Honung
| Honung[1] | |
 | |
| Näringsvärde per | 100 g |
|---|---|
| Vatten | 18 g |
| Energi | 334,4 kcal / 1399,1 kJ |
| Protein | 0,3 g |
| Kolhydrater | 82 g |
| Varav sockerarter | 74,7 g |
| Riboflavin (B2) | 0,04 mg |
| Niacin (B3) | 0,3 mg |
| Pyridoxin (B6) | 0,02 mg |
| Askorbinsyra (C) | 2 mg |
| Mineraler | |
| Kalcium | 5 mg |
| Järn | 0,5 mg |
| Magnesium | 3 mg |
| Kalium | 51 mg |
| Natrium | 5 mg |
| Zink | 0,6 mg |
| Fosfor | 6 mg |
Honung är en trögflytande eller fast sockerlösning som honungsbin producerar av pollen och nektar, alternativt sekret från levande växtdelar eller utsöndringar från växtsugande insekter som bladlöss.
All honung är i färskt tillstånd rinnande och bärnstensfärgad. Honung är sur (medel pH 3.9) och en så kallat superkyld vätska, då smältpunkten för de två huvudbeståndsdelarna är högre än normal rumstemperatur (103 grader C för sackaros och 146 grader C för glukos). Honungen är också "torr" och absorberar fukt ur luften, varför den bör förvaras med tätt slutande lock. Kristalliserad blir den mer eller mindre fast och färgen varierar från vitt via gula nyanser till brunt eller gråsvart.
Honung som produkt produceras av domesticerade honungsbin. Vad exakt som får kallas honung i handeln regleras i Sverige av Livsmedelsverket (LIVSFS 2003:10). För att en produkt skall få kallas honung får inget ha tillförts eller borttagits.
Honungens dag, instiftad av Sveriges Biodlares Riksförbund firas den 20 augusti varje år.
Beståndsdelar
Honungens lukt, smak och färg beror av de blommor som bina hämtat nektar från. Kemiskt sett innehåller honung ca 75% sockerarter och ca 20% vatten. Huvuddelen av sockret är de enkla sockerarterna druvsocker och fruktsocker. Svensk honung är i regel fast till konsistensen eftersom svenska blommors nektar innehåller relativt mycket druvsocker. Inga tillsatser är tillåtna i honung.[2]
Användning
Honung används vanligen som sötningsmedel i matlagning, bland annat i bakverk som baklava, i godis, te och söta drycker, samt i såser. Honung är en nödvändig ingrediens för bryggning av mjöd. Barn under ett års ålder ska inte äta honung, då den kan innehålla sporer som i sällsynta fall kan orsaka botulism. [3] Honung förekommer också i en del kroppsvårdsprodukter.
Honungsutvinning
Tre dominerande raser av honungsbin (gula italienska, krainer och nordiska bin) används i Sverige. Ett annat förekommande bi i Sverige idag är ett korsningsbi som kallas Buckfast efter det engelska kloster där korsningen odlades fram.
Efter att man tagit honungskakorna från bina slungar (centrifugerar) man ut honungen ur kakorna. Det går också att krossa kakorna och pressa ut honungen. Därefter sker grovsilning och finsilning för att få bort oönskade partiklar. I industriell honungsproduktion byts ofta silningen mot klarning i tank, där oönskade partiklar istället kan skummas av ytan efter längre tids lagring i kontrollerad temperatur.
Beroende på honungens sammansättning kommer den antingen att kristallieras eller förbli flytande. Honung som förblir flytande kan tappas direkt på burk.
Honung som inte förblir flytande kan smältas genom uppvärmning och sedan ympas med kristallisationskärnor, oftast bestående av önskvärt kristalliserad honung. Ymphonung kan tillverkas genom värmning av honung tills den är smält, och sedan regelbundet röra om den medan den svalnar, så att kristalliseringen blir jämn och med så små kristaller som möjligt. Honungskvalitét mäts bland annat på konsistens (len = bättre, grusig = sämre).
Typer av honung
_in_a_jar.jpg)
Honungens sammansättning, färg, smak och arom varierar beroende på dragkällan, det vill säga var bina hämtat råmaterialet. Den honung som saluförs i affärer är oftast en blandad produkt som har samma standard, oavsett goda eller dåliga skördar för biodlingen.
Sorthonung är, till skillnad från den blandade fullsäsongshonungen, tagen under blomtiden för en enskild växt. Exempel på sådan honung som framställs i Sverige är rapshonung, ljunghonung och lindhonung. Den i Sverige vanligaste importerade sorthonungen är akaciahonung. I andra delar av världen produceras olika sorthonung. Förutom de redan nämnda så är bland annat avokado, alfalfa, bovete, hallon, klöver, eukalyptus, mjölke, manuka, apelsin, gran och salvia vanligt förekommande, men teoretiskt sett är det möjligt att odla sorthonung från vilken nektarproducerande blomma som helst.
Även så kallad vildblomshonung med fler än en nektarkälla räknas i bland som sorthonung, men då måste all honung komma från samma plats och alltså inte vara blandad.
Bladhonung är en kategori sorthonung, där någon växtsugare och någon värdväxt, tillsammans med biet, har bidragit till slutresultatet. Alla kombinationer av värdväxt och växtsugare är inte bra för biet att skapa honung av. Granbladlöss som parasiterar på gran, ger upphov till ett drag från bina. Slutresultatet kallas cementhonung för att den bildar en seg massa som inte låter sig slungas ur vaxkakan och som inte lämpar sig som vinterfoder för bina då de behöver tillgång till vatten för att kunna tillgodogöra sig denna honung.[4] Även ljunghonungen är på liknande vis mycket svår att utvinna då den kristalliserar i vaxkakorna och kräver speciellt utrustning och arbete för att slunga.
Smaksatt honung har en iblandning av till exempel kakao eller apelsinessens. Blandningen tillverkas ofta med en honung av neutral smak, till exempel en från klöver eller raps.
Honung i litteraturen
Honung förekommer bland annat i berättelserna om Nalle Puh, vars favoritmat är just honung, och i serierna om Bamse, vars farmor kokar en särskild honung, dunderhonung, som gör honom väldigt stark.
Noter
- ^ Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 04.1
- ^ ”Sveriges biodlares riksförbund”. Arkiverad från originalet den 4 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170204085349/http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/14/1/. Läst 3 februari 2017.
- ^ http://www.slv.se/spadbarn
- ^ ”Biodlarna: Cementhonung”. http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/25/1/?item=art_art-s1/116. Läst 5 januari 2016.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Honung.
| |||||||||||||||||||||||
|