Huskvarna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den historiska stadskommunen, se Huskvarna stad. För företaget, se Husqvarna.
Utsikt över Huskvarna från Månberget med Jönköping i bakgrunden

Huskvarna är en kommundel i Jönköpings kommun, sedan länge sammanbyggd med tätorten Jönköping och nu ingående i densamma. Huskvarna var från 1911 till 1970 en stadskommun med namnet Huskvarna stad. 2004 var antalet invånare i kommundel Huskvarna 21 243. Angränsande kommundelar är Skärstad, Lekeryd, Tenhult och Jönköping Öster. Huskvarna kyrka invigdes 1910, ritad av Birger Damstedt och till det yttre påminnande om en norsk stavkyrka.

Huskvarnas lägre belägna stadskärna är omgiven av ansenliga, bebyggda höjdområden som Öxnehaga, Pettersberg och Egna Hem, nivåskillnaden är som mest ca 120 meter. Klevaliden och Ådalsvägen (länsväg 132) leder till de östra områdena, medan de västra kan nås bland annat via Öxnehagaleden. En stor del av det lägre området mot Vättern låg oanvänt till början av 1900-talet och Kungsgatan, där köpcentrum Rosen nu ligger, kallades länge ”Sista gatan”. Den sanka Rosendalamaden fylldes ut som nödhjälpsarbete i början av 1920-talet.

Huskvarna är känt för vackra trädgårdar [1] och sina industriella traditioner. Föregångaren till Husqvarna AB, ett gevärsfaktori, startade sin tillverkning här redan 1689 (se Huskvarnas historia). I dag tillverkas bland annat motorsågar och gräsklippare på Husqvarnafabriken. Andra viktiga industriföretag är Saab Training Systems och Carlfors Bruk. I Idrottsparken finns en byst av bolagsledaren Wilhelm Tham.

Stadens etymologiska ursprung härleds från den kvarn som stod bredvid den till Rumlaborg närliggande ån Husån, som namngivits efter Rumlaborgs hus. Kvarnen kallades nämligen "Huskvarnen". Stavningen har varierat något, med former som Husquarn, Husquern, Husquarna, och så vidare. A:et är en dialektal form.[2]

Innehåll

[redigera] Stadsdelar

Smedbyn och Stockmakarebyn har sin egen historia, så även den nu försvunna Viktoriabyn.

[redigera] Huskvarnas historia

Huskvarna vattenfall omkring år 1700.

Huskvarnas industriella historia går tillbaka till 1689. Då flyttade delar av Jönköpings gevärsfaktori ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes 1867, då det privatägda faktoriet blev aktiebolag (se Husqvarna).

Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under 1800-talets senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid 1880-talets mitt uppgick H:s befolkning till ca 1 200 personer. Folkmängden hade 1911, då Huskvarna stad bildades, ökat till närmare 6 000 personer.

Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12 000 personer bodde i staden 1950. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun 1971.

[redigera] Husqvarna bolag

Huvudartikel: Husqvarna

Huskvarna växte upp kring den fabrik, Husqvarna, som byggdes vid foten av det stora vattenfall som Huskvarnaån här bildar.

Vattenfallet börjar vid Stensholms höjder och slutar vid Kvarnbron, nedanför den så kallade Stampabacken. Bron är en bra startpunkt för vandringen upp till Turistbron, Ebbes bruk eller scouternas stuga Örjansgården.

Fabriken har i vardagslag alltid kallats bolaget. Namnet var alltså upptaget när stadens första Systembutik på 40-talet öppnades vid Grännavägen. Den fick istället heta Hälsokällan, inspirerat av en ursprunglig sådan, belägen vid gångvägen från Hakarpsvägen till Örjansgården.

[redigera] Järnvägsförbindelser

1864 öppnades järnvägslinjen Nässjö-Falköping och trakten fick en station nedanför Öxnehaga, då tillhörande Rogberga. Linjen var från början en del av Södra stambanan, men hamnade vid sidan av riksnätet när Östra stambanan Nässjö-Katrineholm öppnades tio år senare. Under namnet Jönköpingsbanan trafikeras den nu mellan Nässjö och [Göteborg] av de så kallade Västtågen, mellan Norrköping och Jönköping samt Jönköping och Nässjö med Krösatågen och förbinder därmed Södra och Västra stambanan.

Mellan 1894 och 1935 fanns i Huskvarna en järnvägsstation kallad Rosendala, belägen vid Vättern strax öster om Oset, som är Huskvarnaåns utlopp i Vättern. Den smalspåriga Gripenbergsbanan passerade här på sin 600 mm breda och 44,1 km långa väg från Jönköpings Östra station till Vireda. Från Rosendala utgick även ett 1,4 km långt stickspår till Huskvarna centrum. Det följde Drottninggatans östra sida fram till Esplanaden, där stationsbyggnaden gick under namnet "Gule knut". Efter nedläggningen 1935 fick spåret normalvidd från Jönköping till Husqvarna Vapenfabrik, som hade en egen station med namnet Husqvarnaverken. Cykelleden Jönköping–Huskvarna följer nu delvis denna sträckning.

[redigera] Föreningar

[redigera] Kända personer

[redigera] Sport

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

Question book-4.svg
 Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2010-04)
Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan.
  1. ^ HHV.se Huskvarna med omgivning
  2. ^ Forsström, Axel (1927, 1950 samt 1990). ”Hakarps sockens gårdsnamn”. Hakarps krönika (Hakarp): sid. 39. 
v • d • r
Stationer längs Jönköpingsbanan
Falköping – Sandhem – Mullsjö – Habo – Bankeryd – Jönköping C – Huskvarna – Tenhult – Forserum – Äng – Nässjö
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Huskvarna&oldid=15495936"
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk