Förbjudna staden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
De kejserliga palatsen i Peking och Shenyang
Forbidden City1.JPG
Geografiskt läge
Koordinater 39°54′58.8″N 116°23′27.2″Ö / 39.916333°N 116.390889°Ö / 39.916333; 116.390889 (Förbjudna staden)Koordinater: 39°54′58.8″N 116°23′27.2″Ö / 39.916333°N 116.390889°Ö / 39.916333; 116.390889 (Förbjudna staden)
Plats Peking
Land  Kina
Region* Asien och Oceanien
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, ii, iii, iv
Referens 439
Historik
Världsarv sedan 1987, 2004  (11 mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Förbjudna staden[1] (kinesiska: 故宫 (Gùgōng)) är det vidsträckta kejserliga palatskomplexet i Peking i Kina. Det består av flera separata palats kring gårdar. Palatskomplexet byggdes upp åren 14061420, under Mingdynastin.

Beskrivning och historik[redigera | redigera wikitext]

Söder om det gigantiska palatsområdet finns Himmelska fridens torg. Huvudingången till palatset kallas Himmelska fridens port. Därefter finns ytterligare två portar innan besökaren slutligen kommer in i området med de olika palatsen. En av dessa är Meridianporten eller Wumen, den innersta av de tre portarna.

Nordöstra tornet i den Förbjudna staden

Palatset tog femton år att bygga, från 1406 till 1420. Det tjänade som Kinas regeringssäte under Ming- och Qing-dynastierna från år 1422, då det stod klart under kejsar Yongles styre.

Namnet kommer sig av att området under kejsartiden var avstängd för vanligt folk; endast kejsarfamiljen och hovet hade tillträde dit. Enligt en populär myt ska Förbjudna staden bestå av 9 999 ½ rum då ett palats med 10 000 rum hade varit så storslaget att det endast kunde existera i Himlen. Att bygga ett palats med 10 000 eller fler rum hade då varit att förolämpa Himlen, vilket ansågs föranleda Himlen att straffa den härskande dynastin.

Norr om Förbjudna staden finns Trumtornet och Klocktornet. På respektive östra och västra sidan om den södra entrén till Förbjudna staden finns Förfädernas tempel och Jord- och spannmålstemplet.

Väster om palatskomplexet ligger Beihai och Zhongnanhai, ett stort muromgärdat parkområde, som tidigare utgjorde en del av den Förbjudna Staden. Beihai är idag öppet för allmänheten och är ett av Beijings mest populära parker och utflyktsmål. Zhongnanhai är strikt avspärrat för allmänheten och omgärdat av omfattande säkerhetsarrangemang. I detta område finns idag villor som tillhör Kinas styrande elit, bland annat residensen för landets president och ministrarna i Statsrådet, Kinas regering.

År 1987 sattes Förbjudna staden upp på Unescos världsarvslista.

Yang Xin Dian – Den mentala träningens hall[redigera | redigera wikitext]

Yang Xing – Den Mentala föreningens Hall är en av många byggnader i Den förbjudna staden. Orden Yang Xing betyder att det bästa sättet att träna sitt sinne eller mentalitet är att minska sina egna begär. Hallen byggdes år 1537. Byggnaden har formen av ett stort I och är uppdelad i två hallar - den främre hallen och sidohallarna som är länkade till varandra genom dolda korridorer och omgivna av ytterligare korridorer. Åtta kejsare i Qingdynastin levde här, med Kejsare Yongzheng som den förste. Det finns en tron i den främre hallen där kejsaren satt när han handskades med statsangelägenheter och tog emot sina anställda. I väster finns ett stort rum mellan två mindre rum. Det stora rummet var till för dem av kejsarens anställda som arbetade med hemliga uppgifter. Det finns också ett litet rum som tillhörde den berömde San Xi Tangs. Rummet kallas för De tre ovanligheternas rum.

Det östra rummet har två troner separerade av ett gult draperi, bakom vilket kejsarinnorna Cixi och Cian styrde domstolens arbete i den senare delen av Qingdynastin. Här finns också en tron. I centrum av rummet finns en stenhäll som kunde värmas upp för besökare att sitta på.

I den yttre hallen sov kejsaren.

I det västra rummet finns en stor klädesgarderob dekorerad med drakar och moln, och ytterligare en stenhäll att sitta på. I den bakre hallen finns 724 prydnader. Till vänster om denna hall finns Ti Shun Tang-hallen - Trösthallen, och till höger finns Yang Xi Tang, alltså Den Svallande Lyckans hall.

År 1911 bröt revolutionen ut. Änkekejsarinnan Longyu höll ett möte i palatset här, i vilket hon beslutade att abdikera.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Förbjudna staden". NE.se. Läst 15 december 2012.