Landstinget i Jönköpings län, formellt Jönköpings läns landsting, ansvarar främst för hälso-och sjukvård och tandvård, men har även ett ansvar för den regionala utvecklingen, buss- och tågtrafik, kultur och viss utbildning.
Landstinget i Jönköpings län organiserar hälso- och sjukvård och tandvård samt regional utveckling och länstrafiken i Jönköpings län. Landstingets vision är "För ett bra liv i ett attraktivt län".
Landstinget i Jönköpings län är, som alla landsting, en politiskt styrd organisation med landstingsfullmäktige som högsta beslutande organ. Landstingsfullmäktige har 81 ledamöter. Landstingsstyrelsen har det verkställande politiska ansvaret och bereder ärenden som behandlas i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen består av 15 ledamöter.
Landstingets verksamhet är organiserad i elva förvaltningar:
Hälso- och sjukvård [redigera]
Invånarna i Jönköpings län kan välja mellan 52 vårdcentraler inom ramen för vårdval. Landstinget äger och driver 31 av vårdcentralerna.
Landstingets sjukhusvård bedrivs inom Höglandets, Jönköpings och Värnamo sjukvårdsområden. I varje sjukvårdsområde finns ett sjukhus med akutmottagning. Jönköpings sjukvårdsområde ansvarar för vissa länsverksamheter, exempelvis hjälpmedelscentral och habiliteringscentrum. Sjukvårdsområdena ansvarar även för kvinnohälsovård och barnhälsovård. Sjukvårdsområdena drivs av Landstinget.
Regionsjukvård [redigera]
Landstinget i Jönköpings län samarbetar med landstingen i Östergötland och Kalmar län kring högspecialiserad vård som exempelvis neurokirurgi, hjärtkirurgi och vård av brännskadade. Syftet är att samordna resurser och garantera invånarna i regionen tillgång till vård som är svår att upprätthålla för ett enskilt sjukhus eller landsting. Regionsjukhuset är placerat i Linköping dit patienter med allvarligare skador transporteras från de mindre sjukhusen.
Landstinget äger och driver 27 allmäntandvårdskliniker.
Specialisttandvård [redigera]
Specialisttandvården i Jönköpings län bedrivs på nio specialistkliniker och ett kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd. Det gemensamma namnet är Odontologiska Institutionen i Jönköping. Sedan våren 2004 är Odontologiska Institutionen ansluten till fakulteten vid Högskolan i Jönköping.
Regional utveckling [redigera]
Jönköpings Länstrafik AB är en förvaltning inom Landstinget med ansvar för kollektivtrafiken i länet. Landstingets kulturverksamhet innehåller Smålands Musik och Teater, Dans i Jönköpings län, Film i Jönköpings län, Hemslöjd i Jönköpings län, Länsbibliotek Jönköping, konst- och kulturprojekt samt stöd och bidrag till kultur.
Landstinget är huvudman för Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo Naturbruksgymnasium samt Sörängens folkhögskola och Värnamo folkhögskola.
Landstinget är delägare i Smålands Turism AB, ALMI Företagspartner och Regionförbundet Jönköpings län. Internationellt samarbetar Landstinget med Alytus län i Litauen och medverkar i AER – Assembly of European Regions.
Landstinget omsätter cirka 9,6 miljarder kronor om året. Landstingsskatten, som utgör 64 procent av intäkterna, är 11 kronor från 1 januari 2012, då Länstrafiken blev en del av Landstinget. Tidigare var landstingsskatten 10,67 kronor. Den sänks när hemsjukvården går över i kommunal regi 1 januari 2013.
Hälsovård, sjukvård och tandvård står för 96 procent av Landstingets kostnader. Länstrafik och regionalpolitiska insatser 3 procent och kultur 1 procent.
Den politiska ledningen består 2010–2014 av Moderaterna (21 ledamöter), Kristdemokraterna (11), Centerpartiet (7), Folkpartiet (4) och Miljöpartiet (3). Övriga partier är Socialdemokraterna (28), Sverigedemokraterna (4) och Vänsterpartiet (3).
Mandatfördelning i valen 1916-1966 [redigera]
| Valår |
V |
S |
ÖVR |
C |
FR |
FP |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1916 |
|
6 |
|
|
|
15 |
34 |
|
55 |
55,7 |
|
| 1918 |
2 |
7 |
1 |
2 |
|
15 |
29 |
|
56 |
56,1 |
|
| 1919 |
2 |
8 |
3 |
7 |
|
9 |
20 |
|
49 |
66,0 |
|
| 1922-23 |
|
10 |
|
10 |
|
9 |
21 |
|
50 |
40,4 |
|
| 1926-27 |
|
13 |
|
10 |
12 |
|
15 |
|
50 |
51,7 |
|
| 1930-31 |
|
17 |
|
13 |
9 |
|
12 |
|
51 |
61,1 |
|
| 1934-35 |
|
16 |
|
12 |
|
14 |
10 |
|
52 |
65,8 |
|
| 1938 |
|
23 |
|
10 |
|
12 |
7 |
|
52 |
71,6 |
|
| 1942 |
|
22 |
|
13 |
|
12 |
6 |
|
53 |
71,8 |
|
| 1946 |
|
21 |
|
13 |
|
14 |
6 |
|
54 |
74,5 |
|
| 1950 |
|
25 |
|
12 |
|
16 |
7 |
|
60 |
83,8 |
|
| 1954 |
|
29 |
|
12 |
|
16 |
10 |
|
67 |
82,1 |
|
| 1958 |
|
31 |
|
12 |
|
12 |
14 |
|
69 |
82,3 |
|
| 1962 |
|
34 |
|
12 |
|
14 |
10 |
|
70 |
84,1 |
|
| 1966 |
1 |
29 |
|
17 |
|
13 |
11 |
|
71 |
86,0 |
|
|
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
32 |
|
|
19 |
12 |
|
9 |
|
72 |
90,5 |
|
| 1973 |
|
28 |
|
|
20 |
8 |
4 |
9 |
|
69 |
92,2 |
|
| 1976 |
|
32 |
|
|
23 |
9 |
5 |
12 |
|
81 |
92,2 |
|
| 1979 |
3 |
31 |
|
|
18 |
9 |
5 |
15 |
|
81 |
90,8 |
|
| 1982 |
|
35 |
|
|
16 |
5 |
7 |
18 |
|
81 |
91,2 |
|
| 1985 |
3 |
32 |
|
|
12 |
11 |
7 |
16 |
|
81 |
89,6 |
|
| 1988 |
|
33 |
3 |
|
13 |
9 |
10 |
13 |
|
81 |
86,1 |
|
| 1991 |
|
30 |
|
|
11 |
7 |
15 |
18 |
|
81 |
85,9 |
|
| 1994 |
3 |
35 |
3 |
|
10 |
6 |
9 |
15 |
|
81 |
85,9 |
|
| 1998 |
6 |
28 |
3 |
|
8 |
4 |
17 |
15 |
|
81 |
80,50 |
|
| 2002 |
5 |
32 |
|
|
8 |
7 |
16 |
13 |
|
81 |
79,54 |
|
| 2006 |
4 |
30 |
|
|
9 |
5 |
14 |
19 |
|
81 |
80,46 |
|
| 2010 |
3 |
28 |
3 |
4 |
7 |
4 |
11 |
21 |
|
81 |
82,14 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Externa länkar [redigera]
