Ica

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Ica (olika betydelser).
Ica AB
Vibblehallen.JPG
Org.nr 556582-1559
Typ Privat aktiebolag
Huvudkontor Sverige Solna, Sverige
Nyckelpersoner Claes-Göran Sylvén
Styrelseordförande
Per I. T. Strömberg
Koncernchef Vd
Bransch Detaljhandel
Antal anställda 21 020 – December 2012
Historia
Grundat 1917
(namnet Ica registrerat 1939)
Grundare Emil Clemedtson
Erik Karlsson-Kyhlstedt
J. Rudolf Lifwendahl
K. Hakon Swenson
Ekonomi
Omsättning   96,863 miljarder SEK
Rörelseresultat   3,274 miljarder SEK
Vinst efter skatt   919 miljoner SEK
Tillgångar   40,908 miljarder SEK
Eget kapital   10,218 miljarder SEK
Struktur
Ägare ICA Gruppen AB - 100%[1]
Moderbolag ICA Gruppen AB
Dotterbolag Ica Sverige AB
Ica Norge AS
Rimi Baltic AB
Ica Fastigheter AB
Ica Banken AB
Övrigt
Slogan Vi gör varje dag lite enklare.
Webbplats Ica.se
Fotnoter Siffror från 2012 års bokslut.[2]

Ica AB (Ica-koncernen) är ett av Nordens ledande detaljhandelsföretag som 2009 hade cirka 2 220 egna och handlarägda butiker i Sverige, Norge och Baltikum. I gruppen ingår Ica Sverige, Ica Norge och Rimi Baltic samt Ica Banken som erbjuder finansiella tjänster till de svenska kunderna. Ica AB ägs av det börsnoterade bolaget ICA Gruppen AB (tidigare Hakon invest) till 100%.[1]

Ica var tidigare en förkortning av Inköpscentralernas Aktiebolag. Ica-handlarna samverkar genom Ica-handlarnas Förbund, som är medlemsorganisationen för Ica-handlarna i Sverige. Mellan 2000 och 2013 så delägdes Ica av Hakon Invest och nederländska Royal Ahold N.V.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ica räknar sin historia tillbaka till 1917 när Hakon Swenson grundade AB Hakon Swenson, allmänt kallat Hakonbolaget, i Västerås (dock med sin första praktiska verksamhet i Gävle hamn). Hakonbolaget byggde på det som idag kallas Ica-idén, men tidigare även kallats "den omöjliga idén" ett sätt att låta alla småhandlare fortsätta vara egenföretagare, men ändå få del av stordriftens fördelar vad gäller inköp och marknadsföring.

Namnet Ica uppkom när fyra regionala, handlarägda grossistföretag grundade ett samarbetsorgan i slutet av 1930-talet. De kallade sig för inköpscentraler för att skilja sig från vanliga grossister. Den 8 april 1938 möttes Hakon Swenson, J Rudolf Lifwendahl, Emil Clemedtson och Erik Karlsson-Kyhlstedt för en middag i den förstnämndes hus i Västerås. De fyra var verkställande direktörer för Hakonbolaget, Speceristernas Varuinköp, AB Eol och Nordsvenska Köpmannabolaget. Vid middagen deltog även nära medarbetare till Hakon Swenson. De kom fram till att de fyra grossistföretagen skulle bilda ett gemensamt företag vid namn Svenska Inköpscentralernas Aktiebolag för att dra nytta av de vinster man kunde göra genom att samordna verksamheten. Detta företag grundades den 9 januari 1939 när en konstituerande stämma hölls i bolaget. Man registrerades hos Patentverket den 15 mars samma år under namnet Inköpscentralernas AB Ica. Från början hade man tänkt sig namnet "Sica", där S stod för "svenska", men det var upptaget och gick därför inte att registrera.

I slutet av 1930-talet täckte inköpscentralerna hela Sverige, förutom Skåne. Det skulle dock dröja till 1964 innan alla butiker som var anslutna till någon av de fyra inköpscentralerna, som samarbetade under namnet Ica, började använda namnet Ica som butiksnamn och ända till 1990 innan inköpscentralerna och samarbetsorganet Ica fusionerades till ett enda företag vid namn Ica AB.

1940 bildades Ica Förbundet för att stärka samhörigheten mellan butikerna. Förbundet hade dock ingen avgörande betydelse förrän 1972. Förbundet finns ännu kvar, men heter idag Ica-handlarnas Förbund och är såväl en intresseorganisation för Ica-handlarna som huvudägare i Hakon Invest AB som i sin tur äger en stor aktiepost i Ica AB. 1942 bildades Ica-industrier. Företaget ägdes till lika delar av de fyra inköpscentralerna. 1945 grundades Ica Förlaget, nu Forma Publishing Group, vilka bland annat står bakom Ica-kuriren, Ica-Nyheter och receptboken Sju sorters kakor.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Ica Sverige[redigera | redigera wikitext]

Ica nära-butiken Torgboden i Falsterbo.
Ica Supermarket Älvboden i Älvängen.
Ica Maxi i Kungälv.
Rimi i Bergen i Norge.
Rimi Hypermarket shoppingcenter i Žirmūnai, Vilnius.

