Kinesiska muren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om Kinesiska muren i Kina, ett historiskt byggnadsverk. För fastighetskomplexet "Kinesiska muren" i Rosengård, Malmö, se Kinesiska muren, Malmö; för Evert Taubes dikt, se Muren och böckerna.
Världsarv
Kinesiska muren
Kinesiska muren
Geografiskt läge
Koordinater 40°21′15″N 116°0′23″Ö / 40.35417°N 116.00639°Ö / 40.35417; 116.00639 (Kinesiska muren)Koordinater: 40°21′15″N 116°0′23″Ö / 40.35417°N 116.00639°Ö / 40.35417; 116.00639 (Kinesiska muren)
Land  Kina
Region* Asien
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, ii, iii, iv, vi
Referens 438
Historik
Världsarv sedan 1987  (? mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Kinesiska muren (kinesiska Chángchéng, 长城 ’långa muren’; även, Wànlǐ Chángchéng, 万里长城; ’den 10 000 li långa muren’) är en serie vallar och murar i norra Kina byggda i omgångar från några hundra år före Kristus till Mingdynastin.[1] De nutida murarna har länge uppgetts ha en total sträcka av cirka 6 400 km.)[2] I april 2009 kom uppgifter från Peking om att ny mätteknik visar en total längd av 8 852 km. 2012 publicerades ytterligare en mätning från Kinas State Administration of Cultural Heritage (SACH) som visar att murens totala längd uppgår till 21 196 km.[3] Skillnaden mot tidigare mätningar beror huvudsakligen på nya utgrävningar av murar byggda under Han och Qindynastierna.[4]. Hela anläggningen med sina befästningar och murar är jordens längsta byggnadsverk.

Den kinesiska muren är efterföljaren till flera andra murar, av vilka de första påbörjades under Vår- och höstperioden (722 till 481 f.Kr.) men sedan sammanfördes till längre sektioner på 200-talet f.Kr. av Qin Shi Huangdi, den första kejsaren av hela Kina.[5][6] Kina har genom historien varit utsatt för otaliga angrepp från nomadiska folkgrupper i norr. Kejsaren beordrade att anlägga en sammanhängande mur från öst till väst. Under ledning av general Meng Tian sattes 300 000 bönder, soldater och kriminella i arbete. Tiotusentals dog inom loppet av de tio åren som byggandet pågick.

Murarna uppfördes huvudsakligen för att skydda kineserna från nordliga nomadiska folkslag. Två gånger genom historien lyckades dock dessa nordliga folk forcera muren och ockupera Kina. Första gången år 1214[7] när Djingis khan forcerade Juyangpasset och senare intog Peking vilket ledde till den mongolstydra Yuandynastin. Den andra gången år 1644[8] då den manchuriska invasionstruppen blev insläppta genom Shanhaipasset av den kinesiska generalen Wu Sangui vilka sedan skapade Qingdynastin.

Den kinesiska muren räknas som jordens största byggnadsverk och byggdes i sin nuvarande form under Mingdynastin huvudsakligen i slutet av 1500-talet.[9] Muren skulle beskydda Kina mot plundring från mongoliska och turkiska stammar.

Ett flertal delar av muren är förstörd av tidens tand eller försvunnen, då lokala infödda har använt stenen till byggmaterial. I dag är muren fredad och uppfördes på Unescos världsarvslista 1987.

Den kinesiska muren är bland världens mest besökta turistattraktioner. I en internationell omröstning som avslutades den 6 juli 2007 blev den kinesiska muren vald som ett av världens sju nya underverk.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Den kinesiska muren är det längsta byggnadsverk som skapats av människohänder. Murens konstruktion är relativt enkel: en kärna av fyllnadsmassor (hårt stampad jord) med klädsel av murverk. Muren är långt ifrån homogen, men är på vissa ställen cirka 8 meter hög och lika tjock vid basen; upptill är bredden cirka 4 till 7 meter. På jämna avstånd har vakttorn byggts, de uppgår till ungefär 24 000 stycken.

På vissa sträckor är muren dubbel och innesluter stora landområden.

Vakttornen användes för att lagra vapen, husera trupper och sända röksignaler. Baracker och administrativa center fanns med längre mellanrum. Kommunikationen mellan de militära enheterna längs muren och möjligheten att kalla på förstärkningar samt varna garnisonerna för fiendens trupprörelser var mycket viktig, därför byggdes signaltorn på bergstoppar och andra högre platser där sikten var god.

