Hemlöshet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För TV-serien i SVT, se Hemlös (TV-serie).
En sovplats för en hemlös i Göteborg, 2013
En hemlös man i Paris, Frankrike.
En gammal hemlös man vilar på en bänk i centrala Malmö 1984.

Hemlöshet är en situation som uppstår då en person saknar fast bostad i en kultur där rådande norm är att man har sådan (till skillnad från nomadiska kulturer). Definitionen av hemlöshet varierar från land till land[1]. De olika definitionerna omfattar personer med akut brist på tak på tak över huvudet, såväl som mer långvariga boendeformer som på grund av kontraktsformen inte kan jämställas med eget boende.

Hemlöshet är vanligast i större städer och i förorter kring dessa.[källa behövs]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Hemlös familj under den stora depressionen.

Det finns många olika skäl till hemlöshet. Arbetslöshet, konkurser, skilsmässor, alkohol- eller drogmissbruk, familjevåld, mentala sjukdomar, bränder eller naturkatastrofer, brist på billigt boende och långvarig fattigdom. Fattigdom är den minsta gemensamma nämnaren för de flesta orsakerna till hemlöshet. Många som är hemlösa har varit fattiga länge och blivit hemlösa efter att ha förlorat en inkomst. Andra har varit medelklass, men på grund av dåliga val hamnat i fattigdom och hemlöshet. [2]

I Sverige har den så kallade psykiatrireformen som genomfördes 1995 kritiserats för att ha lett till ökad hemlöshet. En viktig del av reformen var att ge psykiskt funktionshindrade möjlighet att bo i egna lägenheter istället för på mentalvårdsinstitutioner, men många av dem klarade inte av det egna boendet och blev istället hemlösa.[källa behövs]

Enligt en undersökning i Storbritannien är de tre orsaker som flest hemlösa anger för att förlora sin tidigare bostad:[källa behövs]

  • föräldrar, släktingar eller vänner som inte kan eller vill inhysa dem,
  • ett havererat förhållande,
  • ett korttidskontrakt som gått ut

Demografi[redigera | redigera wikitext]

De flesta av de hemlösa har traditionellt sett varit ensamstående män. [3] Men under 1980-talet ökade antalet familjer utan hem bland de hemlösa, framför allt familjer bestående av ensamstående kvinna med barn.[källa behövs] I Sverige finns det få undersökningar som studerat effekterna för de barn som tvingas befinna sig i hemlöshet med sina föräldrar.[källa behövs] Att vara hemlös kan för barnen innebära att de bor tillsammans med en eller båda föräldrarna på ett jourboende eller dylikt. Vad detta innebär för barnen på längre sikt är därför i stort sett okänt.[källa behövs]

Fysiska handikapp som försvårar vanliga arbeten är inte ovanliga bland hemlösa.[källa behövs]

Tillvaro[redigera | redigera wikitext]

Hemlösa hamnar ofta i en ond cirkel. Utan telefonnummer, hemadress eller en plats där man kan tvätta sig och byta kläder, är det svårt att få och behålla ett jobb.

Trots det har vissa hemlösa arbeten. Men de flesta söker andra sätt att skaffa pengar. Tiggeri är ett sätt, men på många platser är det olagligt - dessutom är inte alla tiggare hemlösa. Att bli gatuförsäljare, gatumusikant eller uppträda på andra sätt där andra människor går kan vara andra lösningar. Många hemlösa säljer tidningar om hemlöshet, såsom Situation Sthlm, Faktum (Göteborg) och Faktum Skåne (Malmö). Motsvarande tidning i Storbritannien och Australien heter The Big Issue, och i USA finns flera olika: StreetWise, Street Sheet och Street Roots.

