Förbjudna staden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Förbjudna staden
故宫
Forbidden City Courtyard.jpg
Den Högsta harmonins sal i den Förbjudna staden.
Geografiskt läge
Koordinater 39°55′0″N 116°23′27″Ö / 39.91667°N 116.39083°Ö / 39.91667; 116.39083 (Förbjudna staden)Koordinater: 39°55′0″N 116°23′27″Ö / 39.91667°N 116.39083°Ö / 39.91667; 116.39083 (Förbjudna staden)
Plats Peking
Land  Kina
Region* Asien och Oceanien
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, ii, iii, iv
Referens 439
Historik
Världsarv sedan 1987  (11 mötet)
Utvidgat 2004
* Enligt Unescos indelning.

Den Förbjudna staden (kinesiska: 故宫 Gùgōng) var det kejserliga palatset för Mingdynastin och Qingdynastin. Palatset ligger precis norr om Himmelska fridens torg i centrala Peking i Kina. 24 kejsare har styrt Kina från Förbjudna staden sedan dess invigning år 1421 fram till att Qingdynastin störtades 1911. Förbjudna staden är till ytan världens i dag största palats. Palatset påstås ha 9 999 ½ rum, men det verkliga antalet är något färre. I dag är den Förbjudna staden en av Kinas och världens mest besökta turistmål och kan besökas på The palace museum.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karta över den Förbjudna staden.

År 1402 intog Zhu Di det kejserliga palatset i Nanjing. Kejsare Jianwen flydde från palatset, eventuellt utklädd till munk, och Zhu Di tog makten över Mingdynastin och utropade sig som kejsare Yongle. Yongle hade efter incidenten svårt att känna stöd i Nanjing, och beslutade att flytta huvudstaden till Peking. 1406 var planerna för den nya staden och dess palats färdiga. De första tio åren av arbetet med palatset ägnades huvudsakligen till att producera och transportera byggnadsmaterial till Peking. Timmer hämtades i sydvästra Kina och teglet tillverkades till stora delar i Suzhou. För att transportera upp dessa varor till Peking renoverades den historiska Kejsarkanalen för att åter kunna användas hela vägen upp till Peking från södra Kina. Transporten av en stock hela vägen till Peking kunde ta upp till fyra år. Mormor bröts och bearbetades i närområdet norr om Peking. Efter att grunden var klar år 1417 tog det bara tre år att bygga alla byggnader i palatset som stod färdigt 1420. Total var 1 000 000 arbetare inblandade i byggnationen av palatset varav 100 000 vid själva byggarbetsplatsen i Peking. Nyårsdagen 1421 hölls en stor invigningsceremoni för den Förbjudna staden med besökare från många länder.[1]

Strax efter invigningen 1421 fick kejsare Yongle information om att det förekom sexuella relationer mellan hans konkubiner och eunucker. Yongle reagerade mycket kraftfullt och under en natt avrättade han 2 800 konkubiner och eunucker. I maj samma år slog blixten ner i Förbjudna staden och De tre stora salarna tillsammans med 250 övriga byggnader brann ner. Det tog till år 1440 innan byggnaderna hade återuppbyggts. Totalt mer än 50 bränder kom att drabba den Förbjudna staden genom historien. Himmelska renhetens sal, som var kejsarens bostad, brann ner tillsammans med flera andra byggnader under Lanternfestivalen år 1514 efter en krutexplosion. Det tog till 1521 innan palatset var återställt. År 1644 i samband med att Mingdynastin föll brände rebelledaren Li Zicheng stora delar av Förbjudna staden vilket tog 100 år att reparera.1860 under andra opiumkriget plundrades den Förbjudna staden av engelska och franska styrkor i samband med att de totalförstörde Yuanmingyuan utanför Peking. Den senaste branden inträffade år 1923 då 120 rum i palatsets nordvästra del brann upp. Byggnaderna återställdes inte förrän år 2000.