Innan tegel började att användas bestod byggmaterialet av sten, jord och trä. Under Mingdynastin användes tegel, kakel, kalk och sten. Storleken och vikten på teglet gjorde arbetet lättare och bygget gick snabbare, dessutom tålde teglet mer vikt och var uthålligare än stampad jord.

Många av dem som arbetade med muren var straffångar och politiska fångar. Fynd har gjorts av människokroppar inbyggda i muren, troligtvis tillhörande arbetare som dött under tiden muren byggdes och begravda i murgrunden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kinesiska murens historia

Den första muren tillskrivs ofta Kinas förste kejsare, Qin Shi Huangdi, som regerade mellan 221-210 f.Kr. Det var han som lät bygga ihop och förlänga de kortare murar som byggts under De stridande staternas tid. Han rev då samtidigt de flesta norr-syd-gående murar som tidigare byggts.

Muren skulle skydda Kinas invånare från nomader från norr, något som var aktuellt för de flesta dynastier som inte själva höll områdena norr om muren. Däremot förföll muren exempelvis under Yuan- och Qingdynastierna som själva hade sina kärnområden norr om muren. Under Mingdynastin från mitten av 1500-talet till början av 1600-talet byggdes den sista delen av muren[9] varvid den också fick sin nuvarande sträckning.

Muren idag[redigera | redigera wikitext]

Kinesiska murens sträckning

De delar av muren som man som turist i dagens Kina besöker är i allmänhet nyligen restaurerade (1980-tal och senare) delar av Mingmuren. Fortfarande är dock de flesta delarna av muren orestaurerade - delvis eftersom muren går genom ogästvänliga områden. Stora delar av de orestaurerade delarna av muren är ej åtkomliga för turister, då den kinesiska staten valt att skydda dem från ytterligare slitage. På en del ställen har graffiti sprejats och andra delar har rentav vandaliserats.[10] Vissa delar av muren har också glömts bort genom åren, för att senare återupptäckas.

1987 blev Kinesiska muren uppsatt på Unescos världsarvslista[11] och den 7 juli 2007 blev den utsedd till ett av världens sju nya underverk.[12]

Evert Taube har beskrivit murens tillkomst i dikten "Muren och böckerna".

Synlighet från rymden[redigera | redigera wikitext]

Enligt en populär sägen är den kinesiska muren det enda byggnadsverket som kan ses från månen. Det stämmer inte. Det är lika omöjligt som att se en smörgåstårta från 380 km avstånd.[13]

Däremot går det att se muren från omloppsbanan kring jorden men det krävs särskilt bra väderförhållanden. Vanligtvis går det att bestämma murens läge när den har en extra bred skugga. Den är dock på intet sätt det tydligaste människoskapade objektet.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Construction of the Great Wall (engelska)
  2. ^ Damian Zimmerman, ICE Case Studies: The Great Wall of China, december 1997
  3. ^ ”News 新华网”, China's Great Wall is 21,196 km long: survey'
  4. ^ ”Korea Joongan Daily”, China says Great Wall extended to ancient Korea
  5. ^ ”TravelChinaGuide.com”, Great Wall of China
  6. ^ ”Krister i Beijing”, Den Kinesiska Murens historia
  7. ^ Julia Lovell (2006) ”Den stora muren”, Sid 161-162, ISBN 91-1-301594-x
  8. ^ Julia Lovell (2006) ”Den stora muren”, Sid 208, ISBN 91-1-301594-x
  9. ^ [a b] Julia Lovell (2006) ”Den stora muren”, Kapitel 9, Muren reses, ISBN 91-1-301594-x
  10. ^ Peter Ford, 30 november 2006, New law to keep China's Wall looking great. Christian Science Monitor, Asia Pacific section. besökt 17 mars 2007.
  11. ^ UNESCO:s världsarvslista - Kinesiska muren
  12. ^ THE NEW 7 WONDERS OF THE WORLD: Omröstningsresultat (engelska), 7 juli 2007
  13. ^ Joachim Heimannsberg: Brockhaus! – Was so nicht im Lexikon steht. Brockhaus, Leipzig 1996, s 210. ISBN 3-7653-1551-6


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]