Jordgubbe

	Jordgubbe
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Rosordningen; Rosales
Familj	Rosväxter; Rosaceae
Underfamilj	Rosoideae
Släkte	Smultronsläktet; Fragaria
Art	Jordgubbe; F. × ananassa
Vetenskapligt namn
	§ Fragaria × ananassa
Auktor	(Weston) Rozier

Jordgubbe (Fragaria × ananassa) är en hybrid inom smultronsläktet (Fragaria), som i sin tur tillhör familjen rosväxter.

Namnet jordgubbe syftar både på plantan och på bäret. Ur vetenskaplig synvinkel är jordgubben dock inte ett bär utan ett fruktförband med nötter, då de egentliga frukterna är "bärets" gula prickar. Den är alltså en skenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten. Som omogna är bären grönvita, och mognar mot allt djupare rött. Det finns också en vit variant av jordgubben, denna saknar det röda färgämnet och kan därför ätas av allergiker som inte tål de vanliga röda jordgubbarna.

Historik

Den moderna jordgubben är en hybrid som odlades fram i Bretagne i Frankrike runt 1740-talet. Den är en korsning mellan scharlakanssmultron (F. virginiana) från östra Nordamerika, kända för sin smak, och jättesmultron (F. chiloensis) från Chile och Argentina som hämtats av Amédée-François Frézier för sin storlek.^[1] I Sverige introducerades jordgubbar under senare hälften av 1700-talet.

Användning

De färdigutvecklade och plockade röda jordgubbarna är fullt ätbara och äts vanligen på sommaren i Skandinavien och Finland. Jordgubbsodling i stor skala är en krävande verksamhet både när det gäller teknik och mängden arbetskraft som behövs ^[2]

Världens 10 största jordgubbsproducenter
Nr	Område	Produktion (ton)	Andel (%)
1	Kina^[3]	&&&&&&&&03113000.&&&&&03 113 000	38,36 %
2	USA	&&&&&&&&01371573.&&&&&01 371 573	16,90 %
3	Mexiko	&&&&&&&&&0458972.&&&&&0458 972	5,66 %
4	Turkiet	&&&&&&&&&0376070.&&&&&0376 070	4,63 %
5	Spanien	&&&&&&&&&0291870.&&&&&0291 870	3,60 %
6	Egypten	&&&&&&&&&0283471.&&&&&0283 471	3,49 %
7	Sydkorea	&&&&&&&&&0209901.&&&&&0209 901	2,59 %
8	Polen	&&&&&&&&&0202511.&&&&&0202 511	2,50 %
9	Ryssland	&&&&&&&&&0189000.&&&&&0189 000	2,33 %
10	Tyskland	&&&&&&&&&0168791.&&&&&0168 791	2,08 %
	Total världsproduktion	&&&&&&&&08114373.&&&&&08 114 373	100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.^[4]

Rik på C-vitamin

Jordgubbar innehåller förhållandevis mycket C-vitamin, till och med mer än vad apelsin gör.

Förvaring

Efter plockning håller jordgubbarna bäst om de förvaras svalt. De kan dock tappa smaken något efter lång frysförvaring

Prissättning, vikt och volym

Jordgubbar säljs oftast efter förpackningens nettovikt i kg.

Jordgubbars skrymdensitet är ca 0,5 kg/liter. I Sverige förpackas jordgubbar vanligtvis i lådor som rymmer 1 liter. Därmed väger varje låda ca 0,5 kg, vilket gör att man delar kg-priset med 2 för att få fram priset för en enskild låda.

Skrymdensiteten varierar något med hålrumshalten mellan jordgubbarna i lådan. Hålrummen beror bl a av jordgubbarnas storlek och form. I praktisk detaljhandel är denna variation försumbar.

Etymologi

När jordgubbar introducerades i Sverige på slutet av 1700-talet kallades de ananassmultron på grund av sitt latinska namn (F. ananassa) (jämför ananasgubbe). Ordet "jordgubbe" är belagt i svenska språket sedan 1638^[5] och användes tidigare för parksmultron, men allteftersom den moderna jordgubben ersatte parksmultronet i odlingar så övertog den parksmultronets gamla namn. "Gubbe" är från början dialektalt och betyder liten klump.

