Shandong
- För halvön Shandong, se Shandonghalvön.
| Shandong | |||||
|
|||||
| Förkortning: 鲁 (pinyin: Lǔ) | |||||
|
|||||
| Huvudstad: | Jinan | ||||
| Yta: | 157.168 km2 20:e störst i Kina |
||||
| Folkmängd:* | 95.793.065 (2010) Näst folkrikast i Kina |
||||
| Provins- guvernör: |
Jiang Daming | ||||
| Parti- sekreterare: |
Jiang Yikang[Uppdatering behövs] | ||||
| Officiell webbplats | |||||
![]() Shandongs läge i Kina. |
|||||
| *Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/cn-37.aspx |
|||||
Shandong, tidigare även kallat Shantung, är en provins i Kina. Den har en yta på 156 700 km² och totalt 91 250 000 invånare (2003). Provinsens namn betyder "öster om bergen", vilket syftar på bergskedjan Taihang. Provinshuvudstaden är Jinan.
Innehåll |
Geografi [redigera]
Shandongs östligaste del är en i Gula havet utskjutande halvö, som med sin djupt inskurna och klippiga kust har goda hamnmöjligheter men samtidigt är farlig för sjöfarten. Shandonghalvön och den centrala delen av provinsen utgör två skilda bergmassiv med mycket oregelbunden relief. Berggrunden utgöres av graniter och starkt omvandlade, under karbontiden veckade sedimentbergarter. Massiven har sin fortsättning i Liaodonghalvön i Manchuriet. Shandonghalvöns högsta punkt är Chunlunshan(835m) i den centrala delen av Shandong når Taishan 1.450 m.
Shandongs västra och norra delar är mycket låglänta och ha bildats genom avlagringar från Gula floden, som 1854-1938 hade sitt lopp här och sedan 1946 åter genomflyter dessa trakter och nu mynnar i Bohaibukten. Näst Henan är Shandong Kinas folkrikaste provins och är Kinas sjunde folktätaste provins. Jordbruket frambringar många olika produkter, de viktigaste är vete, hirs, durra, baljväxter (bönor), bomull, frukt av olika slag samt i söder även ris. På sandiga jordar har odlingen av jordnötter vunnit stor utbredning. Även silkesmaskodlingen är betydande. Mineralproduktionen omfattar brytning av kol och högprocentig järnmalm. Kustsjöfarten har stor betydelse.
Näringsliv [redigera]
Provinsen betecknas som en av Kinas rikaste, och är landets ledande område för tillverkning av bomull, samt utvinning av guld och diamanter. Företagsmässigt är det stora företag med välkända varumärken (såsom till exempel Haier och elektronikmärket Hisense) som dominerar Shandongprovinsen. I Dongying finns Kinas andra största oljefält.
De styrande i provinsen arbetar på att locka utländska, framförallt taiwanesiska, investerare. Man lockar med låga löner, bra geografiskt läge och en god samarbetsvilja från statens sida.
Historia [redigera]
Den kinesiska antiken [redigera]
På grund av sitt läge på den nordkinesiske slätten kom Shandong-området tidigt i beröring med den kinesiske civilisationen vars vagga ligger strax väster om den nuvarande provinsen. Båda de första historiska belagda dynastierna Shangdynastin och Zhoudynastin, kontrollerade västra och centrala Shandong. Själva Shandonghalvön låg dock länge utanför det kinesiska inflytelseområdet. Där bodde det folkgrupper som kineserna gav namnet dongyi och som betraktades som barbariska. Dessa grupper blöev dock sinifierade onom ett hundratal].
Under Vår- och höstperioden och under De stridande staternas tid fanns det två statsbildningar i Shandong: Staten Qi rundt dagens Linzi och staten Lu nära dagens Qufu, varifrån den kinesiska filosofen Konfucius kom ifrån. Lu var en ganska liten stat som efter hand erövrades och uppslukades av den större staten Chu. Staten Qi var dock starkare och lyckades behålla sin självständighet genom nästa hela perioden.
