayden; «A new overview of domestication», i T.D. price och A. B. Gebauer (red); Last Hunters – First Farmers, School of American Research Press, Santa Fe (1995), sid 273-299.
  17. ^ Steven Mithen, After the Ice: A Global Human History 20,000-5,000 BC. Phoenix, London (2003), sidan 67.
  • Charles C. Mann; "The Birth of Religion: The World's First Temple" National Geographic Vol. 219 No. 6 (juni 2011), sid. 34–59: http://ngm.nationalgeographic.com/2011/06/gobekli-tepe/mann-text
  • Steven Mithen; After the Ice:A global human history, 20,000-5000 BC. Harvard University Press, Cambridge MA (2004). ISBN 0-674-01570-3. Sid. 65–69, 89–90.
  • J. Peters & K. Schmidt; "Animals in the symbolic world of Pre-Pottery Neolithic Göbekli Tepe, south-eastern Turkey: a preliminary assessment." Anthropozoologica 39.1 (2004), 179–218: http://www.mnhn.fr/museum/front/medias/publication/10613_Peters.pdf.
  • Scarre, Chris (red); The Human Past, Hudson&Thames, London (2005).
  • Klaus Schmidt; Göbekli Tepe. Eine Beschreibung der wichtigsten Befunde erstellt nach den Arbeiten der Grabungsteams der Jahre 1995–2007. i: Erste Tempel – Frühe Siedlungen. 12000 Jahre Kunst und Kultur. Ausgrabungen und Forschungen zwischen Donau und Euphrat, für ArchaeNova e. V. Heidelberg hrsg. von Klaus Schmidt. Isensee, Oldenburg (2009), sid. 187–223. ISBN 978-3-89995-563-7.
  • Klaus Schmidt; Göbekli Tepe – the Stone Age sanctuaries. New results of ongoing excavations with a special focus on sculptures and high reliefs. I: Documenta Praehistorica 37 (2010) sid. 239–256.
  • Oliver Dietrich, Manfred Heun, Jens Notroff, Klaus Schmidt, Martin Zarnkow; The role of cult and feasting in the emergence of Neolithic communities. New evidence from Göbekli Tepe, south-eastern Turkey. I: Antiquity 86 (2012) sid. 674-695 PDF.


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Artiklar
Fotografier
Video