Bovete

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bovete
Illustration Fagopyrum esculentum0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Nejlikordningen
Caryophyllales
Familj Slideväxter
Polygonaceae
Släkte Boveten
Fagopyrum
Art Bovete
F. esculentum
Vetenskapligt namn
§ Fagopyrum esculentum
Auktor Moench
Hitta fler artiklar om växter med

Bovete (Fagopyrum esculentum Moench), en växt nära släkt med rabarber och ängssyra. Bovetes frukter används för att göra mjöl eller gryn. Namnet till trots är bovete inget sädesslag. Namnet kommer från holländskans boekweit som betyder bok-vete, eftersom kornen liknar bokollon och deras om vete erinrande smak och användning.

Kultivering[redigera | redigera wikitext]

Bovetet är ursprungligen asiatiskt, men nämns i svensk litteratur redan på 1600-talet. Det har antagits att den fördes till Europa av mongolerna.[1]

Odling[redigera | redigera wikitext]

År 2009 var Kina och Ryssland de största producenterna av bovete.[2]

Då växten är frostkänslig kan den endast odlas i södra Sverige.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Bovete har kommit till ny användning eftersom det saknar gluten och är därmed ett alternativ till andra mjöl- eller grynsorter för glutenintoleranta.

Mjöl av bovete används i bland annat poffertjes (nederländska plättar), blinier (ryska plättar), japansk soba, bretonska galettes, koreansk memil guksu och italiensk pizzoccheri.

I bovetets skal finns ett färgämne, fagopyrin, som kan framkalla allergiska reaktioner. Genom att skölja bovetet i hett vatten förstörs ämnet.[3]

Inom raw food-rörelsen är bovete populärt eftersom det innehåller mineraler och alla åtta essentiella aminosyror, samt att det till skillnad från till exempel vete är lättsmält.[4] Fröna behöver dock blötläggas, och den gel som då bildas bör man noggrant skölja bort innan man äter bovetet. Dock tycks det råda viss oenighet kring hur länge de bör ligga i blöt. Enligt danska raw food-förespråkaren Vibeke Amdisen bör de inte ligga i blöt längre än 30 minuter[4], medan svenska Erica Palmcrantz Aziz skriver att de kan ligga över natten.[5]

Näringsinnehåll[redigera | redigera wikitext]

Näringsämne Näringsvärde
(per 100 g livsmedel)[6]
 % av RDI
(kvinnor 31-60 år)
 % av RDI
(män 31-60 år)
Protein 11,1 g - -
Fett 2,0 g - -
Kolhydrat 65,3 g - -
Fibrer 5,8 g - -
Vatten 14,0 g - -
Tiamin 0,39 mg 35 % 28 %
Folat 40 μg 35 % 28 %
Fosfor 320 mg 53 % 53 %
Vitamin B6 0,4 mg 33 % 25 %
Järn 3,8 mg 25 % 42 %
Kalcium 18,0 mg 2 % 2 %
Kalium 460 mg 15 % 13 %
Magnesium 180 mg 64 % 51 %
Selen 5,0 μg 13 % 10 %
Zink 2,5 mg 36 % 28 %

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1939
  2. ^ ”FAO Statistics Division 2012”. FAO. http://faostat.fao.org/site/339/default.aspx. 
  3. ^ Sundqvist, Inga-Britt (1997). Vegetariska Kokboken. ICA Förlaget. sid. 91. ISBN 9153411293 
  4. ^ [a b] Amdisen, Vibeke (2012). Pigg & glad med RAW FOOD. Pagina Förlags AB/Optimal Förlag. sid. 179. ISBN 9789172412323 
  5. ^ Palmcrantz, Erica (2009). RAW FOOD på svenska. ICA Bokförlag. sid. 52. ISBN 9789153434412 
  6. ^ ”Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabas version 2012-01-26”. http://www7.slv.se/Naringssok/?epslanguage=sv. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]