Tanumshede

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°44′N 11°20′Ö / 58.733°N 11.333°Ö / 58.733; 11.333
Tanumshede
Tätort
Centralort
Tanums kyrka
Land  Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Tanums kommun
Församling Tanums församling
Koordinater 58°44′N 11°20′Ö / 58.733°N 11.333°Ö / 58.733; 11.333
Area 187,48 hektar
Folkmängd 1 697 (2010)[1]
Befolkningstäthet 9,05 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Tanumshede
Postnummer 457 XX
Riktnummer 0525
Tätortskod 4600
Sweden Västra Götaland location map.svg
Red pog.svg
Tätorten Tanumshedes avgränsning 1990.

Tanumshede är en tätort i Bohuslän och centralort i Tanums kommun, Västra Götalands län, 55 km nordväst om Uddevalla. Orten ligger strax väster om E6, nästan exakt mitt emellan Oslo och Göteborg, och inte långt från kustsamhällena Grebbestad och Fjällbacka. Tanumshede ligger i hällristningsområdet i Tanum som är upptaget på Unescos världsarvslista.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Hällristning vid Aspeberget.

Området har varit bebott sedan lång tid tillbaka. Runt orten har ett stort antal hällristningar från bronsåldern hittats. Inom tätorten finns ett gravfält från järnåldern och strax utanför några gravhögar från bronsåldern.[2] Cirka tre kilometer norr om Tanumshede ligger gården Håkeby. Den omnämns av Snorre Sturlasson i Heimskringla. Han skriver att den norske kungen Olav Kyrre dog av sjukdom här 1093. Detta antyder att det på den tiden låg en kungsgård här. Platsen kan möjligen ha varit ett lokalt politiskt maktcentrum redan på järnåldern.[3]

Området blev under medeltiden en knutpunkt där Kungsvägen mellan Oslo och Köpenhamn korsade en annan väg som löpte mellan kusten och inlandet.[4] Dagens Tanumshede växte sedan fram ur kyrkbyn Vinbäck och bebyggelsen runt tingsplatsen och gästgiveriet vid Hede.

Vinbäck[redigera | redigera wikitext]

Någon gång under slutet av 1100-talet uppfördes antagligen den första sockenkyrkan i Tanum. Den renoverades eller ersattes omkring 1640 av en ny. Några årtionden senare, 1680, byggdes en prästgård. Runt kyrkan växte efter hand en kyrkby kallad Blodbäck fram. Byn bytte senare namn till Vinbäck då det ursprungliga namnet ansågs olämpligt.[2]

1711, under det stora nordiska kriget, ockuperades Bohuslän av den danske ståthållaren i Norge, Valdemar Löwendahl. Prästgården plundrades och förstördes och kyrkan användes som förrådsbyggnad. De dansk-norska trupperna drevs tillbaka men kriget återkom till Tanum sju år senare i samband med Karl XII:s norska fälttåg. Kungen stupade som bekant vid Fredrikstens fästning den 30 november 1718. Då hans lik fördes till Stockholm stannade processionen en natt i Tanums prästgård. Runt samma tid, december 1718, blev den svenske "rikshushållaren" Baron Georg Heinrich von Görtz arresterad i samma prästgård.[5] Han dömdes senare till döden och avrättades i februari efterföljande år.

Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet skapade kyrkoherde Gomer Brunius ett mönsterjordbruk på prästgårdens marker med bland annat potatisodlingar, vilket var ovanligt vid den tiden. Kyrkan och dess skötsel intresserade honom inte lika mycket och kyrkan förföll så till den grad att den efter hans död fick rivas och ersättas av en ny.[6] 1872 byggdes på prästgårdens mark ortens första skola, cirka 100 meter väster om kyrkan.[7] Huset är numera församlingshem.

Tingshuset.

Hede[redigera | redigera wikitext]

Tingsplatsen för Tanums härad förlades från 1630-talet till en plats kallad Hede, cirka 1 kilometer nordväst om kyrkan.[8] Några årtionden senare bestämdes att ett gästgiveri skulle öppnas vid Hede. Det byggdes 1663 av Björn i Hee på en kulle intill tingsplatsen.[9] Gästgiveriet är fortfarande i drift.

