Stig Claesson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För kemisten, se Stig Claesson (kemist).
Stig Claesson
Slas på Berns i Stockholm som årets Bernsstipendiat 1966.
Slas på Berns i Stockholm som årets Bernsstipendiat 1966.
Pseudonym Slas
Född 2 juni 1928
Huddinge
Död 4 januari 2008 (79 år)
Stockholm
Yrke reportageförfattare, illustratör
Nationalitet Sverige
Verksam 19562006
Genrer reportage
Framstående priser De Nios stora pris
Piratenpriset
Barn Leif Claesson
Nils Claesson

Stig John Claesson, signaturen Slas, född 2 juni 1928 i Huddinge, Stockholms län, död 4 januari 2008 i Stockholm, var en svensk författare, illustratör och konstnär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Stig Claesson studerade vid Konstakademien 1947–1952. Som ung reste han runt i efterkrigstidens Europa och tillbringade bland annat mycket tid i Paris.

Både som tecknare och berättare utvecklade Stig Claesson en egenartad begåvning och stil. Han var på en gång söderkisen med fasta rötter i hemstaden och resenären, som klarögt och med sinne för det bisarra fångade och återgav intryck från främmande länder och städer, men också från den svenska landsbygden.

Han tillbringade genom åren mycket tid i Sjuhäradsbygden från vilken hans mor flyttat till Stockholm. Från och med mitten av 1990-talet bodde han mer eller mindre permanent i sin mors barndomshem i Grönahög, söder om Ulricehamn.

Hans böcker utgör ofta mellanting av faktiska reportage och fiktion, illustrerade med känsliga och precisa teckningar. Som illustratör medverkade han i tidningarna Joker och Folket i bild med små porträtt av svenska städer.

Stig Claesson är far till Leif Claesson och Nils Claesson. Den senare har porträtterat sin far i boken Blåbärsmaskinen (2009).

Författaren Niklas Rådström har tecknat ett vänporträtt av Stig Claesson i boken Stig.(2011).

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Slas har författat 88 böcker. Dessa är:

  • Berättelse från Europa, 1956
  • Från Nya världen, 1961
  • Supportern, 1962
  • Bönder, 1963
  • Ugnstekt gädda, 1964
  • Västgötalagret, 1965
  • En Stockholmsbok, 1966
  • Kiki, en liten man, 1966 (foto Yngve Baum)
  • Dråp i hastigt mod, 1966
  • Lage Lindell, 1966 (Bonniers små konstböcker)
  • Flickor, 1967
  • Döden heter Konrad, 1967
  • I stället för telegram Finland 50 år, tillsammans med Jens Hildén, 1967
  • 21 berättelser, 1968
  • Vem älskar Yngve Frej, 1968; (filmatiserad 1973)
  • Nelly, 1969
  • Den ensamme nobelpristagarens vardag, 1970
  • Knut K. Selma Johansson med rätt att leva, 1970
  • Sanningen och ingenting annat än, 1970
  • Att resa sig upp och gå, 1971
  • Samtal på ett fjärrtåg, 1972
  • Min vän Charlie, 1973
  • Långt vid sidan av vägen i närheten av skogen åt det håll där solen går ner bodde jag ibland om sommaren, 1974
  • Yrkesmän emellan, 1974
  • Brev till en hembygdsgård, 1974
  • Stockholmsbilder, med ill. av Svenolov Ehrén, 1975
  • På palmblad och rosor, 1975 (filmatiserades 1976, se vidare På palmblad och rosor)
  • Medan veden brinner ..., 1975
  • Bättre kan det inte sägas, 1976
  • Bortom de berg och den skog vari alla sagor skapas, 1976
  • En vandring i solen, 1976 (filmatiserades 1978, se vidare, En vandring i solen)
  • Henrietta ska du också glömma, 1977 (filmatiserades 1983, se Henrietta (film))
  • Ni har inget liv att försäkra, 1978
  • Harry – Fallet Mary, 1978 (filmatiserades för TV samma år)
  • Allt står i lågor, 1979
  • Medan tidvattnet vänder, 1980
  • Om vänskap funnes, 1981
  • Sveaborg eller Rock happy, 1981
  • Lika oskyldigt som meningslöst, 1982
  • Sagor för barn och vuxna, 1982
  • 10-årskalendern, 1982 (specialtryck)
  • Utsikt från ett staffli, 1983
  • I boulevardens skugga, 1983
  • Dagarna före lunch, 1984
  • De tio budorden, 1984
  • Det bortglömda landskapet, 1985
  • Blå måndag, 1985
  • Lantlif i Budapest, 1986
  • Kamrerns julafton, (Bonniers julbok) 1986
  • På behörigt avstånd, (teckningar och collage), 1987
  • Nya Stockholmsbilder, (ill. Svenolov Ehrén), 1987
  • Skam den som fryser, 1987
  • 21 sagor, 1988
  • Kärlek rostar inte, 1988
  • Landet som inte längre finns, 1989
  • Iakttagen (målade porträtt), 1989
  • Innan himlen klarnar, 1989
  • SommarStockholm, (teckningar) 1989
  • En mörts drömmar, 1990
  • Målade porträtt, 1991
  • Yngve Frejs landskap, (pasteller) 1991
  • Rosine, 1991
  • Skånebilder, (pasteller) 1991
  • Sagor om hon och han 1992
  • Blues för Mr Shelley, 1992
  • Män i min ålder 1992
  • Nästa man till rakning, 1993
  • Nästa Katrineholm, 1993 (specialtryck)
  • På landet, 1993
  • Årstider och åsikter, 1993
  • Vägen till brevlådan, 1993
  • Nice Mat Sol, 1994, (med Nils Emil Ahlin)
  • Till Europa 1994, (foto Leif Claesson)
  • Den extra milen, 1994
  • Eko av en vår, 1996
  • Vandring med mig själv, 1996
  • Blå stolar, 1996
  • Man måste det man önskar, 1997
  • Vad man ser och hedrar, 1998
  • Varsel om kommande tilldragelse, 1999
  • Svart asfalt grönt gräs, 2000
  • Det lyckliga Europa, 2001
  • Efter oss syndafloden, 2002
  • Följ Alltid Cecilias Exempel, 2003
  • Sov du så diskar jag, 2004
  • Liv och kärlek, 2005
  • Sekonderna lämnar ringen, 2005
  • God natt fröken Ann, 2006

Musikalisk karriär[redigera | redigera wikitext]

1974 bidrog Stig Claesson samman med Georg Riedel till den svenska Melodifestivalen med sången ”Jag minns dig nog”, vilken framfördes av Göran Fristorp. Claesson medverkade också i samlingsvolymen av det mindre kända sällskapet 8 glas, där även bland andra Klas Östergren och Hans Alfredson ingår.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://nyheter24.se/nyheter/77376-ett-sista-farval-svenskarna

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]