Shandong

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För halvön Shandong, se Shandonghalvön.
Shandong
kinesiska : 山东省?
pinyin: Shāndōng shěng
TaishanTaishan
Förkortning: 鲁   (pinyin: Lǔ)
Typ av område: Provins
Huvudstad: Jinan
Yta: 157 168 km2
20:e störst i Kina
Folkmängd:* 95 793 065 (2010)
Näst folkrikast i Kina
BNP:* 41 106 ¥/inv.
Provins-
guvernör
:
Guo Shuqing
Parti-
sekreterare
:
Jiang Yikang[Uppdatering behövs]
Officiell webbplats
Shandongs läge i Kina.
Shandongs läge i Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/cn-37.aspx
Källa för BNP: http://thechinaperspective.com/topics/province/shandong/

Shandong, tidigare även kallat Shantung, är en provins i Kina. Den har en yta på 156 700 km² och totalt 91 250 000 invånare (2003). Provinsens namn betyder "öster om bergen", vilket syftar på bergskedjan Taihang.[1] Provinshuvudstaden är Jinan.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Shandongs östligaste del är en i Gula havet utskjutande halvö, som med sin djupt inskurna och klippiga kust har goda hamnmöjligheter men samtidigt är farlig för sjöfarten. Shandonghalvön och den centrala delen av provinsen utgör två skilda bergmassiv med mycket oregelbunden relief. Berggrunden utgöres av graniter och starkt omvandlade, under karbontiden veckade sedimentbergarter. Massiven har sin fortsättning i Liaodonghalvön i Manchuriet. Shandonghalvöns högsta punkt är Chunlunshan(835m) i den centrala delen av Shandong når Taishan 1.450 m.

Shandongs västra och norra delar är mycket låglänta och ha bildats genom avlagringar från Gula floden, som 1854-1938 hade sitt lopp här och sedan 1946 åter genomflyter dessa trakter och nu mynnar i Bohaibukten. Näst Henan är Shandong Kinas folkrikaste provins och är Kinas sjunde folktätaste provins. Jordbruket frambringar många olika produkter, de viktigaste är vete, hirs, durra, baljväxter (bönor), bomull, frukt av olika slag samt i söder även ris. På sandiga jordar har odlingen av jordnötter vunnit stor utbredning. Även silkesmaskodlingen är betydande. Mineralproduktionen omfattar brytning av kol och högprocentig järnmalm. Kustsjöfarten har stor betydelse.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Provinsen betecknas som en av Kinas rikaste, och är landets ledande område för tillverkning av bomull, samt utvinning av guld och diamanter. Företagsmässigt är det stora företag med välkända varumärken (såsom till exempel Haier och elektronikmärket Hisense) som dominerar Shandongprovinsen. I Dongying finns Kinas andra största oljefält.

De styrande i provinsen arbetar på att locka utländska, framförallt taiwanesiska, investerare. Man lockar med låga löner, bra geografiskt läge och en god samarbetsvilja från statens sida.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den kinesiska antiken[redigera | redigera wikitext]

På grund av sitt läge på den nordkinesiske slätten kom Shandong-området tidigt i beröring med den kinesiske civilisationen vars vagga ligger strax väster om den nuvarande provinsen. Båda de första historiska belagda dynastierna Shangdynastin och Zhoudynastin, kontrollerade västra och centrala Shandong. Själva Shandonghalvön låg dock länge utanför det kinesiska inflytelseområdet. Där bodde det folkgrupper som kineserna gav namnet dongyi och som betraktades som barbariska. Dessa grupper blöev dock sinifierade onom ett hundratal].

Under Vår- och höstperioden och under De stridande staternas tid fanns det två statsbildningar i Shandong: Staten Qi rundt dagens Linzi och staten Lu nära dagens Qufu, varifrån den kinesiska filosofen Konfucius kom ifrån. Lu var en ganska liten stat som efter hand erövrades och uppslukades av den större staten Chu. Staten Qi var dock starkare och lyckades behålla sin självständighet genom nästa hela perioden.

Med Qindynastin uppstod den första verklig centraliserade kinesiska staten som strax avlöstes av Handynastin, då Shandong bestod av två provinser: Qingzhou och Yanzhou.

Under De tre kungadömenas tid var Shandong en del av konungadömet Wei.

Efter den korta period av politisk enhet som följde de tre kungarikena erövrades Shandong och resten av nordliga Kina av olika nomadfolk som trängde in ifrån norr. Därefter lydde Shandong under olika dynastier i flera hundra år.


Politik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Politik i Shandong

Den politiska makten i Shandong utövas officiellt av provinens folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören i provinsen. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Provinsens guvernör är Guo Shuqing.

I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Shandong och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än guvernören. Sedan 2008 heter partisekreteraren Jiang Yikang.

Administrativa enheter[redigera | redigera wikitext]

Shandong är indelad i två subprovinsiella städer och 15 stadsprefekturer:

Karta # Namn Administrativt säte Kinesiska
Pinyin
Befolkning (2010[2])
Shandong prfc map.png
— Subprovinsiella städer —
1 Jinan Shizhong-distriktet 济南市
Jǐnán shì
6 814 000
2 Qingdao Shinan-distriktet 青岛市
Qīngdǎo shì
8 715 100
— Städer på prefekturnivå
3 Binzhou Bincheng-distriktet 滨州市
Bīnzhōu shì
3 748 500
4 Dezhou Decheng distrikt 德州市
Dézhōu shì
5 568 200
5 Dongying Dongying-distriktet 东营市
Dōngyíng shì
2 035 300
6 Heze Mudan-distriktet 菏泽市
Hézé shì
8 287 800
7 Jining Shizhong-distriktet 济宁市
Jìníng shì
8 081 900
8 Laiwu Laicheng-distriktet 莱芜市
Láiwú shì
1 298 500
9 Liaocheng Dongchangfu-distriktet 聊城市
Liáochéng shì
5 789 900
10 Linyi Lanshan-distriktet 临沂市
Línyí shì
10 039 400
11 Rizhao Donggang-distriktet 日照市
Rìzhào shì
2 801 100
12 Tai'an Taishan-distriktet 泰安市
Tài'ān shì
5,494,200
13 Weifang Kuiwen-distriktet 潍坊市
Wéifāng shì
9 086 200
14 Weihai Huancui distrikt 威海市
Wēihǎi shì
2 804 800
15 Yantai Laishan-distriktet 烟台市
Yāntái shì
6 968 200
16 Zaozhuang Shizhong 枣庄市
Zǎozhuāng shì
3 729 300
17 Zibo Zhangdian-distriktet 淄博市
Zībó shì
4 530 600

De 17 städer på prefekturnivå är indelade i 140 enheter på häradsnivå (49 stadsdistrikt, 31 städer på häradsnivå samt 60 härader). Dessa är i sin tur är indelade i 1941 enheter på småstadsnivå (1223 småstäder, 293 bydistrikt, två etnisk minoritetsby och 423 stadsdelsdistrikt).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Endymion Porter Wilkinson, Chinese History: A New Manual (Cambridge, MA: Harvard University Asia Center, 2012), s. 234.
  2. ^ Sixth National Population Census of the People's Republic of China

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]