År 1912 var tiden för Förbjudna staden som kejsarpalats över efter att den sista kejsaren Pu Yi tvingas avsäga sig makten under Xinhairevolutionen. Pu Yi bodde dock kvar i palatset till år 1924[2][3][4][5]

Utförande[redigera | redigera wikitext]

Vakttornet i det nordvästra hörnet av den Förbjudna staden.

Den Förbjudna staden finns i centrala Peking precis norr om Himmelska fridens torg. Palatset är 961 meter i nord- sydlig riktning och 753 meter i ost- västlig riktning och upptar en yta på mer än 720 000 kvadratmeter. Förbjudna staden är till ytan mindre än några av sina historiska föregångare såsom Tangdynastins Daminggong eller Handynastins Weiyangpalatset, men är världens i dag största existerande palats. Totalt finns nästan 1 000 tempel, salar, bostäder och paviljonger innehållande över 9 000 rum fördelat på en byggnadsyta av 150 000 kvadratmeter. Det påstås att palatset har 9 999 ½ rum för att inte överträffa de 10 000 rum som bara kan finnas i himmelen.[2] Nästan alla byggande är av trä med tak av gulglaserat tegel stående på fundament av vit sten. Palatset omsluts av en 10 meter hög mur som i sin tur omsluts av en drygt 50 meter bred vallgrav. I varje hör av stadsmuren finns tre våningar höga vakttorn.[1][6]

Byggnaderna i palatset är placerade symmetriskt kring en nord- sydlig axel. Den yttre södra delen av palatset centreras av De tre stora salarna vilka är Högsta harmonins sal, Centrala harmonins sal och Salen för harmonins bevarande. I den inre norra delen finns Himmelska renhetens sal, Förbundets sal och Salen för evig stillhet. Palatset har fyra portar. Meridianporten är den Förbjudna stadens huvudentre och dess södra port. Den norra porten heter Gudomliga tapperhetens port, och därutöver finns Västra- och Östra strålande porten.[6][7]

Högsta harmonins sal[redigera | redigera wikitext]

De tio figurerna på taket till Högsta harmonins sal som visualiserar byggnadens högsta status.

Efter att från söder kommit in i den Förbjudna staden genom Meridianporten och sedan passerat Högsta harmonins port kommer man till Högsta harmonins sal. Högsta harmonins sal är den största och högst rankade byggnaden i den Förbjudna staden. Rankningen visualiseras av tio små figurer vid varje hörna av taket. Mitt i salen finns kejsarens guldlackerade tron som omges av tretton guldförgylldra drakar där bara kejsaren själv fick sitta. Salen byggdes om under kejsare Kangxis regeringstid (1661–1722). I Högsta harmonins sal höll kejsaren de allra viktigaste ceremonierna, och fram till 1789 hölls även palatsexaminationerna här. [7][4]

Centrala harmonins sal[redigera | redigera wikitext]

Den kvadratiska Centrala harmonins sal i förgrunden med Salen för harmonins bevarande i bakhrunden.

Norr om Högsta harmonins sal ligger Centrala harmonins sal. Salen är kvadratisk med fönster åt alla håll. I mitten finns en tron flankerad av bärstolar. Det var i Centrala harmonins sal som kejsaren vilade och gjorde sig iordning inför viktiga ceremonier i Högsta harmonins sal.[7][4]

Salen för harmonins bevarande[redigera | redigera wikitext]

Den tredje salen efter Högsta harmonins sal och Centrala harmonins sal är Salen för harmonins bevarande. Under Mingdynastin användes salen av kejsaren för att klä om inför store ceremonier. Under Qingdynastin har salen använts för bröllop och för nyårsfirande. Salen har även använts som tillfällig boplats för kejsarna när Himmelska renhetens sal renoverades. Från 1789 använde salen för palatsexaminationerna vart tredje år.[7]

Himmelska renhetens sal[redigera | redigera wikitext]

Den Himmelska renhetens sal.