Ett tingshus uppfördes 1788 vid tingsplatsen. Som grund användes grunden från en tidigare byggnad som hade använts av de danska myndigheterna innan landskapet blev svenskt 1658. Byggnaden hade använts som förråd och fängelse och i tingshusets källare kan man fortfarande resterna av fängelsecellerna. Tingshuset tjänade som tingsrätt fram till 1918 då tingsplatsen flyttades till Strömstad.[10] 1861 öppnade en poststation intill tingsstället.[11]

1863 skapades genom 1862 års kommunalförordningar Tanums landskommun. Hede blev organisatoriskt centrum för den nybildade kommunen. Hit förlades kommunalstämma, kommunalnämnd och så småningom även fattigvård och skolstyrelse.[12]

Sockenmagasinet.

Under slutet av 1860-talet drabbades området liksom övriga Sverige av svår missväxt. Till följd av detta uppfördes 1869 ett sockenmagasin vid tingshuset. Här kunde bönderna i trakten förvara sin spannmål och även låna till sådden när det behövdes.[9]

Hede, eller Tanumshede som orten bytte namn till 1903, saknade under lång tid en större bofast befolkning. Så sent som 1910 bodde här endast cirka 15–20 personer. 1939 hade antalet ökat till cirka 200.[13] Den stora befolkningsökningen skedde under 1960- och -70-talen då flera bostadsområden byggdes.

Tiden efter andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

Kommunreformerna 1952 och 1971 gjorde att kommunen växte genom sammanslagningar med grannkommuner. Tanumshede behöll dock sin status som administrativt centrum.

Ett antal industriföretag etablerade sig under den här tiden i eller strax intill orten. Nämnas kan Volvo (sedermera Lear Corporation och International Automotive Components (IAC)), Extrafilm och Tanums fönster. 1971 öppnades Nordisk Telesatellitstation, senare omdöpt till Tanum Teleport, sydöst om Tanumshede. Anläggningen hanterade telefoni-, data- och TV-trafik till andra kontinenter.

Under 1960-, -70- och -80-talen förändrades samhället kraftigt. Under de två första årtiondena byggdes bostadsområdena Gärdet, Höjden, Hedeskogsvägen och Bergsvägen. Samtidigt började gamla byggnader i centrum rivas för att ge plats åt nya. Detta accelererade under 1980-talet. Merparten av husen längs huvudgatan Affärsvägen tillkom under årtiondet.

1991 invigdes det nya kommunhuset, inte långt från tingshuset och gästgiveriet.[14] Året efter flyttades E6, som fram tills dess hade gått rakt genom samhället, till en ny sträckning öster om tätorten.[15]

2000-talets första årtionde präglades av företagsnedläggningar. Telia Sonera beslutade att avveckla sin satellitverksamhet och Tanum Teleport 2002.[16] Sommaren 2008 stängde IAC sin anläggning.[17] Två år senare gick Extrafilm samma öde till mötes.[18]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Tanumshede hette ursprungligen Hede. Hede var en liten by vid tingsstället strax norr om sockenkyrkan. 1391 skrivs namnet Hæaedi, dativformen av ordet hed. År 1861 öppnades en poststation i byn, stationen fick namnet Hede. Förväxlingar gjorde att namnet år 1870 ändrades till Tanum. Ytterligare en namnändring år 1903 gav poststationen och därmed orten dess nuvarande namn: Tanumshede.

Många i kommunen har kortnamnet Tanum på orten Tanumshede. För att undvika förväxling med kommunen eller Tanums station, bör istället det gamla namnet Hede användas i sådana sammanhang. Många äldre ortsbor använder kortnamnet Hede.

För etymologin av namnet Tanum, se Tanums kommun.

Vinbäck eller Blodbäck som kyrkbyn hette från början har fått sitt namn från en sägen om ett skotskt plundringståg som sägs ha ägt rum på 800-talet. En grupp skottar som hade landstigit vid Grebbestad begav sig inåt landet för att plundra. De hejdades dock av lokalbefolkningen i ett flertal slag varav ett ska ha ägt rum på platsen för Tanums kyrka. Den bäck som flyter förbi ska då ha färgats av blod.[19]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Tanumshede 1960–2010[20]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
434
1965
  
611
1970
  
962
1975
  
1 287
1980
  
1 528
1990
  
1 621 179
1995
  
1 639 182
2000
  
1 625 186
2005
  
1 597 186
2010
  
1 697 187

Samhälle[redigera | redigera wikitext]

Samhället delas i två delar av Tanums prästgårds åkrar och Tanumsälven. Den sydöstra delen, Vinbäck, är till största delen ett villaområde. Här ligger även Tanums kyrka och ett fåtal företag. I den nordvästra delen finns centrum med affärer, serviceanläggningar, bostadsområden med både villor och flerbostadshus och ett industriområde. Här ligger också de K-märkta byggnaderna tingshuset, sockenmagasinet och gästgiveriet.

Tanumshede har två grundskolor och en gymnasieskola. Gymnasieskolan är tillsammans med biblioteket inrymt i kulturhuset Futura. På orten finns två vårdcentraler, apotek, försäkringskassa, arbetsförmedling, idrottsplats, idrottshall och isrink.[21]

Tanumshede ligger på Berghemsmoränen, en ändmorän, som avsattes av inlandsisen för cirka 14 000 år sedan. Uppdämt smältvatten, mellan åsen och isen öster därom, har gjort ett genombrott i moränryggen. Genombrottet finns kvar, som en fördjupning i åsen norr om Tanums kyrka. I botten av fördjupningen rinner idag Tanumsälven. Riksvägen (gamla E6:an) passerar mellan kyrkan och Tanumshede centrum genom fördjupningen och över Tanumsälven.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Väg[redigera | redigera wikitext]

E6 passerar strax öster om Tanumshede. Länsväg 163 som sammanbinder kustorterna Fjällbacka och Grebbestad med inlandet går rakt genom orten. Bussar går norrut till Strömstad och söderut till Uddevalla och Göteborg.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

En av hållplatserna på Bohusbanan, Tanums station, ligger ett par kilometer väster om Tanumshede. Därifrån går tåg norrut till Strömstad och söderut till Uddevalla och Göteborg. Under sommaren finns möjlighet att åka med SJ 2000 ända till Stockholm.

Tanums Gestgifveri.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b] Tibbling, sida 9
  3. ^ ”Tanum 546 – en stensättning”. http://www.vastarvet.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePageWide.aspx?id=41467. Läst 28 december 2011. 
  4. ^ ”Tanumshede - Tanums kommun”. http://www.tanum.se/vanstermenykommun/kommunen/faktaomtanum/ortsinformation/tanumshede.4.95a253104d3e4a27f80004841.html. Läst 28 december 2011. 
  5. ^ Oedman, sida 264
  6. ^ Tibbling, sidorna 97-98
  7. ^ Tibbling, sida 90
  8. ^ ”Kringla - Tanums Tingsplats och gästgiveri (miljö)”. http://www.kringla.nu/kringla/objekt;jsessionid=0CEBCAF623BEB74324BF9A6E1D44542F?referens=raa/bbr/21200000003517. Läst 28 december 2011. 
  9. ^ [a b] Tibbling, sida 10
  10. ^ Tibbling, sidorna 93-94
  11. ^ Tibbling, sida 32
  12. ^ Tibbling, sida 82
  13. ^ Tibbling, sida 81
  14. ^ ”Tanums kommunhus firade 20 år”. http://stromstadstidning.se/nyheter/tanumshede/1.1149904-tanums-kommunhus-firade-20-ar. Läst 28 december 2011. 
  15. ^ ”Fördjupad översiktsplan, Tanumshede”. http://www.tanum.se/download/18.6579e04811316599dd980007811/2.%20Tanumshedes%20karakt%C3%A4r.pdf. Läst 31 december 2011. 
  16. ^ ”Telia avvecklar satellitverksamheten”. http://feed.ne.cision.com/client/waymaker1/Commands/File.aspx?id=147367. 
  17. ^ ”300 mister jobben när IAC lägger ned”. http://hd.se/ekonomi/2007/10/04/iac-laegger-ner-fabrik-i/. Läst 31 december 2011. 
  18. ^ ”Bara röjning återstår på Extra Film i Tanum”. http://bohuslaningen.se/nyheter/tanum/1.943697-bara-rojning-aterstar-pa-extra-film-i-tanum. Läst 31 december 2011. 
  19. ^ Tibbling, sidorna 39-40
  20. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  21. ^ ”Offentlig service i Tanumshede”. http://www.tanum.se/tanumshede#h-OffentligserviceiTanumshede. Läst 30 januari 2012. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tibbling, Ralf (2006). Tanums Hed till Tanumshede. Tanumshede: RGT kontorsmaterial förlag. ISBN 91 631 8342 0 
  • Oedman, Johan (1983). Chorographia Bahusiensis thet är: Bahus-läns beskrifning. Ed: Carl Zakariasson 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]