Med Qindynastin uppstod den första verklig centraliserade kinesiska staten som strax avlöstes av Handynastin, då Shandong bestod av två provinser: Qingzhou och Yanzhou.
Under De tre kungadömenas tid var Shandong en del av konungadömet Wei.
Efter den korta period av politisk enhet som följde de tre kungarikena erövrades Shandong och resten av nordliga Kina av olika nomadfolk som trängde in ifrån norr. Därefter lydde Shandong under olika dynastier i flera hundra år.
Politik [redigera]
Den politiska makten i Shandong utövas officiellt av provinens folkregering, som leds av den regionala folkkongressen och guvernören i provinsen. Dessutom finns det en regional politiskt rådgivande konferens, som motsvarar Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens och främst har ceremoniella funktioner. Provinsens guvernör sedan 2007 är Jiang Daming.
I praktiken utövar dock den regionala avdelningen av Kinas kommunistiska parti den avgörande makten i Shandong och partisekreteraren i regionen har högre rang i partihierarkin än guvernören. Sedan 2008 heter partisekreteraren Jiang Yikang.
Administrativa enheter [redigera]
Shandong är indelad i två subprovinsiella städer och 15 stadsprefekturer:
| Karta | # | Namn | Administrativt säte | Hanzi Hanyu Pinyin |
Befolkning (2010[1]) |
|---|---|---|---|---|---|
| — Subprovinsiella städer — | |||||
| 1 | Jinan | Shizhong distrikt | 济南市 Jǐnán Shì |
6,814,000 | |
| 2 | Qingdao | Shinan distrikt | 青岛市 Qīngdǎo Shì |
8,715,100 | |
| — Städer på prefekturnivå— | |||||
| 3 | Binzhou | Bincheng distrikt | 滨州市 Bīnzhōu Shì |
3,748,500 | |
| 4 | Dezhou | Decheng distrikt | 德州市 Dézhōu Shì |
5,568,200 | |
| 5 | Dongying | Dongying distrikt | 东营市 Dōngyíng Shì |
2,035,300 | |
| 6 | Heze | Mudan distrikt | 菏泽市 Hézé Shì |
8,287,800 | |
| 7 | Jining | Shizhong distrikt | 济宁市 Jìníng Shì |
8,081,900 | |
| 8 | Laiwu | Laicheng distrikt | 莱芜市 Láiwú Shì |
1,298,500 | |
| 9 | Liaocheng | Dongchangfu distrikt | 聊城市 Liáochéng Shì |
5,789,900 | |
| 10 | Linyi | Lanshan distrikt | 临沂市 Línyí Shì |
10,039,400 | |
| 11 | Rizhao | Donggang distrikt | 日照市 Rìzhào Shì |
2,801,100 | |
| 12 | Tai'an | Taishan distrikt | 泰安市 Tài'ān Shì |
5,494,200 | |
| 13 | Weifang | Kuiwen distrikt | 潍坊市 Wéifāng Shì |
9,086,200 | |
| 14 | Weihai | Huancui distrikt | 威海市 Wēihǎi Shì |
2,804,800 | |
| 15 | Yantai | Laishan distrikt | 烟台市 Yāntái Shì |
6,968,200 | |
| 16 | Zaozhuang | Shizhong distrikt | 枣庄市 Zǎozhuāng Shì |
3,729,300 | |
| 17 | Zibo | Zhangdian distrikt | 淄博市 Zībó Shì |
4,530,600 | |
De 17 städer på prefekturnivå är indelade i 140 enheter på häradsnivå (49 stadsdistrikt, 31 städer på häradsnivå samt 60 härader). Dessa är i sin tur är indelade i 1941 enheter på småstadsnivå (1223 småstäder, 293 bydistrikt, två etnisk minoritetsby och 423 stadsdelsdistrikt).
Referenser [redigera]
- ^ Sixth National Population Census of the People's Republic of China
- Svensk uppslagsbok, 1955.
Externa länkar [redigera]
- Provinsregeringens webbplats (kinesiska)
- Wikimedia Commons har media som rör Shandong.
|
||||||||||||||||