Himmelska renhetens sal var kejsarens sovsal och arbetsplats. Salen har byggts om flera gånger och Qindynstins kejsare Yongzheng byggde om salen till att bli en politisk samlingsplats och ibland hölls även kejserliga banketter i salen. Här förbereddes även kejsarna efter sin död inför dess begravningar[7]

Förbjudna staden idag[redigera | redigera wikitext]

The palace museum i den Förbjudna staden är en av Kinas och världens mest besökta turistmål. Museet, som öppnade för allmänheten 1925, besöks årligen av 14 millioner turister med i bland över 100 000 besökare per dag.[8] The palace museum innehåller nära en million objekt som spänner över 5 000 år av den kinesiska historien fram till Qingdynastin. Det finns många gallerier för t ex konst, keramik, brons, guld, silver och jade. Ungefär halva palatsets yta är öppen för besökare.[7]

Förbjudna staden i populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

I flera spelfilmer har den Förbjudna staden figurerat. Några exempel:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”SECRETS OF THE FORBIDDEN CITY” (på Engelska) (Video). http://www.youtube.com/watch?v=rVPgO0hhtD0. Läst 9 november 2014. 
  2. ^ [a b] Olsson, Jojje (1014). ”FÖRBJUDNA STADEN, Ständigt utsatt för plundring”. Populär Historia 2/2014: s. 52-55. http://www.scribd.com/doc/202080326/Forbjudna-stadens-forbannelse-for-Popular-historia. Läst 9 november 2014. 
  3. ^ Mote, Frederick W. (1988) (på Engelska). The Cambridge History of China, Vol. 7: The Ming Dynasty, 1368-1644, Part 1. Cambridge University Press. Sid. 416. ISBN 0521243327. http://books.google.se/books?id=tyhT9SZRLS8C&pg=PA416&lpg=PA416&dq=forbidden+city+fire+1514&source=bl&ots=7OGxGmBVj_&sig=nqnCAeYsXLQzQRPHYR7fpy-te5k&hl=sv&sa=X&ei=85tfVNW4BY2zaczhgMAN&ved=0CEkQ6AEwBQ#v=onepage&q=forbidden%20city%20fire%201514&f=false. Läst 9 november 2014 
  4. ^ [a b c] Barme, Geremie R. (2008) (på Engelska). The Forbidden City. Harvard University Press. Sid. 33-34. ISBN 0521243327. http://books.google.se/books?id=YXez1CFygkcC&printsec=frontcover&dq=forbidden+city&hl=sv&sa=X&ei=QqFfVNGFHcPLaNWEgbAF&ved=0CC4Q6AEwAg#v=onepage&q=forbidden%20city&f=false. Läst 9 november 2014 
  5. ^ ”Forbidden City 4__Destruction and Rebuilding” (på Engelska) (l). http://english.cri.cn/4406/2007/02/12/1281@195333.htm. Läst 10 november 2014. 
  6. ^ [a b] ”Imperial Palaces of the Ming and Qing Dynasties in Beijing and Shenyang” (på Engelska) (htm). http://www.china.org.cn/english/kuaixun/74855.htm. Läst 9 november 2014. 
  7. ^ [a b c d e f] ”THE PALACE MUSEUM 故宫博物馆” (på Engelska) (html). http://www.dpm.org.cn/shtml/2/@/8797.html. Läst 9 november 2014. 
  8. ^ ”Beijing's overwhelmed Forbidden City to limit visitors” (på Engelska) (l). http://www.reuters.com/article/2014/03/26/us-china-museum-idUSBREA2P1A120140326. Läst 10 november 2014. 
  9. ^ ”Marco Polo” (på Engelska) (l). http://www.imdb.com/title/tt0083446/. Läst 10 november 2014. 
  10. ^ ”Den siste kejsaren” (på Engelska) (l). http://www.imdb.com/title/tt0093389/. Läst 10 november 2014. 
  11. ^ ”The Forbidden City” (på Engelska) (l). http://www.imdb.com/title/tt0009086/. Läst 10 november 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]