Butikerna i Sverige drivs genom franchise, där handlarna äger och driver butikerna själva, men har avtal med Ica Sverige som gör gemensamma inköp, stöttar i frågor om försäljning och effektivisering samt ansvarar för logistik och samlad marknadskommunikation.

Ica Sverige hade 2012 50% marknadsandel inom dagligvaruhandeln [3]. Ica har totalt 1 359 butiker (december 2009) i fyra butiksprofiler:

Ica To Go[redigera | redigera wikitext]

Fyra försöksbutiker i Stockholmstrakten som närmst konkurrerar med Pressbyrån och 7-Eleven. Butikerna har ett tydligare servicekoncept och säljer mat som kan värmas eller i vissa fall ätas direkt.[4]

Ica nära[redigera | redigera wikitext]

Syftet med konceptet Ica nära är att butikerna ska ligga nära kundens bostad eller arbete och ha långa öppettider. Butikerna är ofta storleksmässigt mindre än typen Supermarket, och har mellan 5 000 och 8 000 olika varor (artiklar).[5]

Ica Supermarket[redigera | redigera wikitext]

Denna typ av butik ligger oftast i bostadsområden, stadskärnor eller citylägen, och har oftast större personaltäthet än mindre butiker.

Ica Kvantum[redigera | redigera wikitext]

Kännetecknande för Kvantumbutiker är att de är stora butiker i utkanten av en tätort, med stort utbud av färskvaror och hög grad av manuell service.

Ica Maxi Stormarknad[redigera | redigera wikitext]

Maxi-butikerna är Icas största och har förutom ett stort utbud av matvaror även kläder, skor, hemtextil, media och husgeråd. Butikerna ligger oftast i utkanten av en tätort.

Ica Norge[redigera | redigera wikitext]

I Norge finns 612 (2009) Ica- och Rimibutiker.[källa behövs] Hälften av butikerna drivs i Ica Norges egen regi och hälften drivs i franchiseform.

Ica Norges omsättning var 21 666 MSEK år 2009. Ica Norge har fyra butiksprofiler:

  • Ica Nær
  • Ica Supermarked
  • Ica Maxi
  • Rimi - (lågprisbutik)

Rimi Baltic[redigera | redigera wikitext]

Rimi Baltic är ett helägt dotterbolag till Ica AB och bedriver dagligvaruhandel i Estland, Lettland och Litauen i totalt 246 helägda butiker.

Rimi Baltic har tre butiksformat. I alla tre länder finns Rimi Hypermarket och Rimi Supermarket. I lågprissegmentet finns SuperNetto i Lettland och Litauen medan Estland har lågpriskedjan Säästumarket.

Rimi Baltics omsättning var 12 329 MSEK år 2009.

Ica Fastigheter[redigera | redigera wikitext]

Ica Fastigheter AB är ett helägt dotterbolag till Ica AB och finns både Sverige och Norge. I Sverige heter de Ica Fastigheter Sverige AB och i Norge Ica Eiendom Norge AS. Ica Fastigheter är hälftenägare i bolaget Ancore tillsammans med Alecta. Ancore äger och förvaltar fastigheter med ICA-butiker som kunder över hela Sverige.

Ica Banken[redigera | redigera wikitext]

Ica Banken är en fullsortimentsbank som erbjuder olika bankkort, lönekonto, bolån, lån utan säkerhet, sparande i fonder och aktier, IPS och försäkringar. Man kan sätta in och ta ut pengar i nästan alla Ica-butiker. Ica Banken driver också egna uttagsautomater. Andra bankärenden kan göras via bankens webbplats eller per telefon. Banken har sitt huvudkontor i Solna och sitt kundcenter i Borås.

Ica Bankens omsättning var 634 mkr år 2009, då man hade cirka 400 000 kunder.

Cura apoteket[redigera | redigera wikitext]

Cura apoteket startades 2010 i samband med omregleringen av apoteksmonopolet 2009 och är en del av ICA Sverige AB. Samtliga Cura-apotek är fullsortimentsapotek med både receptfria och receptbelagda läkemedel, och är uteslutande inrymda i utvalda ICA Maxi och ICA Kvantum. Per februari 2014 finns ett 60-tal Cura-apotek, och fler kommer att öppnas inom en snar framtid [6].