Sorter

Några populära sorter bland yrkesmässiga jordgubbsodlare i Sverige, med ursprungsland och ursprungsår, samt ungefärligt mognadsdatum i mellersta Sverige. I södra Sverige mognar de vanligen en vecka tidigare än angivna dagar och i norra Sverige 14-30 dagar senare.

Tidiga sorter

Zephyr (Danmark 1965) 20-25 juni, bra härdighet och avkastning, kan odlas i hela Sverige. Bärvikt 7-15 gram. Stora bär i början, som dock minskar snabbt. Var tidigare den vanligaste jordgubben för färskvarumarknaden, men har nu nästan försvunnit på grund av dålig hållbarhet.
Honeoye (USA 1979) 23-28 juni. Bärvikt 12-16 gram. Omtyckt bland odlare för sin tålighet, men inte så omtyckt bland konsumenterna på grund av att den ofta har en vattnig eller syrlig smak. Idag den helt dominerande sorten bland de tidiga jordgubbarna.
Kent (Kanada 1981) 24-30 juni, god härdighet och avkastning. Bärvikt 12-19 gram. Jämn och god bärstorlek i hela odlingsperioden.

Medeltidiga sorter

Korona (Holland 1978) 1-10 juli. Bärvikt 12-18 gram. Den vanligaste sorten i Sverige i dag. Härdigheten är relativt god, så den är populär i norra Sverige.
Lina (Sverige 1986) 4-14 juli. Bärvikt 8-12 gram. Passar bäst för hemträdgården.
Senga Sengana (Tyskland 1954) 4-14 juli. Bärvikt 8-12 gram. Var förr den vanligaste jordgubbssorten i Sverige för tio år sedan, men har nu nästan försvunnit på grund av dålig hållbarhet.
Elsanta (Holland 1981) 1-10 juli. Bärvikt 12-18 gram. Den vanligaste sorten på kontinenten och i Storbritannien. Kräver skyddade lägen i Sverige.
Polka (Holland 1987) 1-10 juli. Odlas mest för lokal försäljning och självplock. En av de vanligaste sorterna idag.

Sena sorter

Bounty (Kanada 1972) 7-17 juli. Bärvikt 12-16 gram. Ganska härdig. Odlas mest för närmarknad och självplock.
Dania (Danmark 1982) 10-20 juli. Bärvikt 12-18 gram. Relativt härdig och odlas även i norra Sverige.
Pegasus (England 1990) 7-17 juli. Bärvikt 12-16 gram. Kräver varma och skyddade lägen i Sverige.

Se även

Referenser

Noter

^ ”Strawberry, The Maiden With Runners”. Botgard.ucla.edu. Arkiverad från originalet den 6 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100706193324/http://www.botgard.ucla.edu/html/botanytextbooks/economicbotany/Fragaria/index.html. Läst 5 december 2009.
^ http://www.lang.fi/odling/jordgubbar/
^ Kina utom Taiwan.
^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 14 februari 2017.
^ ”Jordgubbe”. Svenska Akademiens ordbok. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/111/15.html.

Källor

Externa länkar

Wiktionary har ett uppslag om jordgubbe.
Ordbok
Wikimedia Commons har media som rör Jordgubbe.
Bilder & media
Jordgubbe på livsmedelsdatabasen Fineli

[1] ”Strawberry, The Maiden With Runners”. Botgard.ucla.edu. Arkiverad från originalet den 6 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100706193324/http://www.botgard.ucla.edu/html/botanytextbooks/economicbotany/Fragaria/index.html. Läst 5 december 2009.

[2] ttp://www.lang.fi/odling/jordgubbar/

[3] Kina utom Taiwan.

[4] ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 14 februari 2017.

[5] ”Jordgubbe”. Svenska Akademiens ordbok. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/111/15.html.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]