Grebbestad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°41′N 11°15′Ö / 58.683°N 11.250°Ö / 58.683; 11.250
Grebbestad
Tätort
Grebbestad 27 februari 2007.
Grebbestad 27 februari 2007.
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Tanums kommun
Församling Tanums församling
Koordinater 58°41′N 11°15′Ö / 58.683°N 11.250°Ö / 58.683; 11.250
Area 120,37 hektar
Folkmängd 1 401 (2010)[1]
Befolkningstäthet 11,64 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0525
Tätortskod 4356
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg

Grebbestad är en tätort i Tanums kommun i Bohuslän i Västra Götalands län. Det är en populär badort. Någon kilometer söder om samhället ligger turistanläggningen Tanumstrand. Fortfarande finns flera trålare som har Grebbestad som hemmahamn. Fångsten är i huvudsak räkor och kräftor.

Grebbestads kyrka är en kyrka i nygotisk stil i granit. Kyrkan invigdes 1892.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Området har varit bebott sedan lång tid tillbaka. Strax intill finns flera fornminnen, bland annat Greby gravfält från järnåldern, en stenlabyrint och en fornborg.

Första gången det vi idag kallar Grebbestad dyker upp i historiska källor är början av 1600-talet. Då sätter grebbestadsborna spår efter sig i skattelängder och som bosättningsmarkeringar på kartor. När Pehr Kalm på 1740-talet besöker Grebbestad träffar han en befolkning av strandsittare, som han menar mår tämligen väl.

Under 1800-talet utvecklades samhället och näringar som handel, sjöfart, konserv- och fiskeindustri tog över. Timmer och spannmål skeppades ut. År 1858 fanns sju fraktfartyg i samhället och någon gång kring 1870 startade en konservfabrik nedanför Stöberget. Karakteristiskt var de många och stora hamnmagasinen för denna typ av kusthandel, men de finns tyvärr inte längre kvar. Under sista årtiondet av 1800-talet startade stenindustrin. Många stenhuggare flyttade in, bland annat från Blekinge.

Numera har dessa näringar spelat ut sin roll och det är istället turismen, som ger samhället dess huvudsakliga inkomst. Grebbestad blev badort redan 1844. Då var gyttjekurer en specialitet eftersom gyttjan i havsviken ansågs vara hälsobringande. Grebbestad hade under denna period både kall- och varmbadhus. Längst bevarades kallbadhuset som revs 1974. Platsen för detta var stranden nedanför Grebbestads Camping, vid samhällets södra infart.

Sveriges första motordrivna busslinje invigdes 1911. Den gick mellan Grebbestad och Tanums station.

Övre långgatan med hus i traditionell stil.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Grebbestad var och är en ort i Tanums socken. Efter kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Tanums landskommun och i denna inrättades 30 maj 1890 municipalsamhället Grebbestad som omfattade orten. 1929 uppgick landskommunen med municipalsamhället (som då upphörde) i Grebbestads köping. Köpingskommunen upphörde 1952 i Tanums landskommun som 1971 ombildades till Tanums kommun.[2]

Grebbestad har tillhört och tillhör ännu Tanums församling.[3].

Orten har ingått i samma tingslag domsagor och tingsrätter som Tanums socken.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Grebbestad 1900–2010[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
1 107
1960
  
790
1965
  
773
1970
  
783
1975
  
851
1980
  
910
1990
  
1 155 112
1995
  
1 257 114
2000
  
1 263 114
2005
  
1 371 116
2010
  
1 401 120

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Grebbestad betyder Grebys stad, där stad i det här fallet betyder båtplats, dvs båtplatsen vid gården Greby. Greby kommer av grjotby, bildat av fornnordiska ordet för sten, stenig mark. På gården Grebys marker, strax norr om Grebbestad, ligger Greby gravfält.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Grebbestad Bryggeri med sju anställda finns på orten.


Kultur[redigera | redigera wikitext]

Lyrikern Ebba Lindqvist (1908-1995) är uppväxt i Grebbestad. Som en hyllning till henne tog grebbestadsprinsarna initiativ till att i samarbete med Tanums kommun uppföra Ebba Lindqvists plats[6]. Den består bland annat av fyra stora stenblock med några av hennes dikter.

På Torget i Grebbestad finns Evert Taube i form av en bronsstaty av Willy Gordon. Evert Taube bodde sommaren 1954 i "ett hönshus" på Otterö utanför Grebbestad. Under vistelsen på Otterö skrev Taube bland annat En solig morgon och Så länge skutan kan gå. Statyn har tillkommit på initiativ av grebbestadsprinsarna Att lägga märke till är att statyn har tre händer. En på lutans hals, en sträckt upp i luften och en på lutans strängar. [7].

Vistelsen på Otterö avsatte även en brevväxling med öbon Siv Sjöstrand. Breven överlämnades sommaren 2007 till Evert Taubes arkiv vid Göteborgs universitetsbibliotek.

I Grebbestad finns även Grebbestads folkhögskola med huvudsaklig inriktning mot hantverk.

Andra lördagen i juli anordnas varje år Badortens Dag (tidigare: Carneval Grebbestad) med traditionellt karnevalståg och diverse tävlingar, till exempel boule och vrickning. Karnevalen tillhör de äldsta i Sverige och har pågått kontinuerligt sedan starten 1922, med undantag för ett kort uppehåll under andra världskriget. Sedan 1985 utses denna dag en ny prins som under ett år framåt bland annat ska verka för att öka trevnaden i samhället.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Ebba Lindqvists Plats [1]
  7. ^ Evert Taube-statyn [2]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]