Jiayupasset
Kinesiska muren, Jiayupasset | |
Kinesiska muren och Jiayupasset | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Koordinater | 39°48′5″N 98°13′0″Ö / 39.80139°N 98.21667°Ö |
Plats | Jiayuguan, Gansu |
Land | Kina |
Region* | Asien och Oceanien |
Data | |
Typ | Kulturarv |
Kriterier | i, ii, iii, iv, vi |
Referens | 438 |
Historik | |
Världsarv sedan | 1987 (11:e mötet) |
* Enligt Unescos indelning. |
Jiayupasset eller Jiayuguan (嘉峪关) "Den härliga dalens pass",[1] är en befästning i den västligaste delen av kinesiska muren som byggdes under Mingdynastin. Jiayuguan, som också är namnet på den direkt närbelägna staden Jiayuguan, ligger i norra delen av Gansu i Kina.
Efter att Zhu Yuanzhang 1368 grundat Mingdynastin började han bygga upp en försvarslinje längs norra gränsen bestående av ett antal befästningar. 1372[2] påbörjades uppförandet av Jiayupasset. Jiayupasset är strategiskt placerad mellan två bergskedjor i slutet av Hexikorridoren längs Sidenvägen. Så småningom byggdes murar mellan befästningarna vilket blev Mingdynastins kinesiska mur, och så som den till större delen ser ut idag.[1]
Jiayupasset tillhörde militärt garnisonen Gansu av Mingdynastins nio garnisoner[3] och markerade den nordvästra gränsen av Mingdynastins territorium.[4] En port mot öster har inskriften "Porten till den ärorika civilisationen".[5]
Legenden säger att den general som ansvarade för att bygga den 700 meter långa, och 6 meter höga mur som omsluter Jiayupasset var så noga med budgeten att han bara beställde exat så många tegelstenar som han presenterat för kejsaren. Dock blev det en tegelsten över, och den placerade på en takfot och ligger kvar där idag.[1]
Jiayupasset blev 1987 tillsammans med Badaling och Shanhaiguan listat av Unesco som världsarv.[6]
Galleri
-
Jiayupasset
-
Hörntorn vid Jiayupasset
-
Kinesiska muren nära Jiayupasset
-
Den överblivna tegelstenen vid Jiayupasset
Referenser
Noter
- ^ [a b c] Lovell, Julia (2006). ”8. Öppna dig och stäng dig”. Den stora muren. Norstedts. sid. 173. ISBN 91-1-301594-X. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/
- ^ Lovell, Julia (2006). ”2. Den långa muren”. Den stora muren. Norstedts. sid. 58. ISBN 91-1-301594-X. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/
- ^ ”Nine Garrisons of the Ming dynasty” (på engelska) (html). MEMIM Encyclopedia. http://memim.com/nine-garrisons-of-the-ming-dynasty.html. Läst 1 januari 2016.
- ^ Mote, F.W. (2003). ”Ming China's Borders” (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. sid. 695. ISBN 0674012127. https://books.google.se/books?id=SQWW7QgUH4gC&lpg=PP1&dq=Imperial%20China%20900-1800%20Jiayuguan&hl=sv&pg=PA695#v=onepage&q&f=false
- ^ Lovell, Julia (2006). ”9. Muren reser”. Den stora muren. Norstedts. sid. 200. ISBN 91-1-301594-X. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/
- ^ ”The Great Wall” (på engelska). Unesco. http://whc.unesco.org/en/list/438/multiple=1&unique_number=508. Läst 2 mars 2016.
Tryckta källor
- Lovell, Julia (2006). Den stora muren. Norstedts. ISBN 91-1-301594-X. http://www.bokus.com/bok/9789172638501/den-stora-muren-kinas-historia-under-3000-ar/
- Mote, F.W. (2003) (på engelska). Imperial China 900-1800. Harvard University Press. ISBN 0674012127. http://www.amazon.com/Imperial-China-900-1800-F-Mote/dp/0674012127
|