Richard Bergh

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Richard Bergh
Swedish painter Richard Bergh.jpg
Richard Berg, foto från 1904.
Född 28 december 1858
Stockholm
Död 29 januari 1919 (60 år)
Nationalitet  Sverige
Fält Måleri
Utbildning Konstakademin
Konstnärsförbundets styrelse målad av Richard Bergh 1903. Från vänster ser vi Christian Eriksson, Eugène Jansson, Nils Kreuger, Karl Nordström (ordförande), Robert Thegerström och Richard Bergh

Sven Richard Bergh, född 28 december 1858 i Stockholm, död 29 januari 1919 i Storängen, Nacka var en svensk konstnär, konstskriftställare och museiman. Han utnämndes år 1915 till överintendent för Nationalmuseum och han var starkt engagerad i Konstnärsförbundet.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Villa Bergh i november 2013.
Ateljéfotografi med några av ledarna för Opponenterna. Stående från vänster: Carl Larsson och Ernst Josephson. Sittande från vänster: Richard Bergh, August Hagborg och Per Hasselberg.

Richard Bergh var son till konstnärerna Edvard Bergh och Amanda Helander. Bergh fick sin utbildning i Stockholm, först hos Edvard Perséus, sedan mellan 1878 till 1881 på Konstakademin, där han mötte Nils Kreuger och Karl Nordström. Hans härifrån tidiga verk består till mestadels av akademiskt målade scener ur den svenska historien. 1881 kom Bergh till Frankrike för att i Paris studera med Jean-Paul Laurens och vid Académie Colarossi (1881-1884). Han debuterade på Parissalongen 1883.

Vid 1885 blev Bergh tillsammans med Ernst Josephson och andra nordiska konstnärer i konstnärskolonierna i Paris och Grez-sur-Loing en av de främsta förespråkarna för Opponenterna. Det var en rörelse som motsatte sig de konservativa tendenserna inom Konstakademin. Påföljande år grundande de Konstnärsförbundet där Bergh kom att bli dess sekreterare.

Bergh skapade främst porträtt och landskap. Under sin vistelse i Frankrike drogs han mot Naturalism och plein-air måleriet, utan att vara influerad av impressionismen, utan snarare visa på släktdrag med Jules Bastien-Lepage. Hans 1880-tals måleri präglas av den rådande realismen och inslag av romantikens strömningar. Karaktäristiskt för Berghs här tidiga porträtt är "Konstnären Nils Kreuger" (1883; Statens Museum for Kunst, Köpenhamn), ett verk han även debuterade med på salongen samma år. Han målade också 1885 fästmöporträttet av Helena Klemming, som han efterföljande år gifte sig med och målade det välkända hustruporträttet. Mot slutet av åttiotalet utvecklar han en mer känslosam och nästintill morbid ton i sina verk. Under vintern 1886 arbetade han med "Hypnotisk seans" i Paris. Hustrun Helena stod som modell för den symboliska målningen "Flickan och Döden" (1888; Prins Eugens Waldemarsudde), innan hon 1889 avled av en obotlig sjukdom. Berghs porträtt från denna tid visar på en liknande utveckling med psykologiska övertoner, som i de dystra tillika gripande porträttskildringarna av Eva Bonnier (1889; NM), August Strindberg (1905; Bonniers porträttsamling) och av Gustaf Fröding, det senare en lika fängslande som träffande bild av en tragisk diktargestalt. 1890 gifte han om sig med Gerda Winkrans. I en privat diskussionsklubb gör makarna Bergh Ellen Keys bekantskap, vars vänskap blir mycket betydelsefull.

Bergh begav sig 1893 till Varberg, för att där tillsammans med Nils Kreuger och Nordström etablera en konstnärskoloni som senare kom att bli känd som Varbergsskolan. Han koncentrerade sig på landskapsstudier och hela gruppen utvecklade en förhöjd medvetenhet om ljusets och landskapets förmåga att ge en känsla av mystik och romantik. Känslan för det nordiska landskapet, den nationalromantik som utvecklades stärktes bara än mer i kontrasten som Bergh mötte under sin utlandsvistelse i Italien 1897-1898. Ett exempel där han lät sig inspireras av det nordiska ljuset är även ett av hans mest kända "Nordisk Sommarkväll". Miljön är hämtad från Ekholmsnäs gård på Lidingö där Prins Eugen och sångerskan Karin Pyk ifrån en balustrad ser ut över Kyrkviken som badar i en guldskimrande aftonstämning. Tavlan förenar den italienska Renässansens komposition, med motiv från tidig 1800-tals tysk romanticism och kontemporär symbolistisk tendens från Pierre Puvis de Chavannes och Paul Gauguin. Främst har den setts personifiera andan i den svenska nationalromantiken. År 1904 bosatte sig Richard Bergh i Storängen, Nacka, där han uppdragit åt arkitekten Albin Brag att rita Villa Bergh, belägen vid Värmdövägen 215. Villan är utpräglat nationalromantisk i stilen och har en rymlig ateljé med stor takhöjd. Här bodde konstnären fram till sin död i januari 1919.

Richard Bergh var en av förgrundspersonerna inom svenskt konstliv under en lång tid och gjorde även stora insatser för en yngre generation konstnärer genom den målarskola Konstnärsförbundet bedrev i Stockholm och där Bergh själv undervisade. 1915 blev han överintendent och chef för Nationalmuseum, där han inledde ett genomgripande, framgångsrikt omdaningsarbete som han var starkt engagerad i under sina sista levnadsår. Här kom han att modernisera utställning- och konstköps-riktlinjerna, och uträttade stordåd för den svenska konsten. Han var också en lysande skribent och ägnade sig flitigt åt att i artiklar och essäer behandla nya riktningar i tidens konstliv. Sin inställning till konsten formulerade han i Hvad vår kamp gällt (1905), essäsamlingen Om konst och annat (1908), och i skriften Konstmuseet som skönhetsvärld slår han fast att "konstmuseet ska vara som ett skönhetens hem öppet för hela folket".