Icas egna varor[redigera | redigera wikitext]

Ica har egna märkesvaror. Icas egna varor säljs under märken som Ica, Ica Basic, I love eco, Ica Selection, Ica Gott liv, Ica Skona och Euroshopper (det sistnämnda tillsammans med några utländska kedjor). En av de första egna märkesvarorna som lanserades på Ica var Luxus kaffe som nådde marknaden 1922.

Logotypen[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande logotypen kom till 1963 och skapades av industridesignern och sedermera designprofessorn Rune Monö. Tidigare hade varje inköpscentral haft en egen logotyp som användes av handlarna för att visa att de tillhörde en inköpscentral. En gemensam Ica-symbol hade även funnits sedan 1940-talet, men endast använts sporadiskt av Essve, Eol och Nordsvenska, men inte av den största inköpscentralen, Hakonbolaget. Från 1973 till 1990 användes de två reklamfigurerna ICAnder och MonICA. Den förstnämnde hade tillkommit redan 1971, men de första två åren endast inom Hakonbolagets område.

Reklam[redigera | redigera wikitext]

Ica låg tidigt i framkant vad gällde reklam, bland annat med affischmåleri på 1940-talet, husmorsfilmer på 1950- och 1960-talen och reklamfilmer på Sky Channel på 1980-talet. Sedan år 2001 har en reklamfilmsserie som efterliknar en såpopera i snabbköpsmiljö med huvudrollsinnehavare, återkommande rollkaraktärer och förvecklingar visats i första hand på teve.

VD för Ica AB (även Ica-förbundet)[redigera | redigera wikitext]

Övrig historik[redigera | redigera wikitext]

Under 2001 startade Ica sin egen bank. Denna var en utveckling av kundkortstjänsten som efter att man erhållit bankoktroj kunde tillåta större belopp än det tidigare taket på 15 000 kronor.

Sedan 2007 äger Ica 100 procent (tidigare 50 procent) av Rimi Baltic som driver butiker i Baltikum.

2007 framkom i ett reportage kallat I takt med tiden i SVT:s Uppdrag granskning att personal ommärkt gammal köttfärs, vilket uppmärksammades mycket i media som Köttskandalen.

2008 - Ica har valt bort varumärken som innehåller triclosan från sitt sortiment efter ett flertal medier uppmärksammat detta ämne.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Förvärv av ICA”. HakonInvest.se. http://www.hakoninvest.se/sv/investor-relations/ovrigt-informaton1/. 
  2. ^ ”Bokslutskommuniké ICA AB 2012”. Ica.se. http://corporate.ica.se/Global/130211_ICA_AB_%20Bokslutskommunike_2012.pdf?epslanguage=sv. 
  3. ^ http://www.dn.se/ekonomi/ica-drar-ifran-coop-i-kampen-om-kunderna
  4. ^ ”Icatogo.se”. Ica. http://www.icatogo.se/. Läst 23 januari 2014. 
  5. ^ ”Butiker”. Ica. http://omica.ica.se/sv/Om-ICA/Butiker/. Läst 15 december 2013. 
  6. ^ http://www.curaapoteket.se

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Blom Edward, red (2003). ICA-historien i parti och detalj. Stockholm: Föreningen Stockholms företagsminnen. Libris 8953701. ISBN 91-974314-1-9 (DVD) 
  • Ica-koncernens årsredovisning för 2009

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • 50 år i Ica-handlarnas tjänst.. [Göteborg]: [Wezäta information]. 1988. Libris 7665196. ISBN 91-7766-028-5 (inb.) 
  • Bogren-Ekfeldt, Britt (1985). En berättelse i bilder om Ica Hakon AB i Västerås: en dokumentation av en arbetsplats 1985. Samdok rapport, 1102-0865 ; 2. Västerås: Västmanlands läns mus. Libris 1216154 
  • Hägerman, Åke (1993). Från Svenska Varor till ICA Essve: 1922-1989 : [en exposé över ett företags utveckling]. [S.l.]: [S.n.]. Libris 11134094 
  • Larsson, Lars-Åke (1993). Icarörelsens självmord: [privilegierade köpmän] : ["död" åt närbutikerna!] : [varför är maten så dyr?]. Svenshögen: Alberts förl. Libris 7449682. ISBN 91-630-2133-1 (inb.) 
  • Wirsäll, Nils-Erik (1983). En man och hans idé: ICA-rörelsen : om Hakon Swenson, ICA-rörelsens grundare, på 100-årsdagen av hans födelse. [Västerås]: [ICA Hakon AB]. Libris 3263851 
  • Wirsäll, Nils-Erik; Fahlin Roland (2007). Den omöjliga idén blir aldrig gammal: ICA-idén 90 år. Västerås: Ica. Libris 10535903. ISBN 978-91-534-2939-5 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]