Hålnäsor
| Hålnäsor | |
Nycteris thebaica
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Hålnäsor Nycteridae Van der Hoeven, 1855 |
| Släkte | Nycteris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nycteris | |
| Auktor | Cuvier & E. Geoffroy, 1795 |
| Arter | |
| Se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Hålnäsor (Nycteridae) är en familj i ordningen fladdermöss. I familjen finns bara ett släkte, Nycteris, med 12 till 15 arter beroende på taxonomi.
Innehåll |
[redigera] Utbredning
Familjens utbredningsområde är delat i två regioner. De flesta arterna lever i Afrika söder om Sahara. En av dessa arter, Nycteris thebaica, förekommer däremot även i norra Afrika och på Arabiska halvön. Två arter har sitt utbredningsområde i Sydostasien, från Malackahalvön till Bali.
[redigera] Anatomi
Öronen är stora och sammanlänkade med en liten hudmembran. Hålnäsor når en kroppslängd av fyra till nio centimeter, en svanslängd av fyra till åtta centimeter och en vikt av 10 till 43 gram.
Pälsfärgen är vanligen orange, brun eller grå.[1]
Tandformeln är I 2/3 C 1/1 P 1/2 M 3/3, alltså 32 tänder.[1]
| Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2010-05) |
[redigera] Levnadssätt
Habitatet varierar mellan arterna, medan några arter som Nycteris aurita föredrar torra regioner som savanner och halvöknar[2] finns andra arter som Nycteris intermedia främst i regnskogar och våt gräsland[3]. Som viloplatser utnyttjar de håligheter i träd, täta bladansamlingar, grottor och bergssprickor, byggnader, men även bon av jordpiggsvin, igelkottar och jordsvin[1]. Vanligtvis vilar de ensamma eller i mindre familjegrupper. För Nycteris thebaica finns berättelser om 600 individer i samma grotta.
[redigera] Föda
Hålnäsor livnär sig huvudsakligen av insekter och spindeldjur, större arter äter även skorpioner. För arten Nycteris grandis är känt att den även äter mindre ryggradsdjur (fiskar, groddjur, fåglar och andra fladdermöss).[1]
[redigera] Fortplantning
Det är inte mycket känt om arternas sätt att fortplanta sig. Dräktigheten varierar mellan 2,5 och 6 månader och arter i tropiska områden har oftast en kortare dräktighet. Kanske vilar ägget en tid efter befruktningen, liksom hos andra fladdermöss. Vanligtvis föds bara ett ungdjur som får två månader di. För vissa tropiska arter är bekant att de kan para sig två gånger per år.
[redigera] Hot
Hålnäsor hotas främst genom förstöringen av deras levnadsområde när naturnära regioner blir omvandlade till odlingsmark. Nycteris javanica listas av IUCN som sårbara (vulnerable) och Nycteris tragata som nära hotad (near threatened) men för flera andra saknas tillfredsställande data.[4]
[redigera] Systematik
Familjen hålnäsor bildar tillsammans med familjerna storöronfladdermöss (Megadermatidae) och hästskonäsor (Rhinolophidae) överfamiljen Rhinolophoidea.[1]
Här listas de 12 arter som är godkända med deras utbredningsområden:
- Nycteris arge, Sierra Leone, Kenya och Angola.
- N. intermedia, Elfenbenskusten, Tanzania och Angola.
- N. major, från Liberia till Kongo-Kinshasa.
- N. nana, Elfenbenskusten, Kenya och Angola.
- N. javanica, Java och Bali.
- N. tragata, Malackahalvön, Sumatra och Borneo.
- N. grandis, Liberia, Kenya och Zimbabwe.
- N. hispida, från Senegal och Somalia till Sydafrika.
- N. macrotis, från Senegal och Sudan till Moçambique. Även på Madagaskar.
- N. woodi, från Kamerun och Somalia till Sydafrika.
- N. thebaica, nästan i hela Afrika och på Arabiska halvön.
- N. gambiensis, från Senegal och Burkina Faso till Benin.
Inga fossila hålnäsor är kända.[1]
[redigera] Referenser
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
[redigera] Noter
- ^ [a b c d e f] Family Nycteridae på Animal Diversity Web (engelska), besökt 5 juli 2010.
- ^ Nycteris aurita på IUCN:s rödlista, auktor: Mickleburgh, S., Hutson, A.M. & Bergmans, W. 2008, besökt 5 juli 2010.
- ^ Nycteris intermedia på IUCN:s rödlista, auktor: Mickleburgh, S., Hutson, A.M., Bergmans, W. & Fahr, J. 2008, besökt 5 juli 2010.
- ^ Nycteris på IUCN:s rödlista, besökt 5 juli 2010.