Han är representerad på Bonniers porträttsamling, Göteborgs konstmuseum, Nationalmuseum, Thielska galleriet, Malmö konstmuseum, jämte en mängd andra museer.

Richard Berghs väg i Södra Ängby, Stockholm är uppkallad efter honom.

Målningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

  • Per Hasselberg: minnesblad. Sveriges allmänna konstförenings album, 99-1679617-3 ; 6. Stockholm. 1898. Libris 1610939  - Medförfattare: Ernst Josephson och Karl Valentin.
  • Det skönas problem från naturalistisk synpunkt. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 125. Stockholm: Bonnier. 1904. Libris 1281425 
  • Hvad vår kamp gällt: stämningsbilder från "opponenternas" 20-åriga verksamhet. Stockholm: Bonnier. 1905. Libris 1719043. http://runeberg.org/brkamp/ 
  • Om konst och annat. Stockholm: Bonnier. 1908. Libris 1611695 
  • Några ord till Frödings bild.. Stockholm. 1911. Libris 2557490 
  • 60 reproduktioner i tontr. efter fotogr. af originalen.. Små konstböcker ; 17. Lund. 1913. Libris 2557492 
  • Katalog över utställningen av svensk genombrottskonst från 80- och 90-talet samt närmast följande år, [Sthlm] okt.1914. jämte randanteckningar av R.B.. Stockholm. 1914. Libris 2557488 
  • Konstmuseet som skönhetsvärld.. Stockholm. 1915. Libris 2557489 
  • Fransk konst i Nationalmuseum våren 1917: några randanteckningar. Stockholm: Norstedt. 1917. Libris 1649456 
  • Stilproblemet i den moderna konsten: ett försök till utredning av dess uppkomst och art. Stockholm: Bonnier. 1919. Libris 899595 
  • Efterlämnade skrifter: om konst och annat. Stockholm: Bonnier. 1921. Libris 910201 

Verkutgåvor[redigera | redigera wikitext]

  • Richard Bergh: 60 reproduktioner. Små konstböcker, 99-1831872-4 ; 17. Lund. 1914. Libris 1980312 
  • Katalog över minnesutställning av Richard Berghs efterlämnade arbeten. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 9. Stockholm. 1919. Libris 1660447 
  • Richard Bergh 1858-1919: minnesutställning i Kungl. Akademien för de fria konsterna : Stockholm 1949. Stockholm. 1949. Libris 2557493 
  • Richard Bergh: 1858-1919 : Prins Eugens Waldemarsudde, oktober-december 1978. Stockholm: Waldemarsudde. 1978. Libris 9797704 
  • Richard Bergh. Millesgårdens utställningskatalog, 0283-9733 ; 42. Stockholm: Millesgården. 1995. Libris 7764126. ISBN 91-87340-42-9 
  • Richard Bergh: ett konstnärskall. Stockholm: Waldemarsudde i samarbete med Carlsson. 2002. Libris 8419742. ISBN 91-7203-477-7 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svensk uppslagsbok. Malmö 1939

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Carlberg, Anna-Stina (1998). Målarens dotter: konst och liv med konstnären Maja Bergh Holtermann, Richard Berghs dotter. Stockholm: Univ., Konstvetenskapliga inst.. Libris 9219513 
  • Hedberg, Tor (1903). Richard Bergh: en studie. Stockholm: Ljus. Libris 1726955 
  • Lengborn, Thorbjörn (1997). Ellen Key - Gerda och Richard Bergh. Ellen Key-sällskapet, 99-0420978-2 ; 1997. Linköping: Ellen Key-sällsk. Libris 2336384 
  • Lengborn, Thorbjörn (1996). Skönhet och livskamp: det darwinistiskt-evolutionistiska inslaget i Ellen Keys estetik vid sekelskiftet 1900 - i belysning av Richard Berghs estetiska åskådning. Stockholm: Univ., Konstvetenskapliga inst.. Libris 9219290 
  • Bergh, 2. Sven Richard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  • Näslund, Marie (2002). "Konst är lif": Richard Berghs porträttmåleri under 1880-talet. Stockholm: Stockholms universitet, Konstvetenskapliga inst. Libris 8695346 
  • Osterman, Gunhild (1958). Richard Bergh och Nationalmuseum: några dokument. Nationalmuseums skriftserie, 0081-5683 ; 4. Stockholm. Libris 485659 
  • Person, Bengt-Arne (1993). Varbergsskolan: Richard Bergh, Nils Kreuger, Karl Nordström. Böcker om konst (Signum), 99-0345976-9. Lund: Signum. Libris 7767586. ISBN 91-87896-15-X 
  • Rapp, Birgitta (1978). Richard Bergh - konstnär och kulturpolitiker 1890-1915. Stockholm: Rabén & Sjögren (distr.). Libris 7234439. ISBN 91-29-52741-4 
  • Rosenborg, Einar (1926). Svenska konstnärer. 3, Ernst Josephson, Richard Bergh, Karl Nordström, Carl Wilhelmson. Biblioteket Sveriges vår, 99-1967454-0 ; 27. Uppsala. Libris 2072170 
  • Bergh, Sven Richard i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]