Varje år dör ett par hemlösa i Sverige på grund av vinterkylan, och många blir sjuka.[källa behövs] Därför tenderar städer med milt väder och bra socialt klimat att få fler hemlösa.[källa behövs] Härbärgen och soppkök som drivs av frivilliga, staten eller olika religiösa samfund blir ibland räddningen för de hemlösa. Ungefär 0,8% av befolkningen i Sverige var hemlösa år 2007 jämfört med Frankrikes 3,8%.[källa behövs]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

En hemlös person som drar sina ägodelar i en butiksvagn.

I några Tredje världen-länder såsom Brasilien, Indien, Nigeria och Sydafrika, är hemlösheten otyglad, med miljoner barn som bor och arbetar på gatan.[källa behövs] I städerna i Kina, Thailand, Indonesien och Filippinerna har hemlösheten blivit ett stort problem trots ländernas ekonomiska uppsving, främst p.g.a. inflyttade som har svårt att hitta permanenta hem.[källa behövs]

I Sverige kartlägger Socialstyrelsen hemlösheten. De använder en bred definition av hemlöshet som omfattar olika situationer som personer kan befinna sig i [4]. I maj 2011 rapporterades cirka 34 000 personer vara hemlösa i Sverige. [5]

Olika typer av hemlösa[redigera | redigera wikitext]

Hemlöshet bör inte definieras som enbart att vara utan boende, utan som att sakna en säker plats att skapa trygga levnadsrutiner på.[källa behövs] Därför har den australiensiska statistiska byrån kommit fram till följande fem undergrupper:[källa behövs]

  • Utomhusboende
  • Katastrofutrymningsoffer
  • Sådana som temporärt bor hos vänner
  • Härbärgeboende
  • Husvagnsboende
  • De som ej äger pengar

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.homeless.org.au/glossary.htm
  2. ^ Hertzberg citerad i http://www.unhabitat.org/pmss/listItemDetails.aspx?publicationID=1364 s. 169.
  3. ^ http://books.google.co.uk/books?ei=-XafTs3IHMjG8QOH9MHXBQ&ct=result&id=wvoo7zQgY5cC&dq=Homelessness+%22large+majority%22+male&q=large+majority%22+ male#search_anchor s. 232
  4. ^ http://www.socialstyrelsen.se/hemloshet/omfattning/definition
  5. ^ http://www.socialstyrelsen.se/hemloshet/omfattning


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Aluma: gatutidningen. Malmö: Aluma. 2001-. Libris 8406977 
  • Boendelösningar för hemlösa personer - en kunskapsöversikt: en systematisk kartläggning av internationellt publicerade effektutvärderingar. Stockholm: Socialstyrelsen. 2009. Libris 11363743. ISBN 978-91-85999-98-9 
  • Faktum. Göteborg: Faktum. 2001-. Libris 8417695 
  • En fast punkt: vägledning om boendelösningar för hemlösa personer. Stockholm: Socialstyrelsen. 2010. Libris 12053160. ISBN 978-91-86301-87-3 
  • Gustafsson, Raine (2011). Raines dagbok: [tretton år på gatorna i Stockholm 1998-2010]. Stockholm: Pocketförlaget. Libris 12030571. ISBN 978-91-86369-59-0 
  • Knutagård, Marcus (2009). Skälens fångar: hemlöshetsarbetets organisering, kategoriseringar och förklaringar. Malmö: Égalité. Libris 11322293. ISBN 978-91-976577-5-4 (inb.) 
  • Löfstrand, Cecilia Hansen: Skenlösningar och fasadrenoveringar : hemlöshet på Göteborgskt vis. Ingår i: Holgersson Helena, red (2010). Göteborg utforskat: studier av en stad i förändring. Göteborg: Glänta produktion. Libris 11832488. ISBN 978-91-86133-15-3  S. 131-136.
  • Situation Stockholm. Stockholm: Situation Stockholm. 1995-. Libris 8267096 
  • Trösklar till bostadsmarknaden: om hemlöshet som ett bostadsmarknadsproblem. Karlskrona: Boverket. 2010. Libris 11792004. ISBN 978-91-86